Gå till innehåll

Valberedningen

Valberedningen är viktig i alla demokratiska organisationer. Det är valberedningen som ska ge medlemmarna råd om vem eller vilka som är bäst skickade att företräda dem i olika förtroendeuppdrag. Då främst i den egna föreningen men också i föreningar där den egna föreningen är medlem.

Som exempel kan det vara fråga om föreningens medlemskap i ett studieförbunds lokal- eller distriktsorganisation.Valberedningen av Svante Pedersson

För att klara dessa uppgifter är goda medlemskontakter ett viktigt inslag. Det skaffar sig valberedningen genom att delta på föreningens medlemsmöten och vid andra föreningsarrangemang för föreningens medlemmar. Valberedningen måste också sätta sig in i vad det är för uppgifter och ansvar som ingår i de olika förtroendeuppdragen.

Valberedningens sammansättning

Valberedningen består vanligen av tre till sju ledamöter. Den ska genomföra sitt uppdrag opartiskt. Det innebär att den ska ha en helt fristående ställning i förhållande till de personer och organ valen gäller. De som är med i valberedningen bör därför inte själva kandidera. Det kan emellertid komma fram ett starkt önskemål om att någon i valberedningen bör väljas till något uppdrag i föreningen. Om detta godtas bör vederbörande lämna valberedningen. Som ny ledamot inträder suppleant/ersättare.

Det kan dock vara reglerat i föreningens stadgar eller på annat sätt att en styrelseledamot ska vara med i valberedningen. För att en sådan styrelseledamot ska leva upp till sin opartiska roll ska han/hon, när valberedningen redovisar sitt uppdrag på årsmötet/stämman, ha ett år kvar av sin tvååriga mandatperiod. Detta för att inte kunna kandidera till annan förtroendepost i styrelsen.

Val av valberedning

Valet av valberedning sker vanligen på årsmötet/stämman och då som sista punkt bland förekommande val. Detta val har vanligen inte varit föremål för någon beredning. Ändå är valberedningen ett av de viktigaste organen i en demokratisk organisation. Därför bör man finna former för en beredning av också det här valet. Det bör exempelvis vara möjligt att, vid något av föreningens möten före årsmötet, tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att bereda valet av den valberedning som ska arbeta under det närmast följande verksamhetsåret. Om ingen i valberedningen avser att ställa upp för ett nytt uppdrag bör den komma med förslag till ny valberedning. Det kan också vara lämpligt att den eller de som inte vill omväljas tar på sig den uppgiften.

Mötes- och arbetsplan

Valberedningen är ett föreningsorgan som bör vara i arbete under hela verksamhetsåret, det vill säga från årsmöte/stämma till nästa årsmöte/stämma. Hur intensivt detta arbete blir är bland annat beroende av föreningens organisationsuppbyggnad, storlek, antal medlemmar och geografiska verksamhetsområde. Boka in de gemensamma mötena och gör en aktivitetsplan över vad som ska utföras mellan mötena. Om ni överväger att bedriva det fortsatta valberedningsarbetet som studiecirkel tar ni kontakt med företrädare för något studieförbund för diskussion om hur arbetet ska läggas upp.

Styrelse- och andra arvoden

Om arvoden ska utgå till innehavare av olika förtroendeuppdrag i föreningen bör valberedningen bereda dessa ärenden efter att sakligt ha prövat uppgifter och ansvar som gäller för de olika förtroendeuppdragen.

Efter en sådan prövning bör valberedningen efter samråd med sin styrelse komma med förslag till arvoden som årsmötet/stämman ska besluta om. Dessa beslut måste tas före valen till de olika uppdragen eftersom det kan påverka de nominerades vilja att ta uppdraget. Valberedningen får således inte på eget bevåg lova nominerade att ett visst arvode utgår.

Om fler är föreslagna till ett uppdrag

Om fler är nominerade till ett visst uppdrag än som ska väljas, ska valberedningen förorda vem eller vilka som bör väljas. Det kan vara en både svår och känslig uppgift. Det gäller att finkänsligt pröva de kandidater som står mot varandra och bedöma vad som talar för deras lämplighet för det aktuella uppdraget.

Om två eller flera kandidater står mot varandra kan således valberedningen inte komma till ett årsmöte eller årsstämma utan att redovisa förslag på vem eller vilka som bör väljas. Här krävs att valberedningen visar respekt och uppriktighet i förhållandet till den kandidat som inte får valberedningens förord.

Om således två kandidater står mot varandra, ska valberedningen ge besked till den som inte får förord och även orsaken härtill. Och detta besked ska ges innan valberedningen slutfört beredningen av valet. Den kandidat som inte fått valberedningens förord ska nämligen ha möjlighet att avgöra om han eller hon under dessa förhållanden vill stå kvar som kandidat.

Valberedningen bör försöka resonera sig fram till enhälliga förslag. Sålunda bör det höra till undantagen att en valberedning redovisar två förslag, ett majoritetsförslag och ett minoritetsförslag, i samma ärende. I sådant fall ska båda förslagen redovisas och motiveras vid valtillfället.

ur boken Valberedningen av Svante Pedersson


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 8 maj 2012.

Beställa material

Omslag till Föreningsboken'

Texterna på sidorna som handlar om föreningskunskap är utdrag från Bilda Förlags Föreningsserie där det ingår titlarna ”Föreningsboken”, ”Mötesteknik”, ”Valberedningen”, ”Ordföranden”, ”Sekreteraren” och ”Revisorn”. Är du intresserad av en del av eller hela serien finns den att köpa i Bilda Förlags webbutik, (sök på bokens titel).