Gå till innehåll

Stort grattis till eleverna på Brunnsvik!

  • Måndag, 19 november 2012

Tack vare Brunnsvikselevernas kamp har en viktig delseger uppnåtts. Anständigheten har segrat och eleverna får slutföra sin utbildning på skolan. Uppslutningen för skolan är massiv från engagerade folkbildningsvänner. Brunnsvik förtjänar en huvudman praktiserar det som uttrycks i ABFs idéprogram: ”Folkbildning, när det är på allvar, kan inte fjärrstyras.”

Hedras dem som hedras bör. Eleverna på Brunnsvik har bedrivit ett envist opinionsarbete mot otrevliga attityder och ihåligheter i skolledningens agerande. När folkhögskolornas studeranderättsliga råd prövade frågan blev utslaget ett klart stöd för att eleverna ska få slutföra läsåret på Brunnsvik. Detta rättsliga yttrande möttes av ny nonchalans från Brunnsvik, men då sköt man sig faktiskt i foten. Måttet blev alltför rågat.

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och Landsorganisationen (LO) ställde upp för elevernas rimliga begäran, och såg till att folkhögskolan ändrade sig. Om detta kunde vi läsa om i tidningarna i lördags. Och det gjorde att festsalen i Ludvika Folkets Hus fick göra skäl för namnet, dit elevernas inbjudit till en ny manifestation. Stort grattis.

Diskussionen om Brunnsviks folkhögskola fortsätter, och det är bra. För egen del känner jag mig inte helt bekväm med parollen ”Bevara Brunnsvik”. Mer glad är jag i det kaxiga ”Befria Brunnsvik”.  Låt mig helt kort påminna om den moderna historien:

När arbetarrörelsen i regionen år 2009 var beredd att, efter LO, ta över skolan var planen realistisk, särskilt om man jämför med det som sedan hänt. ”De hade en genomtänkt plan och var beredda att driva verksamheten vidare”, som Göran Greider skrev i lördagens DD. I vår tid kan inte folkhögskolan bära hela anläggningen, därför var det regionala alternativet bara intresserad av några av husen. Dessutom skulle det nya Brunnsvik, i klok modern folkhögskoleanda, ha kurser på flera andra platser för att där närmare möta bildnings- och utbildningsbehov. ”En folkhögskola ska helst finnas där det är gångavstånd till arbetarklassen”, skriver Greider. Just det. Stora behov finns – bland annat i både Ludvika och Borlänge!

Mot detta stod en organisation från Sollentuna som lyckades sälja in sig genom att både vara beredda att hyra hela anläggningen, och samtidigt uttala att nästan all verksamhet skulle bedrivas innanför murarna. Vi var många som skakade på huvudet, och sa ”dom kan inte mena allvar”. Och se vad som händer – det menade dom faktiskt inte heller!

”Befria Brunnsvik!” betyder därför för mig både idébärande verksamhet på historisk mark och decentraliserade allmänna och andra folkhögskolekurser. Parollen ”Befria Brunnsvik” sätter också fokus på önskvärdheten av en seriös och långsiktigt hållbar huvudman. Kring det sistnämnda blir frågetecknen kring organisationen i Nordöstra StorStockholm allt fler. Juridiskt har de rätten att förvalta namnet på folkhögskolan, men knappast moraliskt. Brunnsvik förtjänar en huvudman som, med respekt för skolans idéarv praktiserar det som uttrycks i ABFs idéprogram: ”Folkbildning, när det är på allvar, kan inte fjärrstyras.”

Samtidigt måste betonas att frågan är svår. ”Vi äger inte frågan”, för att använda nyspråk. Det ligger för dagen en hel del i det. Men just därför menar jag att det är mycket bra att engagemanget för ett annat Brunnsvik så starkt lever.

2012-11-19
Jörgen Hammarin
Ordförande i ABF Dala Finnmark

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 26 november 2013.