Gå till innehåll

Kunskapslyftet som förändrade Sverige

  • Torsdag, 24 november 2016

Under början av 90-talet stod Sverige inför stora utmaningar. Arbetslösheten slog rekord samtidigt som jobben flyttade och nya branscher etablerades. 

Vuxenutbildningen var vid denna tid lågt prioriterad och 2,4 miljoner svenskar i arbetsför ålder hade endast tvåårig gymnasieutbildning

Dåvarande skolminister Ylva Johansson sammansatte därför en ”Kunskapslyftskommitté” och regeringen genomförde en genomgripande satsning på vuxnas lärande. Kommuner runt om i landet tilldelades även resurser för att öka antalet heltidsstuderande. Genom bildning och utbildning skulle Sverige lyfta sin tillväxt.

Hur ser det ut nu?

Thor Rutgersson har för ABFs räkning skrivit rapporten ”Kunskapslyftet - nästa stora frihetsreform” om vad som behöver göras. För honom är saken klar.

– En lärdom från tidigare är att individanpassning och flexibla lösningar är avgörande för att utbildningsformerna ska fungera för människor, där de är i sina liv, säger Thor.

I rapporten lyfter författaren behovet av specifikt folkbildningspedagogik. Det handlar om att grupper arbetar tillsammans med verksamheter som inte bara handlar om ord och siffror. På så sätt skapas tillit till samhället och tilltro till framtiden.

Mycket har förändrats

Trots att landet ser annorlunda ut än vad det gjorde för tjugo år sedan ser utmaningarna delvis lika ut. Precis som då ska nya grupper komma in i samhället och många svenskar behöver kompetensutvecklas för branscher som försvunnit i strukturomvandlingen. Det behövs ett nytt kunskapslyft för utmaningar som finns nu.

Några av slutsatserna från rapporten är att studieförbunden kan och borde få en större roll. Bland annat kan de vara med i hela kedjan från uppsökande verksamhet till utbildning och kanske även validering. Att hjälpa människor komma vidare idag kräver flera steg och just detta kan studieförbunden.

Här kan du ladda ner rapporten

  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 29 april 2017.