Hoppa till huvudinnehåll

Konsthistoria i väggarna

Publicerad

ABF-huset på Spånehusvägen invigdes den 16 februari 1939. I samband med renovering och studieförbundets 100-årsjubileum, restaurerade Matilda Thorlund Brönmark och Johanna Nessow från Skånes Målerikonservatorer husets unika muralmålningarna.

Från Bergsgatan till Spånehusvägen 

Happachska villan stod 1927 vid korsningen Bergsgatan/Friisgatan, på den tomt där tidningen Arbetet senare byggde sitt hus, och där idag 2019 Stadsarkivet ligger. Villan var perfekt som ett studiehem för ABF med sina nio rum och köptes 1927 för 60 000 kronor. 

1938 köpte Tryckeri AB Framtiden tomten vid Bergsgatan för att bygga Arbetets tidningshus. ABF hade då byggt klart sitt nya studiehem på Spånehusvägen 47, där vi än idag huserar. 

Huset invigdes 16 februari 1939. På väggarna fanns muralmålningar av Nils Wedel, Gunnar Nordborg, Gunnar Jonn och Bertil Landelius. Man finner bland annat Wedels verk "Människor över hela jorden" i foajén.  

De restaurerade 80 år gammal konst

I samband med att huset renoverades, rustades muralmålningarna upp av Skånes Målerikonservatorer. Det skedde med stöd från Malmö stads fond Holmgren och Löwgren, som delas ut vart femte år.

Matilda Thorlund Brönmark och Johanna Nessow arbetade med restaureringen. 

– Det finns flera olika inriktningar som konservator, förklarar Brönmark Thorlund och Nessow.

– Vi är utbildade inom bemålade material. Men man kan även specialisera sig på sten, papper, textilier och arkeologiskt material, för att nämna några. I Sverige finns en utbildning på Göteborgs universitet, det finns även en utbildning i Köpenhamn. Det som kan vara bra att tänka på är att man måste ha läst kemi innan.

De båda började arbeta som konservatorassistenter innan de påbörjade sin utbildning, viket gav dem fördelen att de visste vad de gav sig in på redan från start. 

– Det som är spännande är att man aldrig tröttnar. Även om vi jobbar väldigt mycket i kyrkor med målningar som kan te sig snarlika för andra, så fortsätter man att upptäcka nya metoder, detaljer hos exempelvis en målerigrupp man arbetat mycket med, man kan lite följa deras utveckling.

– Att man får komma nära alla konstskatter vi har runt om i de äldre byggnaderna är underbart. Att på nära håll kunna studera detaljerna av till exempel en romansk kalkmålning från år 1125 och kunna se verktygsspåren och fingeravtryck, som man aldrig kunnat se från golvnivå. 

Konservatorerna blev inkopplade i början av renoveringen av ABF-huset, för att skydda målningarna. En ny dörr skulle sättas in under Wedel-målningen "Låtom oss förena oss". När målningen skyddats, kunde hantverkarna arbeta friare, utan risk att skada verken.

Mystisk datering

I slutskedet av renoveringen kom Skånes Målerikonservatorer åter in i projektet för att konservera målningarna. 

– I stora drag rörde det sig om rengöring, för målningarna var i ganska gott skick. Men det förekom också skrapmärken, bortfall av färgskikt och puts samt flertalet äldre retuscher som hade mörknat kraftigt och behövde justeras i färg för att smälta in. 

– I denna konserveringsprocess var det spännande framförallt med den ganska ovanliga tekniken och materialen i konstverken. 

Det visade sig också att det fanns något av ett mysterium med Wedels vaxmålning i trappan på våning två. 

– Den var daterad 1936, alltså tre år innan byggnaden invigdes. Den måste alltså ha tillverkats på annan plats och sedan transporterats och monterats i efterhand. 

– Denna tidiga målning uppvisar också en skadebild som skiljer sig från de andra tre i samma teknik. Den har förändrats i färgerna i de gröna partierna. I detta fall har inga prover tagits och analyserats av verken, men man blir ju lite sugen på att undersöka vilka pigment och ytbehandlingar som har använts i just dessa områden med färgförändringar i form av mörknade partier.