Gå till innehåll

Jag mötte August Palm

  • Onsdag, 2 maj 2012

Jag befinner mig i Östra Boda i Värmland. Morgonsolen lyser klar. Himlen är vackert blå.   Läs Knut Karlssons kåseri.

Jag står utanför ett gammalt rött, litet missionshus. Nu används det sällan men en gång i tiden var missionshuset viktigt i bygden. Jag blir överraskad när jag ser att lyset lyser inne i Missionshuset. Jag öppnar dörren, går in och får se agitatorn August Palm stå i talarstolen.

– Vad gör herr Palm här i den här lokalen och i vår tid.
-Kalla mig inte herr Palm säger August. Vi har första maj i dag. Det är arbetarnas högstidsdag. Jag är här för att få veta hur det går till med arbetarpolitiken i dag.
– Vad gör du i Missionshuset.?

– Jag finns där jag kan argumentera för vårt folk.
– Religionen gillade väl inte socialdemokraterna på din tid.
– Religionen är vars och ens privatsak. Men kyrkan skall vara skild från staten. Vårt land skall ledas av valda ombud från Sveriges folk. Inte av någon statsreligion eller av religiösa samfund.
– Men så var det inte på din tid.

– Det var det vi stred för. Endast de som hade en inkomst av 800 kr hade rösträtt. Det var inte många arbetare som nådde den gränsen. Det kallades att rösta efter Fyrk. Det fanns socknar där den rike godsherren själv hade majoritet. Ibland hade en bruksägare 90 procent av fyrkrösterna. Du Knut kan förstå vem som bestämde då både i arbetslivet och i samhället.
– Hur ville socialdemokraterna ha det då?

– Varje man och kvinna som fyllt 21 år skall ha rösträtt och vara valbar i riksdag, kommuner och landsting.
– Det kan jag berätta, säger jag, att det har dina socialdemokratiska efterföljare uppnått.

– Vad skulle du säga om du fick tala i dag? Frågar jag.
– Jag var ofta ledsen och arg för att inte arbetarna var aktivare i omvandlingen av vårt land
– Hur menar?

– Så länge den stora arbetarmassan är liknöjd och dum nog att låta kapitalet vara diktator så länge komma arbetarna att fortfarande vara tiggare.
– Det är hårda ord.
– Om inte folket självt förstår sitt bästa hur ska vi då kunna göra Sverige till ett demokratiskt land där staten tar hand om sjuka och gamla så de obemedlade inte skall behöva finnas i misär på fattighusen eller säljas till lägstbjudande på människoauktioner.

– Hur har ni det med utbildningen?
– Kunskap och vetenskap äro från generation till generation människosläktets arv till samhället alltså lika mycket tillhörande den fattige som den rike.
Därför fordra vi vår rätt till upplysning
Vi fordra gemensam undervisning i statskolor, lika undervisning för att statens barn.
Vi fordra en rättfärdig och förståndige ledning av samhällsarbetet, argumenterar August Palm.

– Något annat du vill säga
– Vi fordra fred mellan nationerna. Folket bör icke låta sina söner draga ut för att mörda andras folks barn.
– Mera
– Arbetet är källan till all rikedom och kultur och lönen för arbetet bör därför tillhöra det arbetande folket. Folket bör leda folkets arbeten. Ledarna av landet skall väljas i demokratiska val.

Vi fordra frihet, jämlikhet för både män och kvinnor.
– Varför står det i sången Arbetets söner sluten er alla. Döttrarna då? frågar jag.
– Det var mest män som fanns i det hårda arbetslivet. Därför talades det mest om män. Vi kämpade för kvinnor också. Givetvis gjorde vi det. Hur ser de ut för kvinnorna i arbetslivet i dag? Frågar August innan vi skils. Jag går till Nordi för att äta frukost.
*
Tänk om August Palm fått lyssna på Löfven i Götaborg. Ja undrar hur han skulle reagerat?/

  • Knut K
  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 2 maj 2012.