Gå till innehåll

”ABF har ett ansvar att mildra krisen”

  • Måndag, 23 mars 2009

ABFs mål är att ge mest till dem som fått minst. Att bryta vanmakten och jämna ut villkoren. Särskilt i kristider, när tusentals slängs ut i kylan.

– Vi har ett moraliskt ansvar att göra allt vi kan. ABF kan inte starta jobb, men vi kan rusta människor så att de förmår hoppa på tåget när det vänder. Ge redskap och färdigheter, bygga självkänsla och skapa nyfikenhet, säger ABFs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

De senaste månaderna har Karl Petter Thorwaldsson rest runt i ”Varselsverige”. Själv förstod han vidden av krisen vid ett besök på en facklig konferens i Skövde, där 25 av 27 deltagare kom från företag som planerade stora uppsägningar.

– Människor känner sig närmast kränkta över att allt kom så plötsligt. Och krisen är nu djupare än de flesta kunnat förutspå. 100 000 har varslats om uppsägning de senaste sex månaderna. Vi har nog aldrig varit i närheten av detta, säger han.

Hur hårt kriser slår beror mycket på den politiska responsen. Politiken måste alltid svara upp mot ekonomin; bekämpa kriser, mildra dem, menar Karl-Petter Thorwaldsson. Men han tycker att den borgerliga regeringen har gjort precis tvärtom: lämnat walk over.

– Finanskrisen var inte den borgerliga regeringens fel. Det var inte Borg som lät kreditgivningen i USA spinna iväg och det var inte Reinfeldt som lät Lehman Brothers falla. Men den politik de har drivit sedan valet har förvärrat läget oerhört, och sedan krisen bröt ut har regeringen varit superpassiv.

Regeringens höjning av a-kasseavgifterna och de försämrade ersättningsvillkoren fick en halv miljon människor att lämna a-kassan. Dessutom har tiotusentals blivit utförsäkrade på grund av strängare regler. Och med krisen blottas konsekvenserna.

– Livet vänds upp och ner för tiotusentals. Många måste söka försörjningsstöd. Dessutom skenar socialbidragskostnaderna iväg för kommunerna, som tvingas säga upp folk inom vård och skola, vilket ökar socialbidragskostnaderna ännu mer. Det blir en ond spiral.

Sedan valet har också 50 000 aktiva arbetsmarknadsplatser försvunnit, platser som hade kunnat användas till att dämpa krisen. Dessutom avskaffades jobb- och utbildningsgarantin för alla upp till 25 år. Regeringen satsade istället på så kallad ”jobbcoaching” och sänkt skatt i sin höstbudget. Och pressen på de arbetslösa har ökat, trots arbetsmarknadens kollaps.

– Det kanske inte hade gjort så stor skada i en högkonjunktur, men det är vansinnigt och förnedrande att lasta över ansvaret på de arbetslösa när vi befinner oss i den värsta krisen sedan 30-talet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Här har ABF ett ansvar, menar han. Att lyfta fram problemen och diskutera orsakerna. Och att försvara människors rätt till sysselsättning och delaktighet.

– Vi måste slåss för att inte två-tredjedelssamhället ska cementeras, för att inte klassklyftorna och utslagningen ska öka dramatiskt i och med krisen. Fortsätta jobba med opinionsbildning, visa vad alliansregeringens passivitet leder till.

Vad är då alternativet? Karl-Petter Thorwaldsson ser gärna en krispolitik som reparerar de sociala skyddsnäten och försvarar den gemensamma välfärden, parallellt med stora infrastruktursatsningar och nybyggen av hyresrätter. Och varför inte en massiv utbildningssatsning? 50 000 nya utbildningsvikariatplatser, lika många platser inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och en snabb utbyggnad av högskolan. Förslag som både skulle mildra krisens effekter och rusta människor inför framtiden, menar han.

ABF skulle kunna bli en viktig aktör i en sådan utbildningssatsning.

– Vi har klarat det i tidigare kriser, med kanonresultat. Ta bara kunskapslyftet, och ABF-skolan. Troligen beror det på att vi har tagit med oss pedagogiken från folkbildningen in i vuxenutbildningen.

Men även på den punkten har tiderna förändrats. I höstas erbjöd sig ABF att ta emot 10 000 heltidsstuderande under 2009. Men det blev kalla handen från regeringen. Och det är inte längre möjligt för ABF och liknande organisationer att erbjuda kompetensgivande vuxenutbildning till arbetslösa på eget initiativ. Enligt de nya reglerna står man nämligen inte till arbetsmarknadens förfogande om man läser matte eller engelska hos ABF.

– Dörren är stängd. Regeringen verkar helt ointresserad av att använda folkbildningen för att mildra krisen, konstaterar Karl-Petter Thorwaldsson.

Men ABF kommer ändå att försöka agera, lovar han. Till exempel genom att öppna mötesplatser i samarbete med facket. Platser dit arbetslösa kan komma och träffa andra. Delta i samtal och studiecirklar. Lyssna på en föreläsning. Ta en kopp kaffe.

– Vi vet att passiv arbetslöshet är oerhört nedbrytande, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Till en början blir man förbannad och skyller samhället för det som hänt, men efter en tid börjar man skylla på sig själv. Och då dör självkänslan och självförtroendet. ABF måste försöka motverka detta. Vi kan skapa sammanhang och aktivitet i en tid av oro. Hjälpa dem som behöver oss mest.

Det är lätt att också folkrörelserna drabbas av dåligt självförtroende när snålblåsten tilltar. Men Karl-Petter Thorwaldsson ser ingen anledning att ge upp. Mitt i allt elände finns trots allt hopp om ljusare tider.

– Den extremliberala synen på ekonomin är på väg ut. Ekonomer pratar istället om behovet av nya riktlinjer och regleringar. Förhoppningsvis är detta slutet på den politiska passivitetens era.

Barack Obamas seger i höstens amerikanska presidentval pekar i den riktningen, menar han.

– För första gången i mitt 44-åriga liv är jag faktiskt avundsjuk på det amerikanska folket. I bästa fall kan Obama öppna för ett mer aktivt medborgarskap. Och kanske står vi inför reformpolitikens återkomst?

Karl-Petter Thorwaldsson tror att svenska organisationer har en del att lära av Obamas gräsrotsrörelse: det breda deltagandet, nya sätt att kommunicera, de större visionerna

Bör även ABF låta sig inspireras?

– Absolut! Jag tror på ett avantgardistiskt ABF. Vi måste vara en rörelse i tiden för att möta de utmaningar vi har framför oss.

Kent Werne

2009-03-23

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 20 augusti 2010.