Gå till innehåll

Frågor och svar - kunskapslyft för alla!

  • Tisdag, 28 mars 2017

Vad är det som gäller? Varför behövs kunskapslyftet och vilka berör det? Vi har samlat de vanligaste frågorna om vår kampanj och gjort en "frågor och svar" till alla som vill sätta in sig mer.

Vad menar ni när ni pratar om kunskapslyft?

 ABF tror på kunskap och bildning som en drivkraft för utvecklingen – både för individen och för samhället i stort. Människor växer med kunskaper och samhället blir rikare – också rent ekonomiskt.

Idag går hundratusentals människor utan arbete, trots att det råder arbetskraftsbrist inom många yrken. Omkring 80 000 arbetstillfällen försvinner varje år på grund av automatisering, och människor med kort utbildning är de som löper störst risk vid rationaliseringar och som har svårast att hitta de nya jobben. Samtidigt har antalet personer i vuxenutbildning minskat kraftigt sedan det förra kunskapslyftets dagar.

Det kunskapslyft som genomfördes av regeringen Persson med början 1998 betydde oerhört mycket för enskilda människor och för samhället i stort. Det har lagt grunden till mycket av den framgång Sverige ser idag. Men alla var inte med, och efter regeringsskiftet 2006 slogs det mesta sönder.

Sverige behöver ett nytt kunskapslyft för alla. Det kräver fler studieplatser, men också uppsökande och studiemotiverande verksamhet och ett studiefinansieringssystem som tar bort de ekonomiska hindren för att våga skaffa nya kunskaper.

Vad menar ni när ni pratar om kortutbildade?

Vi menar personer som inte har fullständig gymnasiekompetens. Det är en stor grupp människor med olika bakgrunder, villkor och behov. Kortutbildade utan arbete kan vara inrikes födda eller utlandsfödda, män och kvinnor, unga och gamla, i och utanför arbetsmarknaden.

För att nå framgång behövs både generella insatser – riktade mot alla kortutbildade – och riktade satsningar gentemot specifika målgrupper. Några målgrupper som kräver särskilda målgruppsinriktade insatser är:

  • Unga utanför som hoppat av gymnasiet, som på EU-språk kallas NEETS (Not in Education, Employment or Training)
  • Nyanlända med kort utbildning
  • Utrikesfödda med kort utbildning som bott i Sverige en längre tid, men inte kommit in på arbetsmarknaden – särskilt kvinnor
  • Kortutbildade med funktionshinder
  • Äldre arbetslösa med kort utbildning

Men de flesta kortutbildade har arbete – även om kortutbildade generellt sett har lägre lön, osäkrare anställningar och jobbar deltid i större utsträckning. Den korta formella utbildningen medför dock en större risk att bli bortrationaliserad, och att få svårigheter att hitta ny anställning om man blir av med det jobb man har.

Varför säger ni ”kortutbildad” och inte ”lågutbildad”?

Därför att det inte är något lågt eller fel med människor som har kort formell utbildning. Den som är kortutbildad har av olika skäl inte genomgått grundskola och gymnasium – varken mer eller mindre än så.

I ett samhälle så avancerat som vårt är gymnasieutbildning viktigt för att kunna vara fullt delaktig i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Därför behöver det finnas goda möjligheter att skaffa sig en gymnasiekompetens – såväl i ungdomsskolan som senare.

Handlar det här bara om att sätta folk i arbete?

Nej inte bara – för ABF handlar det om mycket mer än så. Kunskap och bildning bidrar till en människas utveckling, och stärker möjligheterna att påverka det samhälle man lever i. Att lära sig bättre svenska, engelska, matte och samhällskunskap stärker människors självkänsla och bidrar till en mer levande demokrati där människor tar del i de samtal som bygger upp ett samhälle.

För vissa människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden kanske vuxenutbildning inte alla gånger leder till jobb, utan i första hand till att man stärker sitt självförtroende, får bättre hälsa och blir en bättre medmänniska och förälder. Det finns starka värden också i det – såväl för den enskilda människan som för samhället i stort.

Regeringen pratar ju också om kunskapslyft – vad är det som gjorts så här långt?

