Myt 1: Folkbildningen är bara för vänstern
Detta påstående är en myt eftersom folkbildningen är tillgänglig för alla människor, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Alla människor har en förmåga att lära sig och att utvecklas, så länge de har intresse och motivation att göra det. Såväl deltagandet i en studiecirkel eller i en diskussion efter en föreläsning kan vara utmanande och krävande, men det betyder inte att folkbildning bara är för vissa människor.
Folkbildningen är tillgänglig för alla människor, oavsett deras politiska åsikter eller bakgrund. Folkbildning handlar om att ge människor möjlighet att lära sig nya saker och färdigheter oavsett vilka ämnen och ämnesområden man är intresserad av.
Fördelningen av riksdagspartiernas samarbeten med de olika studieförbunden i Sverige är som följer: Moderaterna är anslutna till Medborgarskolan, Kristdemokraterna är anslutna till Sensus, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet är anslutna till Studieförbundet Vuxenskolan och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är anslutna till ABF.
I Sverige är med andra ord alla riksdagspartier knutna till ett studieförbund utom Sverigedemokraterna som valt att varken stifta ett studieförbund eller att ansluta sig till ett.
En person har möjlighet att delta i folkbildningsaktiviteter oavsett politisk åsikt eller bakgrund. Detta beror på att folkbildningen är tillgänglig för alla och inte bara för vissa grupper eller politiska partier. Däremot händer det ibland att företrädare för auktoritära rörelser, som vill begränsa den fria folkbildningen, vill företräda ABF. Detta fenomen bör betraktas som provokativt och "barnsligt" eftersom ABF är en organisation som står för fri och demokratisk folkbildning. Det faktum att personer från auktoritära rörelser ibland vill företräda ABF innebära egentligen att de vill förneka ABF:s grundläggande värderingar och ideal. Dessutom har ABF inte skyldighet att samarbeta med cirkelledare som företräder rörelser som vill begränsa den fria folkbildningen eller inskränka organisationsfriheten.
Det ska dock inte stickas under stolen med att folkbildning och kulturell utbildning länge har varit en viktig del av den svenska arbetarrörelsen. Genom att fokusera på bildning har arbetarrörelsen strävat efter att ge arbetare möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter och på så sätt öka sitt inflytande i samhället.
Folkbildningen har också ansetts vara en viktig faktor för att motverka orättvisor och förbättra livskvaliteten för arbetare. Genom en bred kunskapsbas och ett kritiskt tänkande har arbetare kunnat kämpa för sina rättigheter, samt förbättra sina levnadsvillkor.
Den svenska arbetarrörelsen har därför länge stöttat olika former av bildningsverksamheter som bibliotek, folkhögskolor och studieförbund. Detta har historiskt bidragit till att höja den allmänna kulturella nivån i Sverige, samt skapat förutsättningarna för en mer jämlik och rättvis samhällsutveckling.
Instruktioner
- Skriv ned, diskutera i grupp eller lägg till egna frågor. Försök att undvika “ja och nej”-svar. Gör faktaresearch om det behövs:
- Hur ser fördelningen av riksdagspartierna på de olika studieförbunden ut i Sverige och vilka likheter och skillnader tror du de olika studieförbunden har?
- Vilken möjlighet tror du att en person har att delta i folkbildningsaktiviteter, oavsett deras politiska åsikter eller bakgrund?
- Utveckla varför det är “barnsligt” när företrädare för auktoritära rörelser, som vill begränsa den fria folkbildningen, vill företräda exempelvis ABF?
- Varför satsade arbetarörelsen på folkbildning?
Myt 2: Folkbildning är onödigt
Detta är en myt eftersom folkbildningen, studieförbundens studiecirklar och föreläsningar, ger oss viktig kunskap och färdigheter som är nödvändiga för att klara av olika utmaningar och motgångar i livet. Folkbildningen kan genom den ömsesidiga bekräftelsen av den andre – kunskapsutbytet med den andre och det respektfulla lyssnandet på den andre i studiecirkeln eller på föreläsningen – hjälpa oss att förbättra vårt välbefinnande och vår livskvalitet. Ett faktum som blev tydligt under pandemin då online-studier bröt ensamheten för många människor i karantänen och digitala klyftor mellan generationsgränser minskade.
Genom folkbildning kan vi lära oss om vår omvärld och om oss själva, samt få en bättre förståelse för hur vi fungerar och hur vi kan utvecklas. Studieförbundens studiecirklar och föreläsningar kan också ge oss en djupare mening, eftersom de kan hjälpa oss att förbättra vårt sociala välbefinnande och vår sociala livskvalitet. Dessutom kan cirkelstudier och föreläsningar ge oss möjlighet att nå våra mål och drömmar, kanske drömmer du om en meningsfull karriär mitt i livet eller bara ett behov av att utbyta kunskaper i ett givande och socialt sammanhang?
