Gå till innehåll

Vändning för folkbildningen

  • Tisdag, 25 april 2006

Nu kan folkbildningen satsa offensivt igen efter decennier av kräftgång. Den halva miljard i ökade anslag som regeringen utlovar i vårbudgeten är den största generella höjningen i mannaminne och innebär ett trendbrott. Regeringen visar att det finns en stark tro på den fria, självständiga folkbildningen som är oberoende av såväl samhällsinstanser som näringsliv.

Efter att i åratal ha kämpat hårt för att hålla näsan över vattenlinjen kan vi tänka mer expansivt. Vi ska verka i hela landet och nå fler människor. Inte minst viktigt är att vi slipper höja deltagaravgifterna och utestänga de sämst ställda från studiecirklar och kulturarrangemang. Detta är en satsning för folkbildningens egen skull, ett sätt att stärka dess kropp och själ. ABF ska finnas där människorna är!

Mellan 70 och 80 miljoner kommer de statliga anslagen att tillföra ABF. Det möjliggör en ungefärlig ökning av antalet studiecirklar med 15 till 20 procent. Omkring 130 000 fler får möjlighet att lära sig engelska, måleri eller gå en facklig kurs.

Folkbildningen får kraft, vitalitet och framtidstro i en tid då moderaterna vill ta bort var tredje folkbildningskrona för att istället stärka de stora kulturinstitutionerna.

Och vi vet att folkbildningen är en omistlig del i många människors vardag. 80 procent av dem som går en studiecirkel kommer tillbaka, och av dem har var femte cirkelstudier som livsstil. 90 procent säger att cirkeln väckt intresse för att fortsätta studera. Det visar 2005 års deltagarundersökning som Folkbildningsrådet gjort i samarbete med studieförbunden och SCB.

Vi tolkar också den stora anslagshöjningen som en uppmaning till kommuner och landsting att följa statens goda exempel och sluta skära ner, eller helt ta bort, de lokala bidragen till folkbildningen. Liksom att satsa generellt istället för att öronmärka folkbildningspengarna för projekt och arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till fördefinierade grupper.

Vi ser med tillfredställelse hur regeringens stora förtroende för folkbildningen manifesteras också i den nya folkbildningspropositionen, där huvudprincipen är att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten. I stället för att som tidigare peka ut särskilda målgrupper beskriver propositionen viktiga utvecklingsområden.

Med glädje kan vi konstatera att ABF och regeringen har en samsyn runt folkbildningens uppdrag och identitet. Stor vikt läggs vid folkbildningens betydelse föra att utveckla demokratin och öka människors möjligheter att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Liksom att engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang och skapa mötesplatser för människor med olika etnisk bakgrund.

Folkbildningen ska också verka i det livslånga lärandet, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för delaktighet i kulturlivet. Dessutom nå fler människor med funktionshinder och arbeta för global rättvisa.

Med den ekonomiska vårpropositionen sätter nu regeringen kraft bakom orden och ger studieförbund och folkhögskolor möjligheter att bedriva den verksamhet som vi vill.

Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande
Elsie Bäcklund Sandberg, ABFs förbundssekreterare

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.