Gå till innehåll

Studiecirkeln ger mer

  • Onsdag, 12 april 2006

Deltagarna i studiecirklar är mycket nöjda med studieformen. Det visar den återkommande deltagarundersökning som utförs av Folkbildningsrådet i samarbete med studieförbunden och Statistiska centralbyrån.

- Ingen annan studieform får så höga betyg i utvärderingar, säger Peter Wärner som arbetar med pedagogisk utveckling på ABFs förbundsexpedition.

80 procent av de mer än 5 000 som svarat har gått en cirkel tidigare och av dem har 20 procent cirkelstudier som en livsstil. 90 procent säger att cirkeln väckt intresse för att fortsätta studera.

Att lära sig mer, den sociala gemenskapen, att påverka samhället, självutveckling och möjligheten att förverkliga en idé är de huvudsakliga motiven till att gå en cirkel.
- Jag fick lära mig nya saker. Det är väldigt viktigt för mig över huvud taget att lära mig något nytt varje dag, därför gick jag med i en cirkel, uppger en av deltagarna.

Undersökningen genomfördes under 2004 och består av en enkät och djupintervjuer. Enkäten skickades ut till 1200 slumpvis utvalda deltagare i vart och ett av de nio studieförbunden. 87 personer jämt fördelade mellan förbunden intervjuades. Undersökningen omfattar statsbidragsberättigade studiecirklar. Kulturprogram och annan gruppverksamhet ingår inte.

Cirkelns form och metod lyfts fram som betydelsefull för valet av studier. Pedagogiken bygger på ett fritt och frivilligt lärande där deltagarna formar studieplanen tillsammans med ledaren och där alla har lika möjlighet att påverka innehållet. Liksom att aktivt bidra med personliga kunskaper och erfarenheter efter egen vilja och utan att bli bedömd. Flera framhåller att cirkelns kvalitéer ligger i synen på lärandet.
- Många säger att de lär sig genom samtal, tankarna faller på plats, de egna argumenten slipas. Det uppstår en gemenskap och ny kunskap skapas, säger Peter Wärner.
- Man upplever också att konsensus ligger bakom de flesta beslut och att det känns bra att kunna påverka och ha inflytande.

Cirkelledaren tillmäts stor betydelse och bidrar ofta till att människor fortsätter i en cirkel år efter år. Ledarna har i de flesta fall uppfattas som lyhörda, flexibla och kunniga. Mixen av olika sätt att lära in och lära ut tilltalar många. Liksom de flesta uppskattar blandningen av teori och praktik som cirkeln erbjuder.

Välbefinnande lyfts fram som en viktig synergieffekt. Cirkeln tar hänsyn till hela människan. Många deltagare uppger att de mår bra och känner sig starkare till följd av cirkelstudierna.

Undersökarna påpekar att den självstyrande studiegruppen traditionellt betraktas som ett sätt att utöva demokrati i praktiken, ”göra demokrati”, en bild som både enkät- och intervjuundersökningens resultat styrker.
- Samtalen som förs utöver själva ämnesstudierna upplevs av många som ett sätt att delta i samhällslivet och att vara en del av ett större sammanhang utanför det lilla sammanhang där man alltid befinner sig, säger Peter Wärner.

Runt 75 procent av ABFs deltagare anger gemenskapen som det främsta skälet till att delta i en cirkel. En hög andel jämfört med medeltalet för de andra studieförbunden tillsammans som ligger på drygt 60 procent. Kunskapsinhämtning inom ett specialområde uppger bara drygt 40 procent av ABFs deltagare som huvudsakligt skäl medan motsvarande medeltal för de andra förbunden ligger på 60 procent. Enligt undersökarna hänger det ihop med att den som värderar gemenskapen så högt är mycket nöjd generellt och tycker sig ha täckt in övriga områden redan i detta svar.
- Det är en förklaringsmodell, men det kan finnas flera orsaker. Vi kan inte nöja oss med det utan måste fortsätta analysen, säger Peter Wärner.

Fler kvinnor än män deltar i studiecirklar och andelen kvinnor som söker sig till ABF är något större än för de andra studieförbunden; 67 respektive 33 procent jämfört med 60 respektive 40 procent.

ABF har den lägsta andelen nya deltagare, 14 procent. Räknat i antal personer är det dock mer än många andra förbund. ABF har också generellt sett den största andelen äldre deltagare.
- Verksamhet är ofta självgenererande. ABF har exempelvis inte tillräckliga kontaktytor mot yngre människor för att vi ska ha stor ungdomsverksamhet, säger Peter Wärner

Vidare noterar undersökningen att många cirkeldeltagare har anknytning till föreningslivet. En varning utfärdas för att de som inte är föreningsmedlemmar får sämre tillgång till studieförbundens utbud.
- Den nya folkbildningspropositionen säger att studieförbunden ska satsa aktivt även på det allmänna utbudet och det kommer ABF att arbeta efter, säger Peter Wärner.
____________________________
Fakta om deltagarundersökningen

Under 2004 genomfördes 309 000 statsbidragsberättiga studiecirklar.
2 473 000 personer deltog under 12 770 000 studietimmar.

Enkäten skickades ut till 1200 slumpvis utvalda cirkeldeltagare i vart och ett av de 9 studieförbunden. Mer än 5200 svar kom in. 90 personer, 10 per studieförbund, valdes ut för intervjuer. 87 intervjuer genomfördes.

Liknande deltagarundersökningar genomfördes 1992, 1995 och 2000. Nytt för den senaste undersökningen är att enkätdelen kompletterats med djupintervjuer.

Hela undersökningen kan beställas från Folkbildningsrådet på folkbildning.se

Klara Sjöström

2006-04-12

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 7 september 2010.