Allt detta gör folkbildningen till en viktig och nödvändig del av livet för många människor.
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- På vilka sätt tror du att en studiecirkel kan hjälpa dig att förbättra din livskvalitet?
- På vilket sätt tror du att folkbildningen kan ge en djupare mening?
- På vilket sätt tror du att folkbildningen kan hjälpa dig att nå dina mål och drömmar?
Myt 3: Folkbildning är tråkigt
Folkbildning kan uppfattas som tråkigt av vissa personer, men detta är en myt. Folkbildning i studiecirkelform kan ge oss möjlighet att träffa nya människor och bygga viktiga relationer, vilket kan vara mycket givande och roligt. Om man hittar ett ämne som intresserar en och man har rätt inställning så kan studieträffar såväl fysiskt som online vara mycket motiverande och spännande. Folkbildningen ger oss möjlighet att utforska nya områden och upptäcka nya intressen, och kan därför ge oss en lärorik resa. I slutändan handlar det om att hitta ämnen och sammanhang som man är intresserad och motiverad av, för att göra cirkelstudierna eller efterdiskussionerna på föreläsningarna så roliga och givande som möjligt.
Att vara en del av en studiecirkel ger också möjlighet att dela och utbyta kunskaper och erfarenheter med andra, vilket också det kan vara mycket lärorikt och förstärka det man lär sig. Man kan också få stöd och inspiration från andra cirkeldeltagare när man behöver det, vilket kan göra det roligare att fortsätta delta i studiecirkeln. Dessutom är folkbildningen en bra möjlighet att utveckla sina färdigheter och kunskaper inom olika områden, vilket kan ge en känsla av prestation och personlig utveckling.
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- Skulle du vilja delta i en studiecirkel om det gav dig möjlighet att träffa nya människor och bygga nya relationer?
- Kan du ge bra tips på hur du hittade ett studieämne som intresserade just dig?
- Vilka färdigheter och kunskaper skulle du vilja utveckla tillsammans med andra?
Myt 4: Folkbildning är dyrt
Detta är en myt eftersom det för en studiegrupp finns många sätt att få tillgång till bildning och kunskap gratis eller till en låg kostnad. Dessa kan inkludera bibliotek, museer och andra lärandemiljöer som är gratis eller tillgängliga för en låg kostnad, samt online-resurser som är gratis eller tillgängliga för en låg kostnad. Bildning och kunskap behöver inte vara dyrt, och man kan alltid ansöka om att starta en studiecirkel tillsammans med andra och begära hjälp med studiematerial från ett studieförbund.
I Sverige har vi en utbildningspolicy som säkerställer att alla har tillgång till en god utbildning oavsett socioekonomisk bakgrund och livssituation. Detta innebär att staten subventionerar utbildning genom att ge bidrag till Folkbildningsrådet, för att göra folkbildningen tillgänglig för alla oavsett hur mycket pengar de har eller om de är lång- eller kortutbildade.
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- Ge tips på hur du får tillgång till bildning gratis eller till en låg kostnad?
- Om du har erfarenhet av att ansöka om att starta en studiecirkel med andra för att dela på ett studiematerial – berätta hur du gjorde?
- Vilka möjligheter tror du det finns det i Sverige för att garantera alla medborgares tillgång till en god utbildning oavsett socioekonomisk bakgrund och livssituation?
- Vad tror du skulle hända med samhället om man tog bort dessa möjligheter?
- Ta reda på hur svenska staten bidrar för att göra folkbildningen tillgänglig för alla oavsett ekonomisk ställning och utbildningsnivå, samt diskutera eller skriv ned dina tankar om statens fyra syften med folkbildningen.
Myt 5: Folkbildning är inte lönsamt
Detta är en myt eftersom folkbildning kan ge oss många fördelar på arbetsmarknaden, såsom bättre jobbmöjligheter, högre löner och bättre arbetsvillkor. Folkbildningen kan också hjälpa oss att utveckla vår kreativitet och vår förmåga att lösa problem. Folkbildningen kan med andra ord ge oss en större möjlighet att skapa och att producera något viktigt och meningsfullt. Därför är folkbildning lönsamt!
En annan anledning till att folkbildning är lönsamt är att den kan hjälpa oss att bli bättre människor och bättre medborgare. Genom att lära oss om olika kulturer, historia och samhällsfrågor kan vi få en bredare och djupare förståelse av världen och vår plats i den, och det kan hjälpa oss att bli mer medvetna och empatiska. På så sätt kan bildning och kunskap inte bara ge oss en potentiell ekonomisk utveckling, utan också en personlig och känslomässig utveckling. Dessutom kan vår ökade kunskap bidra till en bättre samhällsutveckling, genom att vi blir mer kompetenta och medvetna medborgare som i olika sammanhang kan bidra med vår kunskap och vårt engagemang.