Regeringen har hittills tagit två viktiga steg mot ett kunskapslyft för alla, som träder i kraft vid halvårsskiftet 2017 om riksdagen så beslutar. Dels en vuxenutbildningslag som stärker rätten till vuxenutbildning och ökar kommunens ansvar för att det ska finnas utbildningar att anmäla sig till. Och dels ett studiestartsstöd som ger möjlighet för kommuner att kunna erbjuda vissa långtidsarbetslösa med kort utbildning en ersättning på ca 9 200 kr/månad för att delta i vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå.

Men samtidigt som dessa reformer genomförs, så försämras studiefinansieringen för andra kortutbildade. Man tar bort den möjlighet som tidigare fanns att få studiemedel för vuxenstudier på gymnasienivå som sedan skrevs av om man gick vidare i högskoleutbildning.

Hur skiljer sig era förslag från det regeringen genomfört?

Vi delar samma verklighetsbild kring behovet av en kraftig utökning av vuxenutbildningen, men regeringens satsningar räcker inte till för att nå de resultat man vill åstadkomma. ABF saknar flera av de komponenter som är nödvändiga om kunskapslyftet ska bli en framgång.

Det är viktigt med fler studieplatser, men erfarenheterna från 90-talet visar att om man ska nå framgång måste man söka upp kortutbildade där de är och jobba långsiktigt med att öka modet och motivationen att delta i utbildning. Då är det bra med öppen verksamhet med låga trösklar där man kan pröva på att delta i studier. Och det är viktigt att det finns bra studiefinansieringslösningar så man slipper ta dyra lån för att skaffa sig en gymnasiekompetens.

Vad vill ni att regeringen ska göra, mer konkret?

Vi vill se kraftfulla insatser på tre områden ->

Uppsökande verksamhet

 Här kan studieförbunden spela en stor roll, tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer. Fackförbunden kan spela en stor roll för att nå människor på arbetsplatser, medan andra föreningar kan nå människor i bostadsområden och andra specifika målgrupper.

 Studiemotiverande insatser

Dessa kan se olika ut för olika målgrupper. För den som är långtidsarbetslös och tappat kontakten med arbetsmarknaden kan det krävas en väldigt långsiktig satsning med starka sociala inslag till en början, innan personer kan börja röra sig vidare mot mer arbetsmarknadsnära insatser.

Idag genomförs en hel del sådan här verksamhet runt om i landet – men ofta finansierad genom olika fonder och projekt. Vi vill hitta en reguljär finansiering för denna typ av verksamhet, som vi vet är väldigt framgångsrik. Det kan också handla om öppna orienteringskurser i stil med de ABF-skolor som genomfördes i samband med det förra kunskapslyftet, som syftade till att sänka trösklarna och motivera till att successivt söka sig vidare mot mer reguljär vuxenutbildning.

 Studiefinansiering

Här kan man tänka sig olika modeller, men det viktigaste är att möjliggöra för alla med kort formell utbildning att delta i vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå utan att behöva ta lån.

- Man kan införa korttidsstudiestöd som möjliggör deltagande i kortvariga orienteringskurser och studiemotiverande insatser.

- Man kan tänka sig att utöka studiestartsstödet så att det också omfattar personer som inte är långtidsarbetslösa, och man kan förlänga tiden då man kan få möjlighet att studera med studiestartsstöd.

 - Man kan även göra justeringar genom att höja bidragsdelen för vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå i det reguljära studiemedelssystemet.

- Man kan också komplettera med utbildningsvikariat som gör det möjligt för en korttidsutbildad med arbete att få ersättning för studieledighet, medan en arbetslös går in och vikarierar.

Vad skulle det kosta att genomföra de reformer ni föreslår?

Beroende på omfattning av de olika delarna, ersättningsnivåer i studiefinanseringen och så vidare handlar kostnaderna i en fullt utbyggd satsning om några miljarder kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det innebär också investeringar i ett bättre fungerande samhälle och en robustare arbetsmarknad och bidrar på ett aktivt sätt till ökad sysselsättning och ökad kompetens i arbetskraften.  

Kan man leva på studiemedel när man deltar i vuxenutbildning idag?

