Gå till innehåll

Kunskapslyft för alla!

  • Onsdag, 22 mars 2017

Den förra regeringens arbetsmarknadspolitik fokuserade på att aktivera de arbetssökande genom sänkta ersättningar, och få dem att vara beredda att ta ett jobb vilket som helst i stället för att ge människor möjlighet att skaffa sig kunskaper för att ta de jobb som faktiskt finns. Det är hög tid att ställa om till att i stället investera i att öka människors kunskaper.

Men samtidigt som behovet av ett nytt kunskapslyft är uppenbart och erkänt, så är regeringen fortfarande inte tillräckligt tydlig i beskrivningen av vad man ska göra. Vi vet att man genomför vuxenutbildningslag och ett studiestartsstöd för att ge långtidsarbetslösa möjlighet att plugga med bättre studiefinansiering, men annars är det tunt med konkreta förslag.

Ännu fattas viktiga komponenter i ett kunskapslyft som kan lösa många av dagens stora samhällsproblem. Framför allt saknas en tanke om hur de insatser som görs ska nå till de som har störst behov. För erfarenheten från alla tidigare insatser av detta slag visar att det krävs ett omfattande uppsökande arbete och bra studiefinansieringssystem för att nå ut med kompetensutvecklande insatser till korttidsutbildade.

Det är de som har kortast utbildning som är minst benägna att själva söka sig till utbildning - och det är där, bland personer som saknar gymnasiekompetens, som behoven av utbildning är störst för att kunna ta del i samhället och i arbetslivet.

Här handlar det om att nå flera målgrupper samtidigt. Dels de uppenbara - långvarigt arbetslösa och personer som är nyanlända till Sverige - men också stora grupper som idag har ett jobb men som befinner sig i riskzonen att bli bortrationaliserade inom en fem-tioårsperiod på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. 

Därför föreslår ABF:

•  Att regeringen fortsätter bygga ut kunskapslyftet genom inkludera uppsökande och studiemotiverande verksamhet.

•  Att folkbildningen och föreningslivet är med och rekryterar fler till att delta i vuxenutbildning.

•  Att regeringen förstärker den statliga studiefinansieringen i studiemotiverande insatser och vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå.

Det är väldigt bra att ha den formella rätten att få läsa in gymnasiekompetens. Men om man inte når ut med kunskapen om vilka möjligheter som finns till de som behöver få veta det, och om studierna inte kan genomföras utan att ta dyra studielån, då är rätten till vuxenutbildning mest en papperstiger. 

 En viktig faktor i detta är också att om vi klarar av att ge fler människor framtidstron tillbaka, tron på att det går att förändra sitt liv och samhället i stort, så minskar grogrunden för högerextremism. Och en väl fungerande vuxenutbildningsstruktur är också en av nycklarna till en snabb etablering, som ger fler mötesplatser i vardagslivet mellan människor med olika bakgrunder. 

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 22 mars 2017.