Sammantaget är bildning och kunskap inte bara en myt, utan en realitet som kan ge oss många fördelar på arbetsmarknaden, i vår personliga utveckling och i samhället som helhet. Därför är det viktigt att satsa på bildning och kunskap, oavsett om vi gör det genom att studera på ett formellt sätt eller genom att delta i olika typer av folkbildningsaktiviteter. Genom att investera i vår livslånga bildning- och kunskapsresa kan vi få många viktiga fördelar och långsiktiga belöningar!
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- Vilka fördelar ser du (eller såg du) i att studera genom ett studieförbund och således öka dina kunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden?
- Hur tror du att studier på fritiden kan hjälpa dig att utveckla din kreativitet och din förmåga att lösa problem?
- På vilket sätt tror du att studier kan ge dig en personlig och känslomässig utveckling?
- På vilket sätt skulle du vilja använda din kunskap och dina insikter för att bidra till en bättre samhällsutveckling och ett bättre samhällsklimat?
Myt 6: Folkbildning är asocialt
Detta är en myt eftersom folkbildningens mål är att ge oss möjlighet att träffa nya människor och att utveckla våra sociala färdigheter och kunskaper oavsett vart vi bor. Studiecirklar och föreläsningar kan också hjälpa oss att förstå andra människor bättre och att uppskatta olika kulturer och perspektiv, samt ge oss ett djupare och rikare socialt liv. Folkbildning är alltså socialt!
En annan anledning till att folkbildning är socialt är att folkbildningen kan bidra till att skapa en mer rättvis och jämlik samhällsstruktur. Genom att ge människor tillgång till studier och kunskap kan vi hjälpa dem att få möjlighet att delta i samhället på lika villkor med andra, vilket på sikt kan hjälpa till att minska olika former av diskriminering och orättvisor. På så sätt kan folkbildning inte bara ge oss en personlig och social utveckling, utan också bidra till en demokratisk samhällsutveckling – genom att vi blir mer medvetna och empatiska medborgare som kan bidra med vår kunskap och vårt engagemang för en rättvis, hållbar och jämlik samhällsstruktur.
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- På vilket sätt tror du att folkbildningsaktiviteter kan hjälpa dig att förstå andra människor och att uppskatta olika kulturer och perspektiv?
- Hur tror du att folkbildning kan bidra till att skapa en mer rättvis, hållbar och jämlik samhällsstruktur?
- Vilka förslag har du på hur civilsamhället kan få fler människor att delta i folkbildningsaktiviteter?
Myt 7: Folkbildning är inte viktigt
Detta är en myt eftersom folkbildning är viktigt för att kunna förstå och hantera den snabbt föränderliga värld vi lever i såväl digitalt som analogt. Folkbildningen ger oss också möjlighet att utveckla oss själva och att bidra till samhället på ett positivt sätt. Folkbildning är alltså viktigt!
Det är också viktigt att förstå att folkbildningen är tillgängliga för alla och att vi bedömer den på ett rättvist och korrekt sätt. Folkbildningen är utifrån målet för det livslånga lärandet nödvändig, lönsam och social. Dessutom är det viktigt att investera i folkbildning, inte bara för oss själva, utan också för samhället och i slutändan för Sveriges relationer med omvärlden.
En annan anledning till att folkbildningen är viktigt är att bildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till utbildning och det är statens ansvar att säkerställa att alla har tillgång till en god utbildning. Genom att som i Sverige subventionera folkbildning ges människor tillgång till bildning och kunskap under hela livet. På så sätt garanterar vi att alla kan få möjlighet att utveckla sina intressen, förmågor och bildningsdrömmar. Folkbildningen är med andra ord inte bara viktigt för oss individuellt, utan också för samhället i stort och för kunskapsutbytet med resten av världen.
I tider av kris, oro och krig är det särskilt viktigt att vi investerar i folkbildning och en allmänbildad befolkning för att säkerställa en hållbar och rättvis demokratisk utveckling för alla, nu och i framtiden.
Skriv ned eller diskutera i grupp:
- Varför tycker du folkbildning är viktigt för att förstå och hantera den föränderliga värld vi lever i?
- Hur skulle du vilja att folkbildningen blev mer tillgänglig för alla?
- Anser du att folkbildningens samhällseffekter bedöms på ett rättvist och korrekt sätt?
- Varför anser du att det är viktigt att investera i folkbildning, inte bara för oss själva, utan också för samhället och Sveriges relationer med omvärlden?
- Har du idéer om hur folkbildningen kan garantera att alla, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ska ha rätt till en god utbildning?
- På vilka sätt kan folkbildningen vara med och bidra till en hållbar och rättvis utveckling för alla i tider av kris, oro och krig?