Gå till innehåll

”ABF ska finnas där behoven är störst”

  • Söndag, 23 februari 2014

Helén Petterson, ABFs ordförande, beskriver 2013 som ett år med stora kontraster: glädjen över att studietimmar ökar blandas med ilskan över klassklyftorna som blir allt tydligare.
– Det häftigaste med ABF är att vi finns där nästan inga andra har någon verksamhet, säger hon.

När Helén Petterson för ett år sedan skulle sammanfatta sin första tid som ABF-ordförande handlade det mycket om hur hon bäst skulle lära känna organisationen och hur hon skulle hinna med att besöka alla spännande projekt som hon ville åka till. Den här gången tycker hon att hon börjar bli varm i kläderna.

– Det känns skönt och jag börjar bli trygg i min roll. Jag vet hur saker fungerar på ett annat sätt.

Hur skulle du beskriva verksamhetsåret 2013?
– Fantastiskt! Igen, kan jag ju tillägga. Vi fortsätter att öka och det känns bara positivt i hela organisationen när man är ute.

Allra gladast är hon över att antalet studietimmar som det pågick studiecirklar förra verksamhetsåret uppgick till smått sanslösa 3 106 018 studietimmar. För att förstå hur mycket det är går det att översätta siffran till antalet studietimmar per dag som det pågick en ABF-cirkel. Efter lite snabb räkning får vi fram att det blir över 8 000 studietimmar per dag.

– Man kan inte annat än att bli glad över siffrorna. Cirklarna är fortfarande populära och passar många, även om det finns en del som säger att cirkeln är en förlegad studieform.

När Helén ska plocka ut några av de allra roligaste och mest minnesvärda ABF-ögonblicken måste hon fundera en stund. Till slut nämner hon 100-årsjubileumen i Göteborg och i Katrineholm – helt olika i storlek, men båda fina minnen.  Fast det starkaste uppdraget under året var nog att invigningstala när ett monument invigdes i Halmstad där ABF deltagit i ett norskt projekt där smeder från hela världen smitt rosor som sedan sattes ihop till ett monument till minne av de som dödas på Utöya.

– I Sverige var smeder från Halmstad med och gjorde detta ihop med ABF. De smidde också en jätteros som sattes upp i Halmstad. Av alla invigningstal jag hållit var det nog det där som satt närmast hjärtat och som jag alltid kommer att bära med mig.

Under året som gått har ABF haft fokus på ett av verksamhetsmålen: att motverka klassamhället. Det tycker Helén att ABF har gjort på många olika sätt. Framför allt menar hon att organisationen får en viktigare funktion i en tid då stora grupper nästan helt lämnas utanför samhället. Och det gör man genom att finnas kvar med sin verksamhet på ställen där nästan alla andra samhällsinstitutioner försvunnit.

– Vi kan se på vissa ställen att postskylten är borta, Försäkringskassans skylt är nedplockad, men där på ett hus sitter det minsann en ABF-skylt. Det gör att vi når de som är långt ifrån arbetsmarknad och långt från utbildningssystemen.

Skälet till att ABF finns just där är enkel, menar hon: om man ska klara av att göra både en rejäl och reell skillnad i samhället, då måste vi finnas hos dem som har störst behov. Det är kanske inte den enklaste vägen att gå och vore ABF bara intresserade av statsbidrag och cirklar som fyllde sig själva skulle man kanske satsa på annan verksamhet.

– Men vi har ju ett annat syfte och en annan mening med vår verksamhet än att bara ordna utbildningar. Det som slår mig och som gör mig glad och stolt, det är att vi riktar så mycket verksamhet till precis de som vi är till för.

Så vad är det viktigaste ABF har att komma med i den här frågan?
– Vi låter människor växa vilket människor gör när de ökar sina färdigheter. Det kan vara praktiska kunskaper, till exempel hantverk. Men får man en kunskap kan man känna sig mer studiemotiverad. Det krävs självförtroende för att människor ska komma vidare och det kan vi ge.

Nästa verksamhetsår kommer ABF att fortsätta att arbeta även med en annan av sina huvudfrågor: att stärka folkrörelserna.

– Vi kan inte rädda världen själva utan vi hoppas få hela Folkrörelsesverige på fötter. Det är ett valår som står framför oss och valutgången har stor betydelse för vilken roll vi i folkrörelserna ska ha i framtiden. Därför kommer vi att fokusera på att folk ska gå och rösta, det blir prio ett för oss.

Text: Elisabet Wahl Foto: Frida Lenholm

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 28 oktober 2014.