Gå till innehåll

Stärka folkrörelserna

Många av dagens etablerade folkrörelser har vuxit fram som sociala proteströrelser. Genom sin folkbildande verksamhet och praktiska demokrati har de haft en avgörande roll för den svenska demokratins utveckling.

De politiska partierna och många folkrörelser har svårt att samla och engagera nya och yngre medlemmar. Klyftan och misstron mellan väljarna och de valda, mellan medlemmar och deras organisation, riskerar växa.

Det offentliga samtalet förs allt mer på nya arenor. Det bidrar på många sätt till att utveckla demokratin. Men de inflytelserika i samhället har alltid ett försprång, även när det gäller att utnyttja de nya nätverken. Växande och marginaliserade grupper riskerar att ställas utanför och får allt svårare att göra sin röst hörd i samhället
och i arbetslivet.

Samtidigt växer rörelser som betonar andra frågor, såsom miljö och djurrätt, feminism, lokal gemenskap och global solidaritet.
Allt fler medborgare orienterar sig mer mot livsstil och individuellt engagemang. Många engagerar sig i olika kooperativa samverkansformer och lokala utvecklingsgrupper. Dessa nya rörelser är inte lika formellt organiserade som traditionella folkrörelser.

Det gemensamma engagemanget bygger mer på informella och tillfälliga relationer än på hierarkiska organisationer. Det ger dem möjlighet att agera snabbare och mer flexibelt. Här har de nya rörelserna mycket att lära de etablerade. Men de traditionella rörelserna har också mycket att lära de nya vad gäller medlemsinflytande och påverkbara, långsiktiga, stabila och genomskinliga demokratiska arbetsformer.


  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 9 juli 2010.