Gå till innehåll

En tillbakablick på första maj

  • Söndag, 1 maj 2016

I dag firas arbetarrörelsens internationella högtidsdag första maj. ABF ger en historisk tillbakablick på dagen som firas sedan 1890 bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern i Chicago 1886. 

I dag firas arbetarrörelsens internationella högtidsdag första maj. ABF ger en historisk tillbakablick på dagen som firas sedan 1890 bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern i Chicago 1886.

I dag firas arbetarrörelsens internationella högtidsdag första maj. ABF ger en historisk tillbakablick på dagen som firas sedan 1890 bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern i Chicago 1886. 

Gärdet, Stockholm, 1890
”Hvart man ser är samma skådespel: de gamla samhällsklasserna på retur, men uppåt, ständigt framåt går den moderna arbetarklassen. Den har i dag firat en mönstring, sådan verlden aldrig förr sett den. Men man må icke tro, att det är slut med detta; nu först börjas det!”

Så avslutade den 29-årige Hjalmar Branting sitt första förstamajtal på Gärdet i Stockholm 1890. Branting var ännu ovetandes om de många milstolpar den unga stockholmaren skulle staka ut för arbetarrörelsen och det moderna Sveriges framväxt.

Före sin död 1925 erövrade han posten som landets första socialdemokratiska riksdagsledamot, tog position som partiets första kongressvalda ordförande och 1920 blev han den förste socialdemokratiske statsministern. Dagens svenska arbetarrörelse har vunnit kampen om åtta timmars arbetsdag, allmän och lika rösträtt och de institutioner Branting en gång lade grunden till står efter ett sekel fortfarande starka.

Chicago, USA, 1886
Tanken om en internationell arbetardag den första maj rotades med en samhällskonflikt, ”the Haymarket Massacre”. 1886 eskalerade en fredlig demonstration i sympati med strejkande arbetares krav på åtta timmars arbetsdag i centrala Chicago. En bomb exploderade, skottlossning utbröt och elva människor miste livet. I den efterföljande processen sammanblandades skuld, politik och orättvisa. Frågan om vem som kastade bomben, vem som beordrade polisens skottlossning och vilken kula som dödade vem klarlades aldrig.

1889 steg den amerikanska arbetarrörelsens ledare Samuel Gompers upp på podiet till den Andra Internationalens första kongress i Paris. Med sig hade Gompers ett förslag från den amerikanska arbetarefederationen om att världen över, på ett bestämt datum, få arbetarna att resa sig i krav för åtta timmars arbetsdag. Kongressen enades om att den första maj skulle bli datumet för denna globala kraftsamling, bland annat för att hedra Gompers landsmän, offren på Haymarket Square.

Den första maj 1890 mötte därför Hjalmar Branting med fränder massorna på Gärdet i Stockholm. För första gången användes maj månads första dag för att samla och sluta arbetarrörelsens krav.

Sverige, 2016
Många år har gått sedan Brantings yttrade orden om den moderna arbetarklassens potential och styrka: ”ständigt framåt går den moderna arbetarklassen”. Dessa ord är dock minst lika viktiga än i dag.

Med teknik, bildning och nyorganisering har en mängd nya intressegrupper växt fram med en egen agenda och en vilja om att vara med och påverka och förändra. Feministiska kollektiv, antirasistiska folkrörelser och klassmedvetna ungdomsorganisationer når med en knapptryckning en publik som vida överstiger Hjalmar Brantings 50 000 meddemonstranter på Gärdet vårdagen 1890.

ABFs uppgift
Hjalmar Branting var uppväxt i ett priviligierat hem med alla de medel som krävdes för att själv ta sig fram på lyckans väg genom livet. Ändå valde han att engagera sig i en rörelse som krävde social förändring, ekonomisk omfördelning och en prioritering av en samhällsklass han aldrig tillhört. För detta fick han motta mycket spott och spe. Ändå stod han på Gärdet den första maj 1890 och pratade om nedmonteringen av det ursvenska klassamhället.

Branting insåg något som många andra kan känna igen sig i även i dag. Ett klassamhälle är inte bara en tragedi för den enskilde individen på samhällspyramidens botten. Det är en tragedi för ett modernt, demokratiskt land som helhet.

I dag består det svenska klassamhället inte av enbart underklass och överklass, arbetare och arbetsköpare. Etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning, bostadsort och utbildning är alla faktorer som spelar in i uppdelningen av grupper i samhället. ABF ska vara delaktiga i att minska de orättvisa skillnaderna mellan dessa grupper. Vi tror att det på demokratisk väg, genom att stärka folkrörelserna och motverka klassamhället, går att förändra samhället. Genom folkbildning ska ABF ge människor kunskap och mod för att erövra makt och ansvar i såväl den egna vardagen som i samhället som helhet. 

Välkommen hit
ABF har ett moraliskt och praktiskt ansvar att bistå i den flyktingsituation som vi ser i stora delar av världen i dag. Moraliskt, för att vi anser att vi i vår del av världen har ett ansvar att hjälpa människor på flykt undan krig, orättvisor och ekonomiskt armod. Praktiskt, för att vi med vår organisation faktiskt kan göra skillnad. Som Sveriges största bildningsförbund kan ABF erbjuda verksamhet i över 290 kommuner.

Med vår kampanj Välkommen hit hoppas vi att fler vill vara med och bidra till ABFs asylverksamhet. Varje insats behövs. Passa också på att själv ta del av ABFs kursutbud, studiecirklar och andra verksamheter. Vi är en folkrörelse, en demokratirörelse och en massrörelse för alla som tror att kunskap förbättrar ett samhälle.

Med Hjalmars ord: ”Man må icke tro, att det är slut med detta; nu först börjas det!”
Med ABFs ord: ”Gör en annan värld möjlig!”

Text: Daniel Olsson

Engagera dig i ABFs asylverksamhet och gör en annan värld möjlig!






  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 3 maj 2016.