Gå till innehåll

Folkbildning värt mer än pengar

  • Onsdag, 19 mars 2008

Så genomfördes äntligen det vi så ofta talar om – en rejäl träff mellan en orts kommunpolitiker och folkbildare. I Piteås vackra sessionssal möttes ett 50-tal företrädare för studieförbunden och lokalpolitiken för ett folkbildningsseminarium en hel fredagsförmiddag.

Det var ABF och det lokala folkbildningsrådet som stod för initiativet .
ABFs förbundssekreterare Elsie Bäcklund Sandberg höll en stark och inspirerande föreläsning på temat ”Vad är folkbildning?”.
- Det sköna, det vackra, det genuina – det är folkbildning för mig, inledde Elsie. Vad kan vara vackrare än när människor möts i samtal med andra?

Elsie Bäcklund Sandberg ser tillbaka på sina elva år som förbundssekreterare i ABF och sammanfattar:
- Jag tänker på alla berättelser jag fått del av under åren. Som en röd tråd löper människors inre växande. Många vittnar om insikten att ’min röst och mitt resonemang gör skillnad, jag är behövd och kan påverka’. En annan upptäckt som blivit tydligare är att folkbildningen alltmer utgör ett andrum, en frizon som många människor är i stort behov av.

Många cirkelledare vittnar om att det tar allt längre tid att komma igång med själva ämnet. Deltagarna måste ofta prata av sig känslor av frustration, rotlöshet och ilska de bär inom sig innan studiecirkeln ens kan börja. Andra berättelser handlar om när människors upptäckter: ”Det här trodde jag absolut inte att jag skulle våga eller kunna”.

Elsie ger många exempel på möten där människor vittnar om stärkt självkänsla. Att tappa självförtroendet går fort, men att bygga upp det igen tar tid. Inom folkbildningen finns gott om personer som vågat utmana sig själva på olika sätt.
- Det här syns inte i kommunens bokslut, det handlar om livskvalitet och rätten att vara människa. Hur mäter man egentligen att livsmodet kommit tillbaka? frågar Elsie Bäcklund Sandberg. Hur mäter man glädjen i att växa och att känna sig behövd?

Eva Rögde, ombudsman ABF Piteåbygden och representant för det lokala folkbildningsrådet redogör för varför folkbildningen får bidrag av staten.
Studieförbunden får pengar för att:
- främja verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation
- stärka och utveckla demokratin.
- bredda kulturintresset, främja kulturupplevelser och eget skapande.

De flesta kommuner i Sverige anser också att folkbildningen är en viktig del i lokalsamhället och demokratibygget. Genom Folkbildningsförbundets valundersökning vet vi att majoriteten av kommunpolitikerna är positiva till folkbildning. Elsie Bäcklund Sandberg tycker att folkbildningens viktigaste uppgift i kommunen är att skapa mötesplatser dit människor fritt och frivilligt kan komma för att utvecklas tillsammans med andra. Men vi inom folkbildningen måste bli bättre på att beskriva vår verksamhet och berätta vad vi vill ta ansvar för och vara med och utveckla, tycker Elsie.

Det har gjorts många utredningar om folkbildningen. Den har utretts på längden och tvären, säger Elsie. De statliga utredningarna SUFO 1 och SUFO 2 säger att studieförbunden mycket väl lever upp till de mål som staten satt, men tydligare måste markera sin ideologiska profil och i högre grad vända sig till korttidsutbildade, långtidsarbetslösa och invandrare. Något som stämmer väl överens med ABFs inriktning och idéprogram. De deltagarundersökningar som gjorts visar att 85 till 90 procent upplever att de är nöjda med sin studiecirkel. Tre saker har uppnåtts: personlig utveckling, större mod och tro på sin egen förmåga. 9 av 10 säger att de vill fortsätta att bredda sin kunskap.

Elsie Bäcklund Sandberg går i pension om en dryg månad och planerar då att arbeta ideellt i sin lokala ABF-avdelning. Hon har en innerlig önskan:
- Jag hoppas studieförbunden blir tydligare på att visa kommunerna att vi vill ta ansvar och att vi är att räkna med. Gårdagens politiker var väl förankrade i folkbildningen, men det är inte den nya generationen på samma sätt.

Mats från studieförbundet SV flikar in sin oro över hur vi ska lyckas övertyga de unga om värdet med folkbildningen. Vi måste börja röra oss där ungdomar finns, exempelvis på Facebook och Second Life, menar han.

Anders från kultur- och fritidsförvaltningen berättar att kommunen haft en längre period av sparbeting men han lovar att se över konsekvenserna för folkbildningen.
- Efter den här förmiddagen får vi kanske ta och omvärdera och se över allt en gång till, säger han avslutningsvis.

Helene Oljons

2008-03-19

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.