Gå till innehåll

Folkbildningens framtid under lupp

  • Fredag, 16 juni 2006

Vårens anslagshöjning på en halv miljard och en ny proposition skapar optimism och framtidstro i folkbildningen. Framtiden under lupp var temat för ett samtal mellan Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande, Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande och Ulla Lindquist, LOs 2:a vice ordförande under Ordet Fritt i Eskilstuna.

- Det ökade anslaget sätter ett betyg på folkbildningen och visar att den är viktig, något som vi vill satsa på nu när det går bra för Sverige. Människor behöver kunskap för att kunna påverka sin vardag. Att man alltid ges en andra chans att lära mer och lära nytt är viktigt, säger Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande.

Hon framhåller betydelsen av mötet och det öppna, förutsättningslösa samtalet mellan människor på lika villkor som är centralt inom folkbildningen.
- Det finns ingen hierarki i folkbildningen. Människor får bilda sig på sina egna villkor. Det ger mer än bara ett betyg i exempelvis matte A.

Lena Hallengren betonar också vikten av att skapa ekonomiska strukturer som ger folkbildning med hög kvalitet och motverkar så kallad volymjakt. Det vill säga att resurskrävande cirklar för människor med särskilda behov, exempelvis dyslexi, inte ska behöva väljas bort till förmån för enklare cirklar som kan arrangeras i stor mängd. Ett förhållningssätt som märks i den nya folkbildningspropositionen.
- Kvalitet måste genomsyra hela folkbildningen, säger Hallengren. Det är också mycket viktigt att den är fri och frivillig, dels gentemot staten och dels i den enskilda individens förhållande till sitt studieförbund eller folkhögskola.

Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande, ser folkbildningspropositionen som ett bra sätt att leda utan att detaljstyra. Den lyfter exempelvis fram sju områden som särskilt viktiga för folkbildningen att arbeta med istället för den nuvarande styrningen med målgruppsbidrag.

Parallellt med folkbildningspropositionens framväxt har ABF utarbetat ett nytt mer radikalt idéprogram som styr inriktningen på arbetet den kommande tioårsperioden. Det antogs av förbundsstämman i april, lagom till att anslagsökningen utlovades.
- Vi är oroliga över utvecklingen i Sverige, säger Karl-Petter Thorwaldsson. De senaste 20 – 30 åren har klyftorna i samhället ökat på många plan, och skillnaderna växer; segregationen ökar, utbildningsgapet blir större liksom löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Två tredjedelssamhället är tillbaka. Vi vill vara en del av lösningen. Med målmedvetet arbete ska vi bryta klassklyftorna!

LO och ABF har haft en stor gemensam satsning på fackliga medlemsstudier de senaste fem åren som fallit mycket väl ut. LO vill fortsätta att arbeta med folkbildning som ett viktigt verktyg.
- Via folkbildningen bygger vi Sverige, säger Ulla Lindquist, LOs 2:a vice ordförande. Genom folkbildningen blir vi engagerade. Allas delaktighet och möjligheter att påverka är en viktigt grund, vårt lands konkurrenskraft bygger på det. Att nå ut till arbetslösa och långtidssjukskrivna, människor med utländsk bakgrund och unga är exempelvis mycket viktigt. Vi måste möta människor där de är och lära oss deras kanaler. Till exempel finnas på plats ute i bostadsområdena och arbeta mer med Internet.

- Även i att koppla ihop utbildning med utveckling i arbetet har LO och ABF mycket att göra. Också där är delaktigheten avgörande. Det får aldrig bli tyst på en arbetsplats, det ger mer makt åt arbetsgivaren. Samtalet är den enda motkraften och där är folkbildningen viktig.

Att studieförbunden ska ha en tydlig ideologisk profil manifesteras i den nya folkbildningspropositionen.
- De ideologiska skillnaderna motiverar nio olika studieförbund. Människor måste veta vad de står för, säger Lena Hallengren.

- Vi pratar gärna värderingsfrågor, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Vi vill försöka att bli mer kontroversiella och sticka ut mer, reta alla så att vi kan förändra något.

Karl-Petter Thorwaldsson understryker också vikten av att folkbildningen inte stelnar i att vara en förvaltare istället för en förnyare.
- De som var stenkastare i Göteborg är nu i ABF-husen runt om i landet och diskuterar globalisering. Det händer att kommunpolitiker hör av sig och är arga. Då måste vi våga stå emot. Vi får aldrig hamna i fällan att låta oss tystas för att någon kan bli upprörd. Vi ska inte stödja något politiskt parti utan människors möjligheter att skapa sig en åsikt.

Klara Sjöström

2006-06-16

Läs också:


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.