Gå till innehåll

Tillgänglighet - en viktig fråga för ABF

  • Onsdag, 19 augusti 2015

Tillgänglighet är en viktig fråga för ABF. Det vill säga att alla ska få vara med. En del i det grundar sig i de många medlems- och samarbetsorganisationer som vi arbetar med dagligen i vår verksamhet. En av dem är vår medlemsorganisation DHR som arbetar för ett samhälle utan rörelsehinder.

1923 bildades kamratföreningen De Vanföras Väl som i dag är en rikstäckande organisation och går under namnet Delaktighet Handlingskraft och Rörelsefrihet (DHR). DHR hade de första åren en mycket stark bindning till vanföreanstalternas verksamhet, en institution som fanns i Sverige från slutet av 1800-talet fram till 1960-talet och arbetade med vård av barn med nedsatt rörelseförmåga. Vanföreanstalternas dåliga behandling av de intagna resulterade i att de Vanföras väl bröt sig loss från institutionen och bildade riksorganisationen De Vanföras Riksorganisation tillsammans med en annan organisation, vid namnet Värnet.

Under en lång tid diskuterades orden vanför och invalid och senare begreppet handikapp, vilket ledde till att organisationen bytte namn flera gånger. Namnbytena påverkades av en utveckling från välgörenhetstänkande till jämlika villkor, såväl inom organisationen som i samhället. DHR har drivit den numera allmänt antagna tesen att ett handikapp inte är en egenskap hos en individ utan ett förhållande mellan individen och omgivningen och 2009 blev organisationen DHR: Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet. Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.

DHR består i dag av cirka 12 000 medlemmar och 160 avdelningar i 21 distrikt runt om i Sverige. Den centrala organisationen har sitt fokus på att skapa opinion och påverka riksdag, regering och centrala myndigheter medan distrikten arbetar gentemot sina respektive landsting. I avdelningarna drivs de rättighetspolitiska frågorna på kommunal nivå. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten vill DHR förändra samhället. 
- De flesta myndigheter i Sverige har rådgivande organ för funktionshinderfrågor som exempelvis tillgänglighet, där DHR är med för att lyfta våra åsikter och påverka till beslut, berättar Lars-Göran Wadén, ledamot i DHR:s förbundsstyrelse och i ABFs studiekommitté, samt ersättare i ABFs förbundsstyrelse.

Lars-Göran har varit i aktiv i DHR i omkring 20 år och arbetar heltid som föreläsare, konsult och utbildare i tillgänglighets- och bemötandefrågor. Han är själv rullstolsanvändare och försöker ständigt göra dagliga opinionsbildande insatser för tillgänglighet i sin vardag.

– Otillgänglighet kan bero på ekonomiska och byggtekniska faktorer, men oftast upplever jag att det främst beror på brist på kunskap och en attityd om ”att det inte är så viktigt”. Därför försöker jag vara ute och synas och höras i olika sammanhang för att ständigt påminna om att ett tillgängligt samhälle för alla handlar om mänskliga rättigheter.

DHR har varit medlemmar i ABF länge och genomför mycket av sin verksamhet tillsammans med studieförbundet. Det kan vara att ABF anordnar resor och kulturaktiviteter eller studiecirklar och kurser i t.ex. föreningskunskap för DHRs medlemmar. Det kan också vara att ABF hjälper till med att arrangera evenemang om tillgänglighet för att synligöra DHRs arbete för allmänheten och för att värva nya medlemmar till organisationen. 

När ABF 2010 höll sin förbundsstämma i Stockholm valdes en lokal med en otillgänglig huvudentré vilket retade upp inte minst DHR, som återkom med en motion som krävde handling från ABF i tillgänglighetsfrågorna.

Detta ledde till att ABFs förbundsstämma 2012 antog tillgänglighetspolicyn På lika villkor, för att med konkreta mål göra ABFs lokaler och verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

2013 inleddes arbetet, bland annat genom utbildningar av ABF-personal, samt inventeringar av tillgängligheten i de lokaler som ABF använder. Enligt policyn ska ABFs lokaler och webbsidor ha full tillgänglighet senast vid utgången av 2016 och vara dokumenterade i en tillgänglighetsdatabas.

– Det betyder mycket att ABF ställde sig bakom vår motion och att man går från ord till handling på riktigt och inte bara gör en policy för tillgänglighet att ställa i bokhyllan. Som Sveriges största studieförbund kan ABF göra skillnad i såväl sin egen verksamhet som i samhället i stort genom att visa att de tar tillgänglighet och allas lika rätt till att delta i samhällslivet på allvar, avslutar Lars-Göran Wadén.

Varje år deltar 750 000 personer i ABFs cirkel- och kursverksamhet, nära 700 000 besöker våra föreläsningar och över två miljoner tar del av musik- och teaterverksamheten. Under 2013 genomfördes över 8000 studietimmar per dag.

ABFs viktigaste uppgift är att medverka till att ge människor ökad insikt och kunskap så att de kan växa som människor och få ökade möjligheter att delta i samhället. Tillgänglighetsarbetet görs för att motverka klassamhället och stärka folkrörelserna och med ABFs grundtanke om alla människors lika värde. 

Text: Jenny Olwan



  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 22 december 2015.