Gå till innehåll

Ordföranden

Föreningens viktigaste person brukar vara ordföranden. Det är han eller hon som väljs först och som förutsätts samordna verksamheten fram till nästa årsmöte, kongress eller stämma. Ordföranden är föreningens ansikte utåt. Men också inåt, mot medlemmarna, brukar föreningen personifieras av ordföranden.

I föreningens inre liv kretsar mycket kring ordföranden. Det gäller planering och genomförande av medlems- och styrelsemöten. En bra ordförande ska sprida entusiasm kring sig, ha ett grepp om ekonomin, vara ledare, ”språkrör”, ”diplomat” och mycket annat. En ny ordförande bör, helst innan han eller hon väljs, fundera på vad som förväntas bli uträttat. Det kan också vara lämpligt att diskutera frågan inom styrelsen. Om, för att ta ett exempel, ordföranden har problem med barntillsyn och dessutom måste arbeta kvällstid ibland, bör detta göras klart för alla i styrelsen. Då kan man lägga upp verksamheten därefter. Man undgår samtidigt risken för att de övriga upplever att ordföranden inte ställer upp.Ordföranden av Håkan Olander

Ordförandens ansvar är tungt. Men befogenheterna är begränsade. I beslutsfattandet har han eller hon en röst, precis som de andra medlemmarna på föreningsmötet eller ledamöterna på styrelsemötet. Ibland har ordföranden dock utslagsröst, om en votering slutar med lika röstetal.

I en bolagsstyrelse finns också en ordförande. Men dessutom en verkställande direktör. Denne är visserligen anställd av styrelsen men har långtgående befogenheter enligt lagen om aktiebolag. En bolagsordförande kan lämna styrelsemötet i förvissning om att verkställande direktören ser till att beslutet genomförs. I statlig och kommunal förvaltning överlåts verkställandet på liknande sätt till chefstjänstemannen.

Men i en ideell och ofta också i en ekonomisk, förening ansvarar normalt ordföranden tillsammans med de andra i styrelsen även för de uppgifter som ett bolags verkställande direktör och en förvaltningschef har.

I nästa skede, då jobbet ska göras, är kanske inte skillnaden så stor mellan en föreningsordförande, en verkställande direktör eller en förvaltningschef. Arbetsmetoden blir som regel att delegera till medarbetare, inspirera och följa upp så att uppdragen blir utförda.

Olika ledartyper

En ordförande är en ledare. Resultatet av arbetet i föreningen beror till stor del på hans eller hennes förmåga att få andra att uträtta saker och ting. Forskning om, och erfarenheter av, olika verksamhet visar entydigt: framgång beror till stor del på ett gott ledarskap medan motgångar ofta orsakas av brister i ledarskapet.

Visionären

Han eller hon ser långt framåt och är besjälad av tålamod för att nå dit. Det är viktigt att omgivningen delar visionen. Kanske blir det nödvändigt att byta ut medarbetare som har en avvikande inställning. Den visionäre ledaren petar inte gärna i detaljer utan stimulerar omgivningen till att använda sin skaparförmåga på bästa sätt.

Medryckaren

I idrottsföreningen behövs denna ledartyp på lagledarbänken eller som ansvarig för att öka försäljningen av bingolotter. I ungdomsklubben som medlemsvärvare. Och i pensionärsföreningen som arrangör av eftermiddagsdans. Medryckaren kan tala om gödsel så att det vattnas i munnen på åhörarna.

Bohemen

En bohemisk läggning är knappast en bra ledaregenskap. Men i kombination med charm kan en bohemisk person leda en förening till framgång. Omgivningen, exempelvis en noggrann sekreterare, får komplettera och svara för ordning och reda.

Gör-det-självaren

Han eller hon tycker kanske att föreningsjobbet är så roligt att det är bäst att göra det mesta själv. Eller har en rationell motivering: det går snabbare att göra det själv, och så vet man ju att det blir gjort. De andra i ledningen känner sig lätt utanför, eller uppskattar att de undgår jobb.

Administratören

Varje papper är i ordning. Ingen fråga, hur liten den än är, glöms. Varje detalj belyses. Hur nitiska revisorerna än är kan de inte finna minsta anledning till anmärkning på denna ledare. Det känns tryggt för alla. Men var finns lustkänslan, humorn och kreativiteten?

