Gå till innehåll

En bok för ganska få

  • Fredag, 16 mars 2007

En tredjedel av de svenska männen öppnar aldrig en bok. Svenska skolbarn blir allt sämre på att läsa. Nu vill den borgerliga alliansen ställa tuffare krav på 8-åringarna. Samtidigt överväger de att slå undan benen på ”En bok för alla”, ett förlag som i trettio år arbetat med läsfrämjande verksamhet.

Det var oroväckande tyst om alliansens kulturpolitiska ambitioner före valet. Ett halvår senare vet vi fortfarande inte vart de är på väg. Den kulturpolitiska ambitionen att verka för att alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet har de flesta riksdagspartier varit eniga om sedan 70-talet. Nu tar regeringen steg efter steg i den andra riktningen. Vid årsskiftet tog man bort den fria entrén på våra statliga museer, vilket omedelbart ledde till att antalet museibesökare sjönk dramatiskt. Redan i höstas talade moderaterna om att tillåta avgifter på biblioteken. Nu hotas ”En bok för alla”, bokförlaget som ger ut billiga kvalitetsböcker för barn, ungdomar och vuxna.

Läsning är roligt och spännande, men har utöver det även en rad positiva effekter.
En person som läser får inblick i andras liv och tankar, vilket ökar empatin och ger perspektiv på den egna vardagen. Läsaren utvecklar också sitt språk, som är det viktigaste verktyget för att klara av skolan, för att påverka utvecklingen på sin arbetsplats och i samhället. Ett läsande folk har lättare att utnyttja sina demokratiska rättigheter.

Därför är det oroande att många svenskar läser allt mindre. Läsandet minskar bland ungdomar, och könsskillnaderna har blivit ännu större än för 25 år sedan. I dag svarar en tredjedel av svenska män att de aldrig läser böcker. I det läget väljer den borgerliga alliansen att ifrågasätta förlaget En bok för alla, som i trettio år arbetat för att öka just läsandet. I december beslutades att statens avtal med ”En bok för alla” ska gälla för ett år istället för tre som tidigare, eftersom förlagets verksamhet ska utredas.

Sedan tidigare vet vi att moderaterna är kritiska till förlagets utgivning av vuxenböcker. Vuxenutgivningen utgör bara en tredjedel av förlagets utgivning, men är en viktig grund för förlagets läsfrämjande verksamheten. Bra, billiga böcker är en förutsättning för att locka till läsning. En annan förutsättning är det väl utvecklade nätverk av bokombud på arbetsplatser och i föreningslivet som gör att ”En bok för alla” når grupper som vanligtvis inte kommer i kontakt med litteraturen. Ovana läsare går inte till biblioteket, de besöker sällan bokhandeln. Däremot går de till jobbet, och pratar med sina arbetskamrater, som emellanåt även råkar vara bokombud.

Ett av de mest lyckade läsfrämjande projekten under senare år är ”Läs för mej pappa!” som genomförs i samarbete mellan ”En bok för alla”, ABF och flera LO-förbund med stöd av Statens kulturråd. Syftet är att uppmuntra pappor inom LO-kollektivet att läsa böcker för sina barn. Bakgrunden är kunskapen om att språket är starkt klassbundet i Sverige, och att LO-männens läsning minskar dramatiskt. Det har visat sig att pappor som börjat läsa för sina barn även har börjat läsa mer för egen del. Vi vet sedan länge att kulturdeltagande går i arv. Om papporna läser börjar även sönerna att läsa. Det är därför som vuxnas läsande inte enbart är en fråga för den enskilda vuxna, utan också för samhället.

”En bok för alla”:s läsfrämjande verksamhet är en satsning på det som samtliga partier i riksdagen har sagt sig vilja värna, nämligen kultur för alla i hela samhället. Även i den parlamentariska språkutredningen ”Kommittén för svenska språket” fanns insikten om att En bok för alla är ett viktigt inslag för att främja läsandet och språktillägnandet i Sverige. Nu planerar den borgerliga regeringen att tillsätta en enmansutredning, vilket väcker misstanken att slutsatsen är klar innan utredningen ens börjat.

Det har alltid funnits klasskillnader och könsskillnader när det gäller vilken kultur man njuter av. De skillnaderna vill ABF minska. Den borgerliga regeringen har sagt att de ska se över de kulturpolitiska målen. Vi har redan sett enstaka exempel på borgerlig kulturpolitik i museivärlden och i tankarna kring avgifter på biblioteken. Nu ifrågasätter man En bok för alla. Om det här är den borgerliga alliansens strategi – vad står då borgerlig kulturpolitik för?


Karl-Petter Thorwaldsson
Ordförande i Arbetarnas Bildningsförbund

Elsie Bäcklund Sandberg
Förbundssekreterare i Arbetarnas Bildningsförbund

Publicerad i bland annat:
Norrköpings tidningar, Borås tidning, Helsingborgs dagblad, Sundsvalls tidning, Landskronaposten, Gotlands Tidningar, Nordvästra Skånes Tidningar, Dala-Demokraten, Östran, Nyheterna och Värmlands Folkblad.

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.