Gå till innehåll

Feminism i fokus

  • Onsdag, 1 oktober 2008

När flygplanen träffade World Trade Center den 11 september 2001 störtade även den amerikanska jämställdheten samman. I media, populärkultur och politisk propaganda trycktes könsrollerna tillbaka flera decennier. De gamla cowboy-idealen med starka machomän som beskyddar ömtåliga kvinnor kom åter att dominera.

Detta beskriver den amerikanska författaren och ledande feministen Susan Faludi i sin nya bok "Den amerikanska mardrömmen - Bakhållet mot kvinnorna". Under bokmässan i Göteborg berättade hon i ABFs monter om tiden efter terrordådet och den tillbakagången till förlegade och förstelnade könsroller. Hon ser en förklaring i hur samma gamla myter väcks till liv genom historien när landet utsatts för hot.

- Det skedde ett tvärt brott i jämställdhetskampen den 11 september. Unga kvinnor uppmanades till exempel att gifta sig tidigt och fick höra att det var deras patriotiska plikt att föda många barn. Röster hördes till och med som menade att kvinnorna underminerade den amerikanska militären och samarbetade med terroristerna.

Det amerikanska bakslaget kom snabbt. Precis när det andra tornet hade rasat blev Susan Faludi uppringd av en tidningsjournalist. Efter några inledande allmänna frågor om själva händelsen slog han fast att ”detta sopar väl bort feminismen från kartan”. Att en stark antifeministisk våg tagit fart bekräftades av att liknande åsikter kom att torgföras gång på gång även i välrenommerade tidningar som New York Times och Time Magazine. En utveckling som fortfarande inte är bruten, menade Susan Faludi.

Susan Faludi uttryckte sin uppskattning över det svenska debattklimatet och den mediekritik som bedrivs både professionellt och av gemene man, något som saknats nästan helt i USA efter terrorattacken. Hon svarade uttömmande och gärna på publikens frågor.

Att komma nära den feministiska aktivisten är utgångspunkten för Moa Elf Karléns och Johanna Palmströms antologi ” Äga rum. Röster ur den feministiska rörelsen”, där ett brett spektra av feministiska aktivister i Sverige beskriver sin kamp.

- Vi är på jakt efter dem som gör, och efter att skapa ett korsdrag mellan olika röster, berättade författarna i ABF-montern.

Upprinnelsen till boken är den tröghet som de upplever har lagt sig över jämställdhetsdebatten i landet.

- I början av 2000-talet var det så roligt att vara feminist, nu började det kännas segt. Till exempel är det svårare att väcka intresse för jämställdhetsfrågor i skolan och inom fackförbund. Vi ville komma bort från diskussionen om vem som diskar hemma hos heteropar och få tillbaka den politiska kraften, berättade Moa Elf Karlén.

- Vi behöver egna rum där vi får formulera vår erfarenhet av att vara kvinnor i en mansdominerad värld. Jag hade haft ett sådant rum men började ifrågasätta vilka det var som hade tillträde till detta. Jo vita, heterosexuella tjejer i medelklassen. Jag hade trott mig tala om alla tjejer men egentligen bara inbegripit dem som var lika mig. Många har osynliggjorts i den feministiska debatten. Det ville vi ändra på med boken.

Vem har inte fejkat en orgasm någon gång? Ett av våra största tabun ger sig Augustprisvinnaren Susanna Alakoski och PR-konsulten Amanda Mogensen i kast med i antologin ”Fejkad orgasm”. De uppmanade människor i hela landet, i alla åldrar och yrken och av båda könen att anonymt beskriva sina erfarenheter och tankar kring en upplevelse som delas av de allra flesta men som samtidigt är djupt tabubelagt. Gensvaret blev enormt, berättade författarna i ABFs monter.

- Sex angår alla på något sätt och har alltid gjort det. Fejkad orgasm finns i kvinnoberättelser genom hela litteraturhistorien, bland annat hos Simone de Bevoir. Filmen När Harry mötte Sally är kanske det mest kända moderna exemplet, sa Susanna Alakoski.

- Vi var nyfikna på vad fejked orgasm egentligen är. Hur vi ser på fejkad orgasm är ett uttryck för vår syn på sex och sexualitet i stort. Det finns en bild av att kvinnor fejkar med män i sex där mannen penetrerar. Men sex kan se ut på så många andra sätt också, och det är inte bara kvinnor som fejkar, sa Amanda Mogensen.

Tecknad familjepolitik ringade in många av vardagens fallgropar för jämlikheten och gav en humoristisk inramning av monterns diskussionsämnen. Många igenkännande leenden syntes i publiken när Fröken Märkvärdigs skapare Joanna Rubin Dranger berättade visade bilder ur sin bok ”Alltid redo att dö för mitt barn”. Som nästa heta fråga på den familjepolitiska dagordningen vill hon se en djupgående diskussion om amning.

- Att mamman stannar hemma det första året för att kunna helamma barnet ses som en självklarhet. Men vi vet egentligen inte om barnet mår sämre av att även få mjölkersättning. Det diskuteras inte seriöst tycker ja, därför stannar också diskussionen om hur vi delar på föräldraledigheten, avslutade Joanna Rubin Dranger.

Vill du lära dig mer och diskutera feminism och jämställdhetsfrågor kontakta ABF på din ort, klicka på länken nedan.

Några tips: Föreläsningsserien Feministhöst pågår i ABF-huset i Stockholm under hela hösten och fortsätter till våren som Feministvår. Läs mer klicka på länken nedan. ABF Göteborg har också föreläsningar med feminism i fokus.

Fakta:
Montersamtalet med Susan Faludi leddes av Sewilius Berg, ABF Göteborg. Lena Ulrika Rudeke, ABF Göteborg, samtalade med Joanna Rubin Dranger och Moa Elf Karlén, ABF Stockholm, med Susanna Alakoski och Amanda Mogensen.

"Den amerikanska mardrömmen - Bakhållet mot kvinnorna" är utgiven på förlaget Leopard. (Den engelska titeln är "The Terror Dream. Fear and Fantasy in post-9/11 America", 2007"). ”Äga rum. Röster ur den feministiska rörelsen” är utgiven på förlaget Tiden. ”Fejkad orgasm” är utgiven på förlaget Ordfront. ”Alltid redo att dö för mitt barn” är utgiven på Albert Bonniers Förlag.

 


Klara Sjöström

2008-10-01

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 17 augusti 2010.