Gå till innehåll

Folkbildare – se upp med alliansen!

  • Fredag, 15 september 2006

Svensk folkbildning är unik. År efter år möter folkbildningen hundratusenstals människors efterfrågan på kunskap, reflektion och nya erfarenheter. Folkbildningen stärker självkänslan, öppnar nya perspektiv och möjligheter och ger kraft för många människor att gå vidare i livet. Folkbildningens starka ställning i Sverige har grundmurats genom den betydelse den har haft och har för sina deltagare.

Men ändock står Folkbildningen inför ett vägval vid höstens val. Valet handlar å ena sidan om en regering som slår fast att folkbildningen ska stärkas – inte vingklippas! Man har slagit fast den historiskt största satsningen någonsin på folkbildningen i
Sverige. Folkbildningen kommer att kunna räkna med ytterligare uppemot 500 miljoner kronor med en fortsatt socialdemokratisk regering.

Valet handlar å andra sidan även om en borgerlig allians som inte ger något samlat besked om folkbildningen! Fredrik Reinfeldt, statsministerkandidaten, konstaterar att 300 miljoner skall skäras bort från studieförbuden. Allianskollegorna är knäpp tysta – det kan inte tolkas på annat sätt än ett instämmande!

Visst finns det goda folkbildare i de borgerliga partierna. Bra markeringar görs av parlamentariker när folkbildningen kommer på tal i riksdagen. Men vad är det värt, när alliansens ledning inte har engagemanget och övertygelsen att stärka folkbildningen.

Vid en borgerlig regeringsförhandling är blodet tjockare än vatten. Vi minns hur Fälldin dagtingade med samvetet för den borgerliga enigheten. Historien går igen och nu ser vi hur Maud Olofsson vänder uppfattning 180 grader i energipolitiken. Vad är det som säger, att hon är att lita på när det gäller folkbildningen? Hon sitter i högerburen! Och vad har vi att förvänta från Lars Leijonborg – har han någon gång uttryckt en framåtsyftande tanke om folkbildning? Göran Hägglund, vad har han att säga till om i folkbildningsfrågan?

Vi minns hur det var förra gången med en borgerlig regering. Med statsminister Carl Bildt i spetsen gav man sig direkt på folkbildningen. Varför skulle det vara på annorlunda nu?

Kan vi lita på socialdemokraterna? Om vi granskar socialdemokraternas gärningar under tiden i regeringsställning kan vi konstatera att i tider av ekonomisk åtstramning har Folkbildningsanslaget varit ett av de få utgiftsområdena som fått ökningar. Genom idoga satsningar har folkbildningsanslaget ökat realt efter regeringen Bildts kraftiga hugg mot folkbildningen i början på 1990-talet.

Socialdemokraterna och samarbetspartierna har gemensamt och lyhört processat fram en ny folkbildningsproposition som i grunden markerar folkbildningens starka ställning i det svenska samhället och samtidigt utgör en klassisk linjedragning för folkbildningens hemvist. Det är faktiskt så att socialdemokraterna, genom den ekonomiska satsningen på folkbildningen i kölvattnet på folkbildningspropositionen, raderar ut regeringens Bildts svinhugg från 90-talet. Socialdemokratern har, vilket tydliggörs i propositionen, lyssnat på signalerna om att ett studieförbunds verksamhet inte kan se ut hur som helst.

Låt vara att engagemanget och aktiviteterna är breda, goda och med de allra bästa avsikter. Detta är emellertid inte nog, eftersom folkbildningen inte skall kunna vara hur yvig som helst, utan att innehåll är överordnat en expansiv volymjakt som skall innebära mer pengar för ett studieförbund.

Det fastslås att folkbildningsanslaget inte är ett allmänt aktivitetsstöd utan ett anslag för att bilda och utveckla omistliga värden och värderingar i det svenska samhället. Varligt och konstruktivt försöker man nu ge denna fråga en, för alla parter, klok lösning. Vi är mycket nöjda med denna inriktning.

Med en ny folkbildningsproposition i ryggen och med den i mannaminne största ekonomisk satsningen öppnar sig mycket stora möjligheter för de deltagare som söker sig till folkbildningen via folkhögskolor och studieförbund. Det vet vi – det kan vi lita på!

Conny Petterson, ABF Malmö
Björn Wall, ABF-förbundet och ordförande och styrelsemedlem Brunnsvik- och Malmö Folkhögskola Runö Folkhögskola

Tidigare publicerad i tidskriften Folkhögskolan (nr 5/06).


2006-09-15

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 7 september 2010.