Gå till innehåll

Hjärnskador i fokus

  • Fredag, 24 mars 2006

Konferensens namn och paroll är Samla alla och till Karlstad kommer verkligen alla som berörs av hjärnskadeproblematik en gång om året. Skadade, vårdpersonal, ideellt arbetande, forskare, politiker och anhöriga möts för att utbyta erfarenheter och ta del av de senaste forskningsrönen.

För de handikapporganisationer som arbetar med hjärnskador är det en bra möjlighet till att både sprida och ta in ny kunskap.
– Det är intressant att höra om det har dykt upp något nytt inom forskningen och så är det en bra möjlighet för oss att visa upp oss själva, säger Mia Lundström från Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR).

Inom neurologin finns många hundra sjukdomar och funktionsnedsättningar, varav några exempel är MS, Parkinson, CP, Huntingtons sjukdom och skador som uppkommit av lösningsmedel och narkotika. En viktig del i NHRs arbete är att nå ut till så många som möjligt och informera om vad varje sjukdom eller skada innebär.
– I samarbete med ABF ordnar vi till exempel utbildningar på olika platser i landet för dem som nyss fått en diagnos. Det är många frågor som uppstår hos människor som just har fått reda på att de har en sjukdom, så kurserna är mycket uppskattade, säger Mia Lundström.

I Sverige drabbas ca 70 000 personer varje år av förvärvad hjärnskada. Det är ett funktionshinder som inte alltid syns utanpå. Konsekvenserna av en hjärnskada varierar också mycket beroende på vilken typ av skada det är, hjärnskadans omfattning och var den sitter. Komplikationer i samband med skadan och vilken akutbehandling och rehabilitering den skadade får påverkar också.

Funktionsnedsättningarna vid hjärnskada delas in i fyra olika kategorier: motoriska-, känslomässiga-, perceptuella* och kognitiva* funktionsnedsättningar.
Lena Spanó som är informatör på Strokeförbundet, fick själv en stroke för ett antal år sedan och vet av egen erfarenhet vad kognitiva funktionsnedsättningar innebär.
– Jag har väldigt svårt att orientera mig när jag kommer till nya platser och jag blir fort trött i huvudet, säger Lena Spanó.

Hon berättar att inför en dag som den här, när hon är på en stökig konferens med många intryck, måste hon se till att ladda med mycket vila i förväg.
– Ofta fungerar jag normalt de första timmarna på dagen med ett klart och logiskt tänkande. Men sedan kan det snabbt gå utför på eftermiddagen, då hjärnan inte orkar med fler intryck, och det resulterar i stora koncentrationssvårigheter, säger Lena Spanó.

Strokeförbundet informerar på olika sätt männsikor om hur de kan underlätta sin vardag.
– Det finns massor av knep och strategier att ta till för att klara vardagen bättre. Mobiltelefoner med påminnelsefunktion är till exempel ett mycket bra hjälpmedel när man som jag har problem med närminnet, säger Lena Spanó.

Ett kognitionsproblem som kan uppstå efter stroke är svårigheter med att läsa. Personer som alltid har älskat att läsa böcker får plötsligt problem med att förstå det de läser. Att ta till sig information från myndigheter är ett annat problem.
– Det finns lättlästa böcker som ges ut av Centrum för lättläst som är till stor hjälp för många. Vi ordnar också läsecirklar i samarbete med ABF där deltagarna får stöd och hjälp med läsningen och samtidigt kan diskutera sina upplevelser av boken med andra, säger Daniela Bjarne som är kanslichef på Strokeförbundet.

__________________________________

* Kognition är de processer som sker i människans hjärna då hon tar emot, bearbetar och förmedlar information.
* Perception handlar om varseblivning från omvärlden genom syn- hörsel- smak- och doftintryck med mera.


Marie Karlsson

2006-03-24

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.