Gå till innehåll

Alternativt Nobelpris till World Social Forums grundare

  • Onsdag, 20 december 2006

Brasilianaren Chico Whitaker är en av grundarna till World Social Forum – en global mötesplats för alla de rörelser som kämpar för en rättvisare värld. I december var han i Sverige för att hämta Right Livelihood Awards hederspris – även kallat det alternativa Nobelpriset. I januari reser hundra svenskar till med ABF till Kenya för att delta i forumet.

Chico Whitaker fick priset bland annat för att ha ”hjälpt till att skapa World Social Forum, och därmed visat att en annan värld är möjlig”. Som radikal katolsk aktivist och medlem i det brasilianska arbetarpartiet PT har han dessutom under flera årtionden arbetat för demokrati och social rättvisa i Brasilien. Och hans vilja att förändra världen har inte svalnat med åren.
– Vi har stora problem att brottas med och stora utmaningar framför oss: fattigdomen, orättvisorna, krigen, våldet, epidemierna och den ekologiska krisen. Det finns de som säger att ”marknaden” själv kommer att lösa problemen, om vi bara lämnar den ifred och låter den fungera enligt sin egen logik. Men om vi ser oss omkring så kan vi konstatera att utvecklingen går åt fel håll. Vi ser inte att orättvisorna minskar, att krigen upphör eller att den globala uppvärmningen avtar, säger han.

I sin kritik av den nuvarande världsordningen sätter han fingret på vad som ofta betraktas som den gemensamma nämnaren för alla de rörelser och organisationer som deltar på World Social Forum:
– Nyliberalismen har nått vägs ände. Vi måste börja sätta människor och samarbete – inte kapital och konkurrens – i centrum när vi väljer en ny väg.

För sju år sedan, i slutet av januari år 2000, blev Chico Whitaker uppringd av den brasilianske leksakstillverkaren Oded Grajev. Grajev hade just läst i tidningen om World Economic Forum – den globala maktelitens årliga sammankomst i schweiziska Davos – och fått en idé. Chico Whitaker fastnade direkt.
– Det var en galen men vacker idé – att starta ett alternativt forum för sociala rörelser, där människor och inte pengar skulle stå i centrum, ett socialt forum som skulle hållas på samma datum som WEF i Davos. Vi tänkte att om de kan ha ett forum så måste vi också kunna ha det.

Ett par månader senare samlades representanter från åtta brasilianska organisationer till ett första planeringsmöte, och i januari 2001 förverkligades leksakstillverkarens galna idé. 20 000 människor från hela världen vallfärdade till den brasilianska staden Porto Alegre för att delta i historiens första World Social Forum.
¬- Även vi blev överraskade. Vi hade hoppats på 2500 deltagare, inte 20 000 säger Chico.

Efter denna succé beslutade sig arrangörerna för att arrangera ett nytt forum. Och uppslutningen kring WSF blev större för varje år: 50 000 deltagare år 2002, 100 000 år 2003, 120 000 år 2004 och närmare 200 000 deltagare år 2005.
Aldrig tidigare i historien hade så många människor, från så många delar av världen, samlats för att dela erfarenheter av sin sociala kamp och för att diskutera politik. En ny global gräsrotspolitisk arena var född.

World Social Forum uppstod inte i ett vakuum – det hade inte kunnat sjösättas när som helst. På 1990-talet började allt fler ifrågasätta den nyliberala ordningen, och mot slutet av millenniet började människor göra motstånd mot den globala makten. I december 1999 samlades tusentals människor från hela världen i Seattle för att protestera mot Världshandelsorganisationens omstridda MAI-avtal. Detta blev ett kick-off party för den globala protestvåg som även slog in över Göteborg sommaren 2001. Men många ville mer än att bara protestera. De ville börja bygga något nytt. Och idén om World Social Forum lösgjorde en uppdämd längtan.
– Protester har helt klart sina inneboende begränsningar. Det räcker inte att göra motstånd. Vi kände att det var dags att börja diskutera framtiden, alternativen. Vi ville inleda en diskussion om en annan värld, för vi trodde att en annan värld var möjlig, säger Chico.

