Gå till innehåll

Krönika: 1:a maj - lika aktuellt nu som då!

  • Tisdag, 25 april 2017

"En gång om året ger vi oss ut och ser att engagemanget sträcker sig längre än Facebooks 'tummen upp'!" ABF Östergötlands Elisabeth Dahlström reflekterar kring 1:a maj - en historisk tradition som är lika viktig idag.

I Sverige finns det tusentals människor som har uppdrag som fackligt förtroendevalda. Som utan ersättning arbetar, förhandlar, reder ut och tolkar avtal för att göra sin och sina arbetskamraters vardag så bra som möjligt. Där finns du och jag. Din morsa, din farsa. Där finns undersköterskan och metallarbetaren, tjänstemannen, läraren, kassabiträdet, musikern etc. Tusentals människor som lägger tid och kraft för att göra vardagen drägligare – 1 maj påminns jag som förtroendevald om varför jag lägger ner alltid och energi. Stödet finns där i folkmassorna. Viljan till förändring sluter upp på torg och i parker. Vi gör en gemensam sak i att visa vad vi tycker och jag ser en fysisk manifestation. Har man tur finns där politiker på plats som plockar upp folkets budskap och gör verklighet av det.

Förstamajtåg. Lätt att tankarna glider tillbaka i historien. Gamla svartvita fotografier man har sett av demonstrationståg ringlades genom städer med plakat med budskap som "Lika lön för kvinnor och män,"Bygg hälsobostäder åt alla!" och " 8 timmars arbetsdag!". Det var stora och för oss idag helt självklara saker som människor gick man ur huse för att kämpa för. Eller de kanske inte är så självklara? Jag kanske inbillar mig, men jag har fått en känsla av att man i början av förra seklet var betydligt bättre på att kämpa för saker tillsammans. I en solidarisk anda. Människor insåg nyttan med att alla hade hälsosamma bostäder (och friska arbetare ökar ju faktiskt produktionen!) Sen den där "Lika lön för kvinnor och män" tycks ju konstigt nog helt omöjlig att få till på riktigt. Till och med idag.

Vid Arbetarinternationalens kongress i Paris 1889 beslöt man att arbetare över hela världen skulle gå ut just den 1 maj och demonstrera för 8 timmars arbetsdag och det gjordes sen för första gången 1890. Kravet om 8 timmars arbetsdag var en kamp som förenade arbetare över landsgränserna och det tog arbetarörelsen över 40 år innan 8 timmarsdagen infördes. Till en början var det dock väldigt många som var undantagna denna rättighet (t.ex. i princip alla kvinnodominerande yrken) De första åren var det endast 16 % av de svenska arbetarna som fick rätt till åtta timmars arbetsdag.

Idag är 8 timmars arbetsdag lika självklart som tacos på en fredag. Om du inte jobbar inom vården förstås. Eller som lastbilschaufför. Eller- ja, det finns gott undantag nu också men 40 timmars arbetsvecka är norm. 1938 röstade riksdagen igenom 1 maj som allmän helgdag.

Vad det gäller hälsobostäderna har vi kanske lyckats komma ifrån den fysiskt hälsovådliga bostadsmiljön som rådde när industrialiseringen tog fart i slutet av 1800-talet och städernas arbetarkvarter fylldes över brädden. Men vi har extrem trångboddhet idag också. Då liksom nu är det de som står längst ifrån makten som är de drabbade. I socioekonomiskt eftersatta områden förekommer det att flera familjer delar lägenhet- det förekommer på riktigt år 2017 i Sverige att människor sover i skift (!). Tänk dig att försöka få något vettigt gjort när du bor tillsammans med 12 andra i en tvåa. Försök studera, vila, sova, älska – det går inte. Inte i längden. Och det tär såklart på psyket. Det är ohälsosamt.

Om man hade sparat vartenda plakat som varit med i ett demonstrationståg under 1 maj i Sverige genom historien skulle vi säkert hitta hundratals (kanske tusentals) olika budskap. Budskapen och kraven varierar över tid. Såklart. Men det är inte en slump att man under ett och samma år hittar likande plakat i Helsingborg och Haparanda. I vaggan av den svenska demokratin gick arbetare samman. För att kunna påverka behövs det kunskap. Högre studier var få förunnat kring förra sekelskiftet. Det var fortfarande många som helt saknade skolning. Men som sagt – påverkan kräver kunskap. Det var flera stora folkrörelser igång; arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. Människor började organisera sig i studiecirklar. Arbetsbibliotek skapades (i början som boklådor, innehållande omkring 20 böcker, lådan fick plats på en pakethållare.) Arbetarnas bildningsförbund grundades för att organisera arbetarrörelsens redan pågående folkbildning. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg att påverka sin egen situation, och samhället i stort. Den grundidén håller i sig än idag. ABFs idéprogram heter Gör en annan värld möjlig! Jag är galet stolt att få arbeta inom arbetarrörelsen med det starkaste vapnet som finns: folkbildning!

Den första maj manifesteras en fundamental grundbult i en fungerande demokrati: Yttrandefriheten! Jag känner en enorm kraft när jag tillsammans med hundratals andra i maklig takt går bakom fanorna som vittnar om en lång historia och en ständigt pågående kamp för ett bättre samhälle. En dag om året går vi ut och ser att engagemanget sträcker sig bortom Facebook s tummen upp – det ger mig hopp!

Vid pennan
Elisabeth Dahlström
ABF Östergötland

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 25 april 2017.