Gå till innehåll

Galleriorna nutidens Fritidsgårdar

  • Måndag, 21 maj 2012

Vi åker från Huddinge mot Farsta som ligger söder om Stockholms centrum.  Farsta tillhör Stockholms kommun. Läs mer...

Solen skiner. Vi åker genom hagmark och skogar, förbi gärden och ängar. På vägrenarna och i hagarna lyser de vackra vitsipporna. De är formade i buketter och som långa vitsippmattor. Innan vi kommer fram till Farsta finns en avtagsväg till en golfbana. Den lär vara bra. Det har jag hört av vänner som spelar golf. Vi åker på en bro över sjön Magelungen. Farsta har en mycket vacker infart.

Vi parkerar gratis på den stora parkeringsplatsen framför det stora huset Folksam byggde en gång för att Riksidrottsförbundet och alla de andra Rikförbunden skulle  samarbeta i samma hus.

Vi är på väg till skoaffärerna i Galleriorna i Farsta. Jag behöver ett par skor. Sommarskor vill jag ha så jag kan vara fin om fötterna när jag går stan och stampar, är på landet och klampar eller bara går för att det är skönt att gå. Skönast att gå tycker jag det är när jag har sköna skor att gå i och en vacker omgivning att njuta av.

Vi gick från skoaffär till still skoaffär till skoaffär ”men igenstans kunde jag finna var mina nya skor fanns”.

När jag i min ungdom spelade fotboll hos mina kamrater Lennart och Gunnar Karlsson på en plan i Alsta i Frödinge socken i Småland sparkade hårt mot en boll. Bollen missade jag men sparkade med höger fot i en stubbe. ”Höger stortå gick å.”(gick av.)

En knöl av brosk bildades där stortån var av. Den knölen har gjort att jag måste ha breda skor så att knölen inte känns och gör ont. Så breda skor som jag behöver har ingen skoaffär i Farsta.

Jag tog en paus och satte mig i en Galleria med en kopp kaffe. Plötsligt upptäckte jag något jag inte märkt under ”skovandringen”. Förbi min plats rullade rullatorer i en lång ström. Rullatorerna blandades med barnvagnar.

 Jag ser ett äldre par med varsin rullator rulla fram mot hissen som fanns intill där jag satt. När hissen kom ner rullade tre rullatorer ut från hissen innan de som skulle ha hissen kunde gå in. Just när hissdörren skulle stängas kom två mammor med var sin barnvagn till hissen. Hissen blev full av rullatorer och barnvagnar.

Från mitt kafébord ser jag två par äldre människor. De har sitt bord ganska nära mitt. De fyra har parkerat sina fyra rullatorer intill sig. De dricker sitt kaffe, pratar och skrattar. En kvinna har en arm som hon har svårt att röra. En mans ansikte är litet snett. Den andre mannen sträcker ut sitt ben. Jag förstår att han har ont i det. Den andra kvinnan har också ansiktet en aning förvridet. Till bordet med de fyra rullar en eldriven rullstol. Kvinnan i rullstolen hälsar på de fyra och kör vidare efter en stund.

Från andra hållet i Gallerian kommer fyra barnvagnar på rad. Ingen av mammorna ser ut att känna varandra. Från hissen jag nämnde nyss rullar nu en rullator och två barnvagnar ut på golvet.

En tanke slog mig:

– Är Galleriorna i Farsta de äldres och småbarnsföräldrarnas Fritidsgård.

Det verkar så.

Jag är omringad av barnvagnar, rullatorer och rullstolar där jag sitter.

*

Nu ser jag verkligheten. Här i gallerian finns mycket att se. Rullatorerna är lätta att skjuta på det jämna golvet. Rullatorerna och barnvagnarna lika så. Hissar och rulltrappor finns . Här finns mat och kaffe och allt mellan himmel och jord att köpa. Om någon vill köpa något.

– ”Den som inget vill ha kan ändå gå där och dra”.

Här finns folk att se på. För visst finns det också andra än äldre personer och småbarnsmammor i Gallerian. Här finns ungdomar. Här finns arbetslösa. Här finns folk som vill handla. Som vi. Här finns folk som bara tar ett varv och ser på det nya som kommit in i affärerna. Här finns folk som satsar på hästar. Här finns folk som hyr datorer en stund.

Och så naturligtvis:

– Det finna massor av folk som arbetar i Galleriorna. Der hjälper oss, kanske de säger, men jag tror att de hjälper oss för att vi ska handla av dem. En ung glad tjej försökte sälja et par skor till mig. Men skorna var för smala. Det hjälpte inte hur söt och trevlig tjejen var. Hon hade inga skor som passade min knöliga fot.

– Galleriorna har blivit nutidens samlingslokaler. Det tänker jag på när vi åker hem från Farsta denna vårliga dag i maj.
/Knut K

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 21 maj 2012.