{"id":328,"date":"2025-03-26T15:16:57","date_gmt":"2025-03-26T14:16:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.abf.se\/vastra-halsingland\/?post_type=news-article&p=328"},"modified":"2025-03-26T15:16:58","modified_gmt":"2025-03-26T14:16:58","slug":"fonstret-om-mannen-som-ersatter-industrijobbet-med-pizzerian-och-naturen","status":"publish","type":"news-article","link":"https:\/\/www.abf.se\/halsingland\/nyheter\/fonstret-om-mannen-som-ersatter-industrijobbet-med-pizzerian-och-naturen\/","title":{"rendered":"F\u00d6NSTRET: Om m\u00e4nnen som ers\u00e4tter industrijobbet med pizzerian och naturen"},"content":{"rendered":"\n
\n

Av: Karin Elfving. Foto: Sofia Runarsdotter<\/p>\n

\u201dMagnus vaknar av att dammarna forsar.\u201d<\/h2>\n

S\u00e5 b\u00f6rjar den kanske sista arbetsdagen f\u00f6r huvudpersonen i Elin Perssons nya bok Pizzeria Roma. N\u00e5gra timmar senare l\u00e4mnar Magnus jobbet som svetsare f\u00f6r ett l\u00e4karbes\u00f6k. En st\u00f6rre f\u00f6rslitningsskada konstateras och han ordineras omedelbar vila. Nu har Magnus tid att h\u00e4nga med gubbarna p\u00e5 Roma. Men samtidigt blir han os\u00e4ker och rastl\u00f6s \u2013 vem \u00e4r han utan jobbet?<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar att hon l\u00e4nge har velat skriva om en pizzeria och de som h\u00e4nger d\u00e4r. I byn hon kommer ifr\u00e5n i s\u00f6dra H\u00e4lsingland \u00e4r pizzahaket det enda st\u00e4llet som finns kvar. Ofta \u00e4r den h\u00e4r typen av enklare krogar m\u00f6tesplatsen p\u00e5 mindre orter, s\u00e4rskilt om mataff\u00e4ren har klappat igen. Elin har noterat att det p\u00e5 landsortspizzeriorna n\u00e4stan alltid sitter ett g\u00e4ng \u00e4ldre m\u00e4n och umg\u00e5s.<\/p>\n

I arbetet med boken har hon h\u00e4ngt p\u00e5 pizzerior, umg\u00e5tts med m\u00e4nnen och sett hur de r\u00f6r sig och pratar.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 en pizzeria kan man sitta i \u00e5tta timmar. Det blir ett s\u00e4llskap f\u00f6r \u00e4garen och andra ser att det finns folk d\u00e4r, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Men under skrivandet kom Elin s\u00e5 n\u00e4ra det som skulle bli Magnus att boken kom att handla alltmer om honom. Han bor kvar i ett ensligt hus och lever ensam. F\u00f6r ett tjugotal \u00e5r sedan konstaterade frun att \u201ddet finns inget f\u00f6r mig h\u00e4r\u201d. Hon och dottern flyttade till Stockholm.<\/p>\n

\u2013 Magnus p\u00e5minner om flera personer fr\u00e5n min hembygd. Samtidigt har m\u00e5nga kvinnor en man av den h\u00e4r sorten i sin n\u00e4rhet som de har f\u00f6rh\u00e5llit sig mycket till. Det \u00e4r en envis men ganska mjuk man.<\/p>\n

Att skriva fr\u00e5n en \u00e4ldre mans perspektiv<\/h2>\n

Karakt\u00e4ren Magnus \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 gammal som Elin Persson sj\u00e4lv och till en b\u00f6rjan undrade hon hur det skulle g\u00e5 att skriva fr\u00e5n en \u00e4ldre mans perspektiv.<\/p>\n

\u2013 Men det var bara att blunda och lyssna in s\u00e5 kom spr\u00e5ket naturligt. Min barndom \u00e4r s\u00e5 pr\u00e4glad av de h\u00e4r historierna och den h\u00e4r jargongen. Den upplevs s\u00e4kert som barsk, men \u00e4r egentligen varm.<\/p>\n

Romanen \u00e4r till stor del en detaljerad beskrivning av Magnus vardag och hur den sakta f\u00f6r\u00e4ndras med hans nya tillst\u00e5nd. Vi m\u00f6ter naturen som omger honom och de g\u00f6rom\u00e5l som formar hans tillvaro, v\u00e4nskapen med Kenneth och umg\u00e4nget med de andra han h\u00e4nger med p\u00e5 Pizzeria Roma.<\/p>\n

