Gå till innehåll

För maktbalans i språket

  • Måndag, 18 april 2016

Har du tänkt på vilka ord du väljer när du skriver? Vilka personer som får ta plats i dina berättelser – och på vilket sätt? I samarbete med ABF Örebro arrangerade cirkelledaren Sanna Rosell en workshop om jämställt skrivande för att bidra till ett mer könsneutralt språk. Intresset var stort, så nu finns planer för en fortsättning i studiecirkelform.

Det var i samband med Systerskapsfestivalen i Örebro på internationella kvinnodagen i år som ABF Örebro arrangerade workshopen ”Skrivarstuga: Genus, text och språk”. Initiativet till workshopen kom från Sanna Rosell, cirkelledare på ABF Örebro, eller som hon lite skämtsamt kallar sig själv ”en frilansande skribent och textnörd med akademiska kunskaper i textkommunikation”.
– Ju mer jag skrev desto mer uppmärksam blev jag på att det fanns glapp och luckor i språket. Jag upptäckte att det fanns genusbenämningar som inte alltid stämde.
– Språket är en maktfaktor. Det handlar om vilka ord som används för att beskriva någon. Vad väljer författaren eller skribenten för adjektiv för att beskriva en person, vilka yttre och inre attribut används. Med insikten om att det finns språkliga skillnader kan skrivandet förbättras och utvecklas, menar Sanna.

Hen eller ej
I workshopen fick deltagarna genom fria övningar göra djupdykningar i språket och läsa olika texter och författa egna. Sanna har själv inspirerats och tagit referenser av Språkrådets böcker, läst handböcker om könsneutralt skrivande och jämställt språk. Som föredömen i könsneutralt skrivande nämner hon Hanna Hellquist, journalist på Dagens Nyheter. Författaren Jesper Lundqvist är en annan.
– Jesper Lundqvist har skrivit boken ”Kivi och Monsterhund” som är Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen.

I workshopen diskuterades också användningen av hen där vissa av deltagarna var för och andra emot. Själv använder Sanna hen i sitt eget skrivande. Dock inte alltid.
– Det beror helt på sammanhanget. I och med att ordet i dag är så laddat och istället för att vara könsneutralt har blivit ett politiskt pronomen väljer jag först att tänka om mottagaren är mottaglig för ordet.

Hen är egentligen inget nytt fenomen. Ordet föreslogs redan 1966 för att användas i subjektsform som hon/han och ”henom” i objektsform i stället för henne/honom. Hen gjorde återtåg in i svenska språket under 2000-talet och har efter det hamnat i livliga språkdebatter. Från 2015 inkluderas ordet i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.

Språk är kultur
I workshopen gavs även konkreta tips på hur användningen av ”genusglasögon”, det vill säga ett mer kritiskt läsande, kan bidra till ett mer jämställt språk. Bland annat genom att läsa handböcker om jämställt skrivande och att försöka välja könsneutrala ord och personbeteckningar såsom hen istället för hon eller han och att skriva en istället för man.
– Språk är kultur och identitet. Det sitter djupt rotat i oss hur vi uttrycker oss. Därför kan det vara svårt att tänka nytt. Det viktiga är att uppmärksamma att det finns språkliga skillnader. Jag ser det som en utveckling, en uppdatering av språket.  

Text: Jenny Lindgren
Foto: Sofia Nilsson




  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 3 maj 2016.