Gå till innehåll

Ryktet om folkbildningens död är överdriven

  • Tisdag, 30 januari 2018

”Intresset för studiecirkelverksamhet minskar kraftigt”, är rubriken för ett nyhetsinslag i SVT. Detta vill vi bemöta så som vi brukar göra inom folkbildningen, genom att titta på siffrorna med olika glasögon och resonera kring dem, precis som nästan 1,7 miljoner cirkeldeltagare gör med ny kunskap varje år i 266 600 cirklar. 

Studieförbundens kulturprogram lockar varje år flera besökare än de svenska biograferna, 2016 anordnades närmare 375 200 program med nära 20 miljoner deltagare. På många mindre orter är det studieförbundens kulturprogram som håller igång det lokala kulturlivet. Därtill tillkommer SISU idrottsutbildarnas verksamhet som möjliggör bildning och ledarutveckling inom idrotten. Studieförbunden är Sveriges största mötesplats för bildning och kultur.
Folkbildningen är en del av vårt civilsamhälle, med stark koppling till olika föreningar och nätverk. Folkbildningen är lika relevant idag som förr. Det visades inte minst under 2015 och 2016 då studieförbunden med statligt stöd byggde upp en verksamhet med asylsökande. Under 2016 deltog 80 000 asylsökande i folkbildningen i 272 kommuner för att lära sig svenska och mer om vårt samhälle. Verksamhet som nu främjar integration och etablering på ett oerhört betydelsefullt vis. (Denna verksamhet räknas inte in i den ordinarie studiecirkelrapporteringen utan registreras separat.) Folkbildningen må ha mer än hundra år på nacken, men den är fortfarande relevant.
Utöver hundratusentals studiecirklar och kulturarrangemang så möjliggör studieförbunden ett väldigt antal projekt och uppdragsverksamheter i samhället. Folkbildningen har på flera håll i landet ingått avtal och överenskommelser med olika delar av den offentliga sektorn för att möta behoven av såväl hälsofrämjande verksamhet för våra äldre som integration och föräldrastöd med mera, med mera. Folkbildningen är således bred, där finns verksamhet som passar in i den traditionella bilden av ett härligt gäng som knypplar tillsammans, men inom folkbildningens bredd passar även modernare företeelser in, såsom digital delaktighet och arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle.
Samtidigt som folkbildningens aktörer förväntas möta samhällets olika behov och inbjuds att delta på flera arenor så minskar resurserna till studieförbunden lokalt och regionalt. Under de senaste 25 åren har studieförbundens anslag från kommunerna minskat med två tredjedelar och från landsting/regioner med en tredjedel. Det är en nedskärning som faktiskt saknar motstycke. Det har såklart märkts på flera sätt, en av effekterna är något färre deltagare. För att fler ska nås måste kommuner och landsting göra helt om och tillföra mer pengar. Det finns ingenting som tyder på att intresset för studiecirklar minskar, tvärtom. Studieförbunden har i samarbete med Novus just genomfört undersökningen Bildningstrender, som bland annat visar hur människor väljer att lära sig mer. Den visar att studiecirkeln fortsatt är den mest populära formen för att lära sig nytt. Så många som 42 procent vill helst lära sig något nytt genom att gå en studiecirkel. Vår folkbildningen är unik för de nordiska länderna och något som vi alla bör vårda ömt, den bär på en enorm potential. David Samuelsson, generalsekreterare StudieförbundenJennie Nises, länsbildningskonsulent, Örebro läns bildningsförbundBjörn Lind, länsbildningskonsulent, Hallands bildningsförbundMaria Carlsson, länsbildningskonsulent, Stockholms läns bildningsförbundAnnika Lind, länsbildningskonsulent, Västmanlands läns bildningsförbundAnders Westin, samordnare, Västmanlands läns bildningsförbundPeter Johansson, Blekinge läns bildningsförbundHans-Åke Höber, bildningskonsulent, Västra Götalands BildningsförbundMarita Graad Jansson, Västra Götalands Bildningsförbund

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 30 januari 2018.