Sedan starten har det funnits olika åsikter om vad World Social Forum är och borde vara – även bland de organisationer som deltar. Det finns de som vill bevara forumets karaktär av en öppen mötesplats – som vill stå fast vid den principförklaring som skrevs efter det första World Social Forum 2001. Men det finns också de som kräver en tydligare inriktning och som gärna ser att man skapar ett gemensamt politiskt program. Chico Whitaker har en klar uppfattning om vad forumet är, och vad det inte är:
– WSF är ingen rörelse, det är en process. Forumet har inga ledare, inga slutdokument, inga vertikala strukturer. Forumet är en plats, ett rum, en arena, där rörelser kan mötas – en öppen plats för alla som vill förändra världen. Vi som organiserar forumet erbjuder bara denna plats – resten sköter de deltagande rörelserna själva.

För honom är inte målet att skapa ett slutdokument. De förutsättningslösa diskussionerna är, menar han, forumets kärna. Dialogen har ett egenvärde. I utbytet av idéer och erfarenheter finner människor gemensamma nämnare, som i sin tur kan möjliggöra ett gemensamt handlande i framtiden.
– Människor och rörelser upptäcker varandra. I diskussionen blir två sanningar en tredje och olikheterna kan bilda en bas för utvecklingen av nya idéer, säger han.

Han ser ett stort värde i ett årligt World Social Forum, men för att förändra världen måste vi börja där vi lever, arbetar och bor.
– Vi måste mångfaldiga rum som detta, sprida det över världen, öppna upp rum för nya politiska processer, säger han.

World Social Forum har också ynglat av sig, och idag finns lokala sociala forum i hela det globala samhället – även i Sverige. Lokala sociala forum har arrangerats i Skåne, Göteborg, Östergötland, Stockholm och Uppsala. Det finns också sociala forum på kontinental nivå. Det senaste Europeiska Sociala Forumet hölls i Aten i maj och lockade omkring 30 000 deltagare.

I januari 2007 är det åter dags för global samling. World Social Forum anländer då till Afrika, till Kenyas huvudstad Nairobi. Tidigare har det bara varit små forum i Afrika, men nu väntas 100 000 människor från hela världen till Nairobi – däribland omkring 100 personer från Sverige som deltagit i ABF:s studiesatsning kring World Social Forum.
– Att forumet nu hålls i Afrika är ett viktigt steg i processen. Varje forum är annorlunda än de föregående, och vi lär oss hela tiden nya saker. På det första forumet hade vi många centralt organiserade konferenser med etablerade intellektuella. Vi arrangerade saker ovanifrån. Men vi förstod snabbt att forumets poäng inte var dessa stora konferenser, utan diskussionen mellan aktivister och gräsrötter. Därför har vi fokuserat mer på att bara öppna upp ett rum. Och för varje forum har vi fått allt fler självorganiserade aktiviteter, säger han.

Chico Whitaker vill inte göra upp planer för framtidens politiska kamp, och han tycker inte heller att detta är hans roll som organisatör av WSF. Människor får tänka själva och sedan agera efter detta. Han hoppas dock att forumet kan fungera som en dörröppnare till nya idévärldar, att det kan hjälpa människor att bryta sig loss från marknadssamhällets grepp.
– Kapitalismen är starkare än förut. Den kontrollerar inte bara den yttre världen, utan även vårt inre – våra medvetanden. Kapitalismen dominerar oss på alla sätt. Var och en av oss måste bli ombildade. Vi måste lära om och lära nytt. Om vi lyckas med detta kan vi skapa en annan värld.

Det gäller att se problemen utan att drabbas av uppgivenhet, menar han. Att fortsätta kämpa fast hindren ibland känns oöverstigliga.
– Ibland känns det som om vi befinner oss i en mörk tunnel. Ni i den rika delen av världen kanske inte känner det lika starkt, men den finns där – tro mig. Men i slutet av tunneln finns en strimma ljus som växer sig allt starkare för varje dag. Vi måste göra allt vi kan för att synliggöra de positiva sakerna. Vi måste ge människor hopp. Och World Social Forum är en global process som skänker hopp.

Kent Werne

2006-12-20

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 7 september 2010.