Gå till innehåll

Satsa på folkbildning i klimatfrågan, Andreas Carlgren!

  • Måndag, 27 augusti 2007

Det senaste året har allt fler svenskar fått upp ögonen för att vårt klimat är på väg att förändras dramatiskt. Intresset för miljöfrågor är stort, trots det är kunskaperna bristfälliga.

Enligt t ex forskaren Eva-Lotta Sundblad (Göteborgs universitet) har många svenskar låga kunskaper om vad klimatförändringar kan leda till. Hennes forskning visar bland annat att gruppen lokala miljöpolitiker, med stort ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar livsstil, inte hade mycket bättre kunskaper än normalsvensken.

För att minska klimatförändringarna krävs insatser på alla nivåer; internationell, statlig, regional och kommunal nivå, men även den enskilde individens handlingar spelar en stor roll. En förutsättning för förändrad livsstil är att varje svensk lär sig mer om vårt klimat, och hur det påverkas av våra handlingar. Ett kunnigt och motiverat folk är också en förutsättning för politiska åtgärder.

I maj 2007 redovisade FN:s klimatpanel (IPPC) sin tredje rapport där de slår fast att utsläppen av koldioxid måste börja minska kring 2015 för att sedan falla med 50-85 procent. Det betyder en radikal förändring av vår livsstil. För att förändra livsstilen hos en så stor grupp krävs betydande folkbildningsinsatser om klimatfrågan. Svenskarna är ett studiecirkelvant folk, där 75 % någon gång har gått en cirkel. Studieförbunden har under de senaste hundra åren deltagit i flera folkbildande kampanjer när det uppstått behov av kunskapsutveckling och attitydförändring i den stora grupp som passerat skolåldern. Demokraticirklar i början av 1900-talet lade grunden för vårt demokratiska samhälle, studiecirklar för högertrafik förberedde trafikomläggningen 1967, och inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 och EU 1994 bildade många sig en uppfattning tillsammans med andra i en studiecirkel. I dag ger studieförbunden många äldre en chans att lära sig att hantera en dator, söka på Internet och använda sin mobiltelefon.

Folkbildningen har lång erfarenhet av just kunskapsutveckling för vuxna. Information om klimatfrågan finns det gott om i tidningar, böcker och på Internet. Men information i sig är inte kunskap, och leder sällan till handling. Att förändra beteenden och attityder kräver mer än tipslistor. Information kräver bearbetning för att omvandlas till förståelse och insikt. Sedan nära hundra år tillbaka är studiecirkeln folkbildningens vassaste verktyg. Gruppens storlek med 8-12 deltagare är optimal för kollektivt lärande. Attityder förändras lättare i en grupp där den nyvunna kunskapen diskuteras med andra, och inlärning över tid ger också en större möjlighet till attitydförändring.

2004 satsade regeringen 15 miljoner på folkbildningsinsatser för att svenskarna skulle göra ett genomtänkt val i folkomröstningen om EMU. Nu är det dags att satsa på kunniga medborgarna i klimatfrågan. ABF startar i höst ABFs Klimatskola, och intresset är stort. Men de som i första hand söker sig till den cirkeln har oftast redan ett brinnande intresse. För att nå andra grupper i samhället krävs en landsomfattande folkbildningskampanj för en hållbar livsstil. Det i sin tur kräver ytterligare resurser.

ABF föreslår därför att regeringen avsätter särskilda pengar för att skapa förutsättningar för en folkbildningskampanj. Studieförbunden är det mest effektiva verktyget för att skapa förändring. Använd oss, Andreas Carlgren!

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i ABF, som i höst startar ABFs Klimatskola
Elsie Bäcklund Sandberg, förbundssekreterare i ABF

Publicerad i Linköpings Tidning (27/8), Gotlands Tidningar

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.