Gå till innehåll

Föreningen

Vad är det för likhet mellan en syjunta och en syförening? Vad är det för skillnad på ett pokergäng och en bridgeklubb? Syjuntan, syföreningen, pokergänget och bridgeklubben består alla av människor som träffas och gör något tillsammans under mer eller mindre ordnade former. Där har vi likheten.

När verksamheten sker under mer reglerade former kallas grupperna föreningar. Om syföreningen och bridgeklubben har stadgar som reglerar verksamheten är de ”riktiga” föreningar. Syjuntan och pokergänget har också regler för sin verksamhet men då är det vanligen ”oskrivna regler” som gäller. Den typen av sammanslutningar brukar vi inte kalla föreningar.

Nätverk är ytterligare en term som används som beteckning för en grupp människor som, utifrån ett gemensamt intresse, träffas och utövar någon form aktivitet. Är ett nätverk då en förening? Avgörande är återigen om det finns regler för hur verksamheten ska bedrivas. Finns det stadgar är nätverket en förening, annars inte. Det finns således många grupper i vårt land som träffas återkommande och bedriver en verksamhet som på det hela taget liknar en förening. Många föreningar har också börjat sin verksamhet på detta sätt. I ett visst läge känner man så kanske behov av att styra upp verksamheten, genom att formulera syfte och regler i stadgar.

När vi pratar om föreningar kan vi urskilja två typer beroende på syftet med verksamheten, nämligen ekonomiska föreningar och ideella föreningar.

Stadgarna

Stadgarna i en förening kan liknas vid regelboken för en lagidrott. Båda ger anvisningar om hur ”spelet” ska gå till. Om man bryter mot spelreglerna kan man bli utvisad. Detsamma gäller i föreningslivet. Brott mot stadgarna kan leda till uteslutning ur föreningen. Stadgarna fastställs av föreningens högsta beslutande organ. Beroende på organisationsform kan detta beslutande organ vara exempelvis årsmötet, stämman eller kongressen. Om föreningen tillhör en riksorganisation ingår ofta föreningens stadgar som en del av stadgarna för riksorganisationen.

För att demokratin ska fungera fullt ut i en förening bör alla medlemmar vara insatta i föreningens stadgar. Man kan inte begära att alla medlemmar i detalj ska kunna innehållet i alla paragrafer. Men det får inte betyda att endast ett fåtal i styrelsen, kanske bara ordföranden, vet vad stadgarna säger. Ett minimum bör vara att medlemmar känner till de viktigaste avsnitten i stadgarna. Hit hör bland annat föreningens syfte och mål, metoder och arbetssätt samt medlemmarnas rättigheter och skyldigheter.

För den som är ovan att läsa stadgar kan texten ofta uppfattas som tung och byråkratisk. Det beror dels på att det finns en gammal tradition i hur stadgar ska skrivas, dels på att det finns en hel del fackord som används utan att förklaras. Det bästa sättet att lära sig ”stadgespråket” är att i grupp studera föreningens stadgar.

Lagar

Beroende på föreningens syfte och verksamhet finns olika lagar och förordningar som styr föreningsarbetet. För ekonomiska föreningar gäller Föreningslagen. Om föreningen har en ekonomisk verksamhet ska denna redovisas på ett ändamålsenligt sätt. En grundregel är att följa Bokföringslagen. Många föreningar har anställd personal på hel- eller deltid. Som arbetsgivare gäller det att följa flera lagar och förordningar liksom arbetsrättsliga avtal.

Oskrivna regler och praxis

Liksom i olika lagidrotter finns i föreningslivet fler regler än de som är inskrivna i regelboken/stadgarna. I fotboll går det inte som spelare att bara vara med på matcherna, det gäller också att ställa upp på träningarna. I styrelsearbetet bör det inte förekomma att en styrelsemedlem utan giltig orsak hoppar över ett styrelsemöte. Att ofta komma för sent till medlemsmöten bör heller inte godtas av övriga medlemmar. Om dessa grundläggande ”ordningsregler” gäller i föreningen eller ej, beror i hög grad på vilken tradition som finns. En tradition som går i arv från styrelse till styrelse. En ny kraftfull styrelse kan bryta en dålig tradition och införa nya oskrivna regler via sitt handlande.