Pliktuppfyllaren

Egentligen är uppdraget varken roligt eller stimulerande. Men det ska ändå göras. Pliktuppfyllaren stönar ibland, men verkar kunna fortsätta hur länge som helst. När det är dags för omval får valberedningen beskedet: ”leta gärna efter någon ersättare men om det inte går så kan jag väl fortsätta ett år till”.

En skön blandning

I praktiken är alla människor, som väl är, en blandning av olika egenskaper. Till det kommer att man ständigt förändras, medvetet och omedvetet. Speciellt gäller detta yngre människor.

Hur mycket ska ordföranden tala?

Det är ofrånkomligt att ordföranden är en av föreningens storpratare. Han eller hon ska ju leda sammankomster och ge information. Men en del ordförande gillar inte att tala eller känner att muntlig kommunikation inte är deras bästa egenskap. En ordförande kan överlåta en stor del av talandet till andra. Ibland är det ofrånkomligt att ordföranden blir huvudperson i en debatt. Men det är svårt att samtidigt vara intensiv debattör och mötesledare. En lösning kan vara att överlåta klubban till vice ordföranden eller någon annan som väljs för det speciella mötet eller för den speciella frågan.

Att få andra att tala

Det ligger ett stort demokratiskt värde i att medlemmarna säger vad de tycker. Att bredda talandet i föreningen är därför viktigt. Ordföranden har möjlighet att medverka till att många yttrar sig genom sitt sätt att leda mötet. Ett enkelt sätt är att fråga vad personer tycker, som inte begärt ordet. En annan möjlighet är att låta debatten ske i smågrupper och att dessa sedan redovisar vad man kommit fram till inför hela mötet.

Man kan mäta bredden på talandet genom att räkna hur många som yttrar sig i en debatt. Ordföranden kan redovisa resultatet vid mötets avslutning eller föra en egen liten statistik under en längre tid för att se hur talandet och inläggen utvecklas.

Goda råd till talaren

Talandet är en konst som till en del är medfödd, till en del tillägnad. Här är ett antal knep som kanske kan vara till nytta för den som vill bli en bättre talare:

  1. Förbered dig. Skriv ned de uppgifter du vill förmedla till lyssnarna. Försök att stryka bort det minst viktiga, speciellt sådant som du tror att lyssnarna är föga intresserade av.
  2. Bygg upp kontakter med lyssnarna före anförandet. Genom att hälsa på de andra och konversera före anförandet har du skapat värdefull kontakt.
  3. Stå eller sitt nära lyssnarna. Talarstol och podium är kanske ofrånkomligt på mycket stora sammankomster. Men ju mindre gruppen är, desto viktigare är det att du upplevs som en av dem.
  4. Börja lugnt. Sekunderna innan du börjar tala är viktiga. Stressa inte. Vänta gärna ett ögonblick innan du börjar tala så att du känner att lyssnarna verkligen vill höra vad du har att säga.
  5. Håll ögonkontakt. Se lyssnarna in ögonen så mycket som möjligt.
  6. Rör dig ledigt. Undvik stressiga rörelser. Och är du obunden av talarstol kan du med fördel förflytta dig.
  7. Variera ljudstyrka och tonläge. Det är självfallet viktigt att du hörs. Ibland är det bra att höja rösten. Men att sänka rösten kan också höja intresset för vad du har att säga.
  8. Illustrera. Har du några uppgifter som är viktiga kan du kanske skriva upp dem på tavlan eller dela ut ett papper med dem. Overhead kan vara bra, men du riskerar att tappa kontakt med lyssnarna och dessutom behöver lokalen ofta mörkläggas.
  9. Tala hellre om ”vi” än om ”jag”. En förening bedriver lagarbete och brukar lyckas bäst om jobbet utförs i vi-anda.
  10. Låt dig avbrytas. Om du märker att någon har invändningar, eller inte förstår; låt vederbörande komma till tals. Men se upp så att du inte råkar ut för någon långpratare.
  11. Sammanfatta kort. Ägna de sista sekunderna åt att i koncentrerad form framföra det viktigaste.

ur Boken Ordföranden av Håkan Olander


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 25 november 2013.

Beställa material

Texterna på sidorna som handlar om föreningskunskap är utdrag från Bilda Förlags Föreningsserie där det ingår titlarna ”Föreningsboken”, ”Mötesteknik”, ”Valberedningen”, ”Ordföranden”, ”Sekreteraren” och ”Revisorn”. Är du intresserad av en del av eller hela serien finns den att köpa i Bilda Förlags webbutik, (sök på bokens titel).