Gå till innehåll

Våga snacka på resan

  • Måndag, 24 november 2008

- I have never felt better in my life, läser Helinä Strömbäck när hon ska fylla i ”missing verbs” i en av övningsuppgifterna i studiecirkeln i engelsk konversation.

Helinä är en av fyra cirkeldeltagare som kommit till ABF Kalix den här onsdagkvällen i november för att bli bättre på att tala engelska. I studiesalarna runtomkring pågår cirklar i digitalfotografering och finsk teater.

Tittar man ut genom fönstren ser man Pingstkyrkan och Folkets Hus. Ett stenkast därifrån ligger Kalix älv där isen än så länge är tunn.

- Det är framförallt att konversera engelska som folk vill lära sig, säger cirkelledaren Karin Lundström.

Hon ger exempel på cirkeldeltagare som kommit till första träffen och kunnat många avancerade ord på engelska men har missat vardagsspråket. De skulle ha svårt att gå in i ett kök och namnge vardagsföremål som ”tillbringare” och ”durkslag”. Vad gör de när de bor på hotell utomlands och måste be om en ny glödlampa? För Karin är vardagsspråket grundläggande för att man ska kunna gå vidare till mer avancerad konversation.

Just den här kvällen inleds träffen med att diskutera utgången av det amerikanska presidentvalet. Deltagarna har kunskaper på grundläggande nivå men klarar ändå av att analysera varför de tror att just Barack Obama vann.

För Helinä Strömbäck, Tommy Hansson, Kerstin Andersson och Margareta Rehnstedt är drivkraften bland annat att kunna prata engelska när de reser.

- När jag var med min dotter i Barcelona var det hon som skötte precis allt eftersom hon är bra på engelska, berättar Kerstin Rehnstedt som hoppas att hon under nästa resa ska kunna sköta mer av konversationen.

För Tommy Hansson blev startskottet till fortsatta studier i engelska att han reste till Skottland med två kompisar och insåg att de var riktigt duktiga på engelska, men det var inte han.

- Jag kände mig hela tiden vid sidan om och bestämde mig då för att göra något åt saken, berättar Tommy som obehindrat läser engelska tekniska manualer på jobbet men tycker det är svårt att formulera något själv.

Att lära sig ett språk är också att lära sig en kultur. I de här trakterna har det omvända varit sant: Att inte få lära sig ett språk är också att förneka en kultur. Så har det varit för samiskan och för finskan. Det märks att de här frågorna ligger och gror under ytan, även i den här lilla studiecirkeln.

Helinä Strömbäck som kommer från finska sidan av Tornedalen och bildade familj i Sverige minns varför hon inte lärde sina barn finska. Rekommendationen under 1960- och 1970-talen var att man skulle lära barnen svenska ordentligt innan man införde ett andra språk. När familjen väl talade svenska tillsammans var det inte längre aktuellt att börja med finska.

Tommy Hansson känner sorg för att hans tornedalsfinska är bristfällig. Hans föräldrar pratade bara sitt språk med varandra, aldrig med honom. Det var för att han inte skulle behöva lida för språket på samma sätt som de hade fått göra.

Nuförtiden är det ingen som blir hindrad att tala ett språk eller att lära sig mer om ett språk som Tommy, Margareta, Kerstin och Helinä gör i sin ABF-cirkel. Till våren hoppas cirkelledaren Karin Lundström att de ska vilja fortsätta i en cirkel i turistengelska där de får lära sig att beställa mat på restaurang, fråga efter en extra kudde på hotellet och fråga efter vägen när man gått vilse.

Vill du också bli bättre på engelska eller något annat språk? Inom ABF i Sverige kan man lära sig oerhört många språk, såväl de stora världsspråken som små udda språk. Ta reda på vad ABF på din ort har för utbud.


Kia Toivonen

2008-11-24

Läs också:

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 17 augusti 2010.