Hoppa till huvudinnehåll

Vad är falskt i kris- och krigstid?

Hur ska vi veta om det vi läser är falskt eller sant när makthavare ibland glider på sanningen? Vilka verktyg behöver vi som medborgare i en demokrati för att kunna tillmötesgå ryktesspridningar, desinformation och propaganda på nätet?

ABF har under de senaste åren tagit fram en rad studiematerial, och arbetat med Medie- och informationskunnighet (MIK), för att förenkla för föreningar och studiegrupper att kunna sålla mellan faktabaserad information och desinformation och propaganda. Det blir särskilt viktigt under tider av kris och krig.

Den information som når oss idag är ofta snabb och kan kännas övertygande, till skillnad från en tid då dagstidningen, radio och tv-nyheterna eller en bok utgjorde den huvudsakliga informationskällan. Det gäller att sålla informationen för att förstå varifrån den kommer. Om det är fejk, fakta, rimligt eller trovärdigt är några av de frågor vi bör ställa oss när vi översköljs av information från alla håll, särskilt under tider av kris och krig.

Från covid-19 till kriget i Ukraina

Att gå från två år med coronapandemi till kriget i Ukraina kan kännas overkligt.

Därför är det särskilt viktigt för oss medborgare under extraordinära tider att ha tillgång till pålitlig och faktabaserad information - för att vi ska kunna skilja mellan vad som är sant och falskt. Fatta potentiellt livsavgörande beslut och i förlängningen kunna delta demokratiskt på lika villkor i samhället olika rum såväl i fredstid som kristid.

ABF värnar om ett fritt och öppet samhälle. Vi vill att alla ska ha tillgång till demokratiska och pedagogiska verktyg för att ingen ska exkluderas från livsavgörande processer.

Pandemin präglades av, och kriget i Ukraina präglas av, en utbredd desinformation, propaganda och ryktesspridning, särskilt genom sociala medier. Under Covidkrisen kallade FNs generalsekreterare detta fenomen för en "infodemi". Dessa utmaningar kommer dock inte som en blixt från en klar himmel. De är resultatet av de massiva tekniska förändringarna som under de senaste decennierna helt har förändrat sätten på hur vi kommunicerar, interagerar och informerar varandra och oss själva.

Vi konsumerar inte längre traditionella medier

Varje dag tittar människor på mer än en miljard videotimmar på YouTube, cirka två miljarder är anslutna till Facebook och många använder dessa eller andra välkända sociala medieplattformar som sin primära källa för nyheter och information om världen.

Dessa förändringar i människors medievanor har skapat stora möjligheter för “tech bolag” och makthavare att sälja tjänster som kan påverka den enskilde individen eller gruppen via positiva digitala stimuli eller negativa digitala stimuli. Det kommer i olika digitala budskap i individens eller gruppens digitala flöden och är inte alltid enkelt att skilja mellan vad som är sant och vad som är falskt i allt vi möter online.

Källkritik som verktyg

Ett av dessa verktyg är källkritik och förståelse för desinformation och propaganda.

Att källkritiskt kunna skilja mellan pålitlig faktabaserad information, desinformation och propaganda är en avgörande förmåga för att kunna delta i och för att kunna bruka demokratin. Denna källkritiska förmåga är också central för våra möjligheter att ta itu med alla viktiga frågor vi står inför, oavsett om det handlar om klimatförändringar, migration, konflikter eller fattigdom.

ABF har sammanställt verktyg, pedagogiska material, tips och länkar så att du, föreningen och studiegruppen står bättre rustade för att källkritiskt bemöta och värdera information, desinformation och propaganda.

Tänk kritiskt, dela och klicka klokt!