Gå till innehåll

Bakgrund till "Samhälle, religion och rasism"

"Samhälle, religion och rasism" är en folkbildningssatsning i samarbete mellan ABF och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (STS). Här kan du läsa mer om bakgrunden till satsningen.

Den svenska arbetarrörelsen har alltid haft ett ambivalent förhållningssätt till religion. Den växte fram i motstånd mot en överhet där kyrka och stat var tätt förbundna, vilket tidigt lade grunden till en stark antiklerikalism. Religionen sågs som folkets opium – en flykt in i drömmen om det eviga livet som stod i vägen för att förändra det liv vi lever här på jorden.

Samtidigt var många av medlemmarna starkt troende, och organisatoriskt erkänner arbetarrörelsen släktskap med de frikyrkor som växte fram i samma antiauktoritära mylla. Den tidiga socialdemokratins konflikt mellan två grundläggande synsätt – religionsmotstånd och betraktandet av religionen som en privatsak – kom dock att biläggas med den senare hållningen som vinnare. Idag betraktar socialdemokratin sig själv som en sekulär rörelse – samtidigt som den ställer upp till val i Svenska Kyrkan och sedan 1920-talet haft en sidoorganisation som sökt förena tron och solidariteten.


Socialdemokratin är till sin grund antirasistisk. Den bygger på en idé om en gemenskap som överskrider nationsgränser, om internationell solidaritet som arbetarklassens kampenhet.

Samtidigt är svensk arbetarrörelse ovan vid att upptäcka och analysera rasistiska strukturer, vare sig det rör sig om den diskriminering av exempelvis romer som skett i det svenska samhället i hundratals år eller om hur människor födda i Sverige som pratar perfekt svenska likväl utsätts för strukturell diskriminering i arbetslivet, politiska församlingar och rättsväsende. Socialdemokratins antirasistiska ryggmärgsreflexer är inte alltid tillräckligt starka för att klara av att se bortom de konstruktioner av Den Andre som finns inbäddade i den västerländska kulturen.

Vi vet numera att det hat mot muslimer som är en av vår tids största samhällsproblem i sina extrema former leder till våldsdåd – också mot arbetarrörelsen. Men kunskapen är fortfarande i allmänhet ganska låg om de rötter och uttryck detta hat mot muslimer tar sig. Bilden av muslimen präglas fortfarande av schablonbilder och konstruktioner som har sina rötter i historiskt grundade föreställningar från korståg och kolonialism.


Idag ställs sekularismen på nya prov, när praktiserande muslimer knackar på dörren och kräver politiskt inflytande. Diskussionen om relationen mellan tro och politik får ny intensitet när det inte längre bara handlar om att olika kyrkor har tvivelaktiga synsätt på jämställdhet och homosexualitet, utan också om en för många fortfarande främmande religion som har andra riter, religiösa byggnader och rekommendationer för vardagslivet än de är vana vid.

I april 2013 såg vi hur en praktiserande muslim i Sverige avkrävs andra typer av besked än vad svenskkyrkliga, ateister, missionsförbundare, katoliker eller judar gör – hen tvingas bevisa att hen INTE är homofob, antisemit eller kvinnohatare. Måttstocken är annorlunda, och motstånd mot religionen blandas upp med rasistiskt grundade föreställningar om Den Andre. Den debatt som fördes under och efter Omar Mustafas sex dagar i Socialdemokraternas partistyrelse visar på att det finns stora behov av en fördjupande och reflekterande diskussion kring relationen mellan samhälle, religion och rasism.


Folkbildningssatsningen "Samhälle, religion och rasism" bottnar i arbetarrörelsens grundläggande värderingar och vill skapa en öppnare, rakare och mindre fördomsfull dialog i ett Sverige i förändring. Satsningen syftar till att fördjupa arbetarrörelsens förståelse för frågor kring samhälle, religion och rasism, och göra medlemmar och företrädare mer rustade att föra diskussioner kring dessa frågeställningar som bottnar i tanken om alla människors lika värde. Målgruppen är aktiva medlemmar inom arbetarrörelsen, och en intresserad allmänhet.

 

Tillbaka till huvudsidan


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 25 november 2013.