Oskrivna regler är inte självklara

Den som varit med i ett idrottslag en längre tid har lärt sig de oskrivna ordningsreglerna. För en nykomling är inte alla regler lika självklara. Detsamma gäller i föreningslivet. Ett bra sätt är därför att då och då gå igenom och diskutera föreningens ”ordningsregler” som en
speciell punkt på dagordningen på ett föreningsmöte.

Praxis

I själva mötesverksamheten finns också regler och förhållningssätt som praktiseras utan att de finns angivna i stadgarna. Vi kan tala om en möteskultur som går i arv utan att vi tänker på det. Man brukar tala om praxis när någon regel gäller av tradition utan att vara reglerad i stadgar. Ett exempel på praxis är när ordföranden med ett klubbslag bekräftar att ett beslut har fattats.

På samma sätt finns det en del fackord som går i arv utan att förklaras i stadgar eller andra dokument. Exempel på sådana fackord är ”bordläggning”, ”återremiss”, ”votering” och
”yrkande”. Ibland kan denna praxis och dessa fackord verka främmande för en ovan mötesdeltagare när man inte förstår vad som sägs och vad som händer. Det gäller att hela tiden vara på sin vakt så att inte möteskulturen skrämmer bort nya medlemmar.

Demokratiskt föreningsarbete

Ett demokratiskt föreningsarbete bygger på att medlemmarna har grundläggande föreningskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt. Det kan handla om att låta alla komma till tals, verkligen lyssna till andras åsikter och väga in alla argument för och emot när ett beslut ska fattas. Det gäller att ta ansvar för det egna lärandet och att dela med sig av sina kunskaper. Men även att vara på vakt på sitt eget handlande och påtala när andra bryter mot de demokratiska spelreglerna.

Medlem skriver en motion

I föreningar som ingår i en distrikts- eller riksorganisation kan enskilda medlemmar skriva en motion, eller ett förslag till motion. Den som är författare till en motion kallar vi i fortsättningen för motionär. I första hand bör man sträva efter att föreningen ställer sig bakom motionen och antar den som en motion från föreningen. Då är sannolikheten större att få gehör för motionen högre upp i riksorganisationen.

I en stor riksorganisation med många aktiva föreningar kan det komma många motioner till kongressen. Det gäller därför att försöka skriva motioner som är korta men ändå tydliga. En kombination som kan vara svår att uppnå. För att en motion ska vara enkel att behandla ska den endast omfatta ett ämne eller en fråga med tillhörande förslag.

Styrelsens ansvar och uppgifter

Styrelsen i en förening är mycket viktig. Den är motorn och den drivande kraften bakom verksamheten och utvecklingen. I många föreningar anger stadgarna vilka arbetsuppgifter
och befogenheter som styrelsen har. En vanlig formulering är ”Styrelsen handhar föreningens angelägenheter i enlighet med dessa stadgar och med stöd av fattade beslut”.

Nedan följer några av de arbetsuppgifter som döljer sig bakom denna formulering:

  • På styrelsemöten diskutera och besluta i löpande frågor som inte kräver diskussion och beslut på medlemsmöte.
  • Planera och kalla till medlemsmöten.
  • Genomföra beslut som fattats på medlemsmöte.
  • Planera och genomföra utbildningsaktiviteter.
  • Handha den ekonomiska verksamheten.
  • Representera föreningen vid möten och träffar i olika sammanhang.
  • Ta fram förslag till verksamhetsplan och budget.
  • Skriva verksamhetsberättelse.
  • Förbereda årsmötet.

ur Föreningsboken av Svante Pedersson och Lasse Pedersson


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 8 maj 2012.

Beställa material

Omslag till Föreningsboken'

Texterna på sidorna som handlar om föreningskunskap är utdrag från Bilda Förlags Föreningsserie där det ingår titlarna ”Föreningsboken”, ”Mötesteknik”, ”Valberedningen”, ”Ordföranden”, ”Sekreteraren” och ”Revisorn”. Är du intresserad av en del av eller hela serien finns den att köpa i Bilda Förlags webbutik, (sök på bokens titel).