Idag är bidragsdelen av studiemedlet normalt sett cirka 2 800 kronor/månad. Den som är minst 25 år gammal, saknar en treårig gymnasieutbildning sedan tidigare och studerar på komvux, gymnasium eller folkhögskola på grundskole- eller gymnasienivå kan få ett högre bidrag på ca 6 600 kr/månad. Den som har barn är berättigade till vissa tilläggsbidrag.

I båda fallen gäller att man kan ta lån från CSN upp till ett totalbelopp på ca 10 000 kr/månad. Tidigare har gällt att man i vissa fall kunnat få lån för studier på grundskole- och gymnasienivå avskrivna om man läser vidare på högskola, men dessa möjligheter är nu på väg att tas bort.

Med det studiestartsstöd som införs från juli 2017 kommer kommuner att kunna erbjuda vissa personer som är minst 25 år och varit arbetslösa i minst sex månader en ersättning på 9 200 kr/månad för vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå under ett års tid.

Är då dessa summor låga eller höga? Det beror vad man jämför med. Existensminimum i Sverige – riksnormen för försörjningsstöd - för ensamstående utan barn ligger 2017 på ca 4 000 kr/månad plus boendekostnader. Eftersom det ofta är svårt i Sverige att hitta bostäder med så pass låga månadskostnader ligger det högre bidraget för heltidsstudier under existensminimum för de allra flesta. Studiestartsstödets nivå kan däremot antas ligga ganska nära riksnormen för försörjningsstöd.

Enligt Medlingsinstitutet ligger en genomsnittliga månadslön för heltidsarbetande på mellan 25 000-30 000 kronor/månad före skatt i yrken som kräver mindre än treårig gymnasieutbildning. Män tjänar mer, kvinnor tjänar mindre. Utifrån detta innebär heltidsstudier för en kortutbildad med arbete idag ofta en mycket svår ekonomisk ekvation.

Borde man inte betala själv om man ska delta i vuxenutbildning – man har ju redan fått chansen och sumpat den?

För det första är det inte alltid så. Det kan finnas många skäl till att en ung människa avbryter sin gymnasieutbildning, och ibland får man då ett jobb men upptäcker senare i livet att man vill bli klar med gymnasiet och kanske rentav skaffa sig en mer avancerad utbildning på yrkeshögskola eller högskola. Att man då ska behöva dra på sig lån för att komplettera sin gymnasieutbildning gör det betydligt mindre troligt att man väljer att delta. Det skapar inlåsningseffekter och är till skada för samhället i stort – eftersom en av styrkorna i den svenska modellen är just den höga kompetensen i arbetskraften. 

Sedan finns det många som bor i Sverige som aldrig fått chansen att gå vare sig grundskola eller gymnasium. Bland utlandsfödda är vuxenutbildning ofta den enda möjligheten att skaffa sig den kompetens som krävs för att kunna vara fullt delaktig i samhälle och arbetsliv. Det svenska samhället har inte lagt en krona i utbildningskostnader för de som kommer hit i vuxen ålder och har väldigt mycket att vinna på att ta vara på människors vilja och förmåga att arbeta, och då är det fullt rimligt att dessa personer får möjlighet att skaffa sig gymnasiekompetens genom vuxenstudier.

Varför bryr sig ABF om allt det här?

För det första därför att ABF är arbetarrörelsens bildningsorganisation. Vårt idéprogram handlar om att göra en annan värld möjlig, och folkbildning ger människor kunskap och mod för att erövra makt och ta ansvar i såväl den egna vardagen som i samhället som helhet. Studier och kultur gör livet rikare och är samtidigt något som utvecklar hela samhället. Vi tror på folkbildningens möjligheter att utmana och vara en demokratisk förändringskraft.

Och för det andra därför att vi vet att ABF kan spela en viktig roll i genomförandet av kunskapslyftet. Vi har spelat och spelar en viktig roll i insatserna för att erbjuda asylsökande studier i svenska från dag ett, och har visat att våra nätverk och vår pedagogiska metod kan vara till nytta för att lösa samhällsutmaningar. Vi kan tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer spela en stor roll i arbetet med uppsökande verksamhet och studiemotiverande insatser, och vi kan vara en del i en utbildningskedja tillsammans med folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning.

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 30 mars 2017.