Gå till innehåll

Lekande lätt språkmetod för asylsökande

  • Tisdag, 17 oktober 2017

Är det lättare att lära sig ett språk om man får använda alla sinnen? Den pedagogiska språkmetoden suggestopedi visar prov på att det är så. På ABF i Halmstad har man testat metoden för asylsökande som lär sig svenska – och det med goda resultat.

Språkmetoden suggestopedi bygger på muntlig kommunikation såsom rörelser, sång, spel och bilder. Fokus ligger på att deltagarna ska tillägna sig ett språk genom att aktivt kommunicera. Just att använda språket är centralt och grammatiken mindre viktig. En framgångsaspekt inom suggestopedi är dessutom att deltagarna får en fiktiv identitet.
Christina Johnstone, certifierad inom suggestopedi och ordförande i Suggestopediakademin, har arbetat med metoden inom ABF Halmstads asylverksamhet sedan 2014.
– De fiktiva identiteterna gör att deltagarna fritt kan fantisera om sig själva, och kanske leva ut sina drömmar. Språket används redan från första lektionen. Ordförrådet byggs kontinuerligt på genom kommunikativa aktiviteter som är utformade så att alla kan lyckas, förklarar Christina Johnstone.
– Många asylsökande kommer med en ryggsäck full av svåra upplevelser. Samtidigt väntar de på besked om uppehållstillstånd. Genom de fiktiva identiteterna och den positiva inlärningsmiljön får de en mer glädjefylld fristad från sin vardag.

Trivsam miljö
– För optimal inlärning behöver vi känna oss trygga och avspända, fortsätter Christina.
– Suggestopedi är i den meningen både en metod och ett förhållningssätt där allt spelar roll – alltifrån cirkelledarens röstläge och kroppsspråk, till färg och form i lokalen.
– Jag använder mig bland annat av klassisk musik, mattor på golvet och bilder på väggarna. Det är jag som cirkelledare, som både verbalt och icke verbalt, måste skapa den glädjefyllda miljön som är en förutsättning för att deltagarna ska slappna av och känna att de kan det, säger Christina.
En stor del av undervisningen bygger på att deltagarna själva ska vara aktiva och i rörelse. Studierna bygger även på de vardagliga situationer som de asylsökande förväntas möta i Sverige. Klassrummet blir på så sätt en trygg miljö att träna den kommande verkligheten.

Snabbt resultat
Metoden suggestopedi utvecklades av Georgi Lozanov och Evelina Gateva i Bulgarien på 70-talet. Redan då premierade UNESCO suggestopedi som den språkinlärningsmetod som ger snabbast resultat. Det finns de som riktar kritik mot metoden, som säger att viktiga faktorer för språkförvärv försummas, såsom klassisk grammatikinlärning. Kristina Norrman, verksamhetsutvecklare och ansvarig för asylverksamheten på ABF i Halmstad, menar att resultatet visar på det motsatta.
– I vår verksamhet är det flera av de asylsökande som går på SFI halva dagen, där de lär sig svensk grammatik och teori. Sedan kommer de till oss och praktiserar svenska språket genom suggestopedimetoden.
Kristina Norrman berättar bland annat om en 27-årig tjej från Syrien, som enbart deltagit i språkundervisningen på ABF, och som redan efter tre månader anlitades professionellt för att agera tolk.
– Det exemplet är såklart rätt unikt. Henne har givetvis vi anlitat som cirkelledare i svenska för asylsökande.

Nytt studiematerial
ABF i Halmstad har tillsammans med Christina Johnstone tagit fram ett studiematerial med handledning inom suggestopedimetoden. Texterna och materialet har utvecklats och testats på deltagare från bland annat ABF Halmstads asylverksamhet. Deltagarna har varit både låg- och högutbildade.
– Det finns deltagare som aldrig tidigare gått i skolan, analfabeter. Det betyder inte att det är svårare för dem att lära sig, snarare tvärtom, säger Christina Johnstone.
– Anledningen till att det fungerar så bra, är att de inte upplever stress, samt att övningarna är utformade så att de alltid lyckas.
– Vi skulle önska att den här metoden implementerades på alla ABFs avdelningar, avslutar Kristina Norrman på ABF i Halmstad.

Text: Jenny Lindgren
Foto: Alaa Tanta





  • Dela artikel
  • Skriv ut

Senast ändrad den 10 oktober 2017.