Gå till innehåll

Möt klimathot eller rasism med en studiecirkel

  • Torsdag, 25 september 2008

”Förändra världen – starta en studiecirkel”, var en av ABF:s paroller under det europeiska sociala forumet i Malmö i mitten av september. Tomas Hjort och Klara Perhamre vet hur det går till. De jobbar som projektledare och cirkelledare inom ABF och fanns på plats i Malmö under forumet.

Studiecirkeln är en metod som passar bra i förändringsarbete. Man kan starta en studiecirkel om hur man motverkar rasism, hur vi kan möta klimathotet eller varför inte hur man kan arbeta för global rättvisa. Ämnet kan variera, det är själva metoden som är speciell.

- Studiecirkeln är ett mer demokratiskt och anspråkslöst sätt att lära sig saker på, säger Tomas Hjort, cirkelledare i Örebro.

- Det ska inte bara stå en lärare och prata medan de andra lyssnar, utan cirkeln bygger på att lära av varandra och varandras erfarenheter.

Man studerar och diskuterar tillsammans. Men studiecirkeln resulterar ofta också i konkreta aktiviteter.

- När det gäller vissa ämnen kan man gå vidare och göra något praktiskt tillsammans med sina kunskaper.

En av ABF:s stora satsningar inför det europeiska sociala forumet i Malmö handlade just om att agera tillsammans. 250 fackliga medlemmar deltog studiecirklar på temat ”Ett rättvist Europa”. I Malmö fick de sedan chansen att spinna vidare på sina kunskaper i diskussioner med fackligt aktiva från länder som Tyskland, Frankrike och Holland. Samtal som sedan kan leda till nätverk och ett nytt sätt att arbeta tillsammans.

I Göteborg resulterade den fackliga studiecirkeln i en granskning av EU:s lagar och byråkrati, i Stockholm diskuterade man framför allt kollektivavtalen.

Tomas Hjort höll i en av cirklarna i Örebro, och fick med sig fyra av deltagarna till forumet i Malmö.

- Det är inte alltid så lätt att få cirkeln att fungera på det sättet som det är tänkt. Ofta förväntar sig deltagarna att man ska vara som en lärare i början. Men när man väl får igång diskussionerna är det flera som inser fördelen med det demokratiska sättet att arbeta.

Klara Perhamre, ambassadör för Rättvisemärkt hos ABF i Värmland, har hand om ungdomsverksamheten i ABF. Hon håller med om att det ibland är svårt att få igång diskussionerna som det är tänkt, och tror att passiviteten är något många får med sig från skolan.

- På en del kurser är det ju lättare än andra att få igång diskussioner. Och när vi håller i en cirkel om att köra EU-moppe blir ledarens roll förstås annorlunda.

Men det viktigt att lyfta fram studiecirkeln som form, tycker Tomas Hjort och Klara Perhamre.

- Det är jätteviktigt att det finns alternativ till den vanliga utbildningen, säger Tomas Hjort.


Malin Beeck

2008-09-25

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 21 september 2013.