\u2013 Magnus kanske inte \u00e4lskar de personerna, kanske \u00e4r det inte de han skulle ha valt. \u00c4nd\u00e5 har de n\u00e5got slags gemenskap utifr\u00e5n att de har levt liknande liv.<\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt en manlig v\u00e4rld hon beskriver. Att fler m\u00e4n v\u00e4ljer att bo kvar tror Elin \u00e4r kopplat till att grundtryggheten i arbetet f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4n har st\u00e5tt \u00f6ver allt annat. Som m\u00e5nga andra arbetare b\u00f6rjade Magnus jobba tidigt och blev kvar p\u00e5 samma verkstad. Elin t\u00e4nker p\u00e5 de<\/p>\n

h\u00e4r m\u00e4nnen som en generation p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsvinna i och med att industrier p\u00e5 mindre orter l\u00e4ggs ned.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r dem \u00e4r jobbet n\u00e4stan ett slags religion. S\u00e5 mycket handlar om att fullg\u00f6ra sina plikter i f\u00f6rh\u00e5llande till en arbetsplats. D\u00e4rf\u00f6r hamnar Magnus i ett tomrum n\u00e4r han inte l\u00e4ngre kan jobba och pl\u00f6tsligt inser hur utbytbar han \u00e4r.<\/p>\n

\u201dDet finns en stereotyp bild av m\u00e4n p\u00e5 landsbygden\u201d<\/h2>\n

Men f\u00f6rutom att Magnus famlar efter att forma en tillvaro utanf\u00f6r arbetsrollen utforskar Elin Persson ocks\u00e5 den manliga gemenskapen.<\/p>\n

\u2013 Det finns en stereotyp bild av att m\u00e4n p\u00e5 landsbygden bara sitter p\u00e5 sin kammare. Men i bygden jag kommer ifr\u00e5n finns ett rikt socialt liv. Naturen har ocks\u00e5 en viktig roll: att vara d\u00e4r \u00e4r ett s\u00e4tt att umg\u00e5s med sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Samtidigt som skogen och himlen st\u00e4ndigt \u00e4r n\u00e4rvarande har Elin Persson t\u00e4nkt p\u00e5 att skriva en realistisk \u2013 inte polerad – bild av landsbygden. Den st\u00f6rsta utmaningen var att undvika att falla in i klich\u00e9artade bilder och detaljer.<\/p>\n

\u2013 Jag hade ett knep – att hela tiden t\u00e4nka p\u00e5 min pappa n\u00e4r jag har skrev. Hur skulle han k\u00e4nna om han l\u00e4ste den h\u00e4r scenen? Det har gjort blicken varmare.<\/p>\n

Elin Persson har tidigare skrivit f\u00f6r b\u00e5de vuxna och ungdomar, bland annat tv\u00e5 romaner om unga tjejer som befinner sig mellan barndom och vuxenliv. Hennes prisbel\u00f6nta debutbok De afghanska s\u00f6nerna handlar om tre unga p\u00e5 ett hvb-hem som v\u00e4ntar p\u00e5 asylbesked.<\/p>\n

\u2013 Det kan s\u00e4kert verka spretigt utifr\u00e5n, men en r\u00f6d tr\u00e5d \u00e4r mitt intresse f\u00f6r personer som liksom Magnus befinner sig i limbo, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\u201dJag lj\u00f6g ofta om det\u201d<\/h2>\n

Ut\u00f6ver det egna f\u00f6rfattandet \u00e4r Elin Persson redakt\u00f6r f\u00f6r den norrl\u00e4ndska litter\u00e4ra tidskriften Provins och hon skriver kr\u00f6nikor f\u00f6r Arbetarbladet. Men det var l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklart att livet skulle handla s\u00e5 mycket om litteratur. Visserligen skrev hon sm\u00e5 texter redan under barndomen, men att b\u00f6rja en utbildning i kreativt skrivande p\u00e5 Jakobsbergs folkh\u00f6gskola innebar en sm\u00e4rre chock.<\/p>\n

\u2013 Jag k\u00e4nde ingen annan som hade skrivande som intresse. Och d\u00e4r ins\u00e5g jag att skrivande till stor del handlar om l\u00e4sande.<\/p>\n

Och l\u00e4sa hade Elin aldrig gjort. Det fanns inga b\u00f6cker hemma eller n\u00e5got l\u00e4sande umg\u00e4nge under uppv\u00e4xten. Hon skolkade ofta, s\u00e4rskilt n\u00e4r det handlade om att skriva recensioner. Vid debuten efter folkisutbildningen fr\u00e5gade journalister vad hon l\u00e4ste.<\/p>\n

\u2013 Jag tyckte det var j\u00e4ttejobbigt att n\u00e4stan inte ha l\u00e4st alls s\u00e5 jag lj\u00f6g ofta om det, ber\u00e4ttar Elin.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rst de senaste tv\u00e5-tre \u00e5ren som l\u00e4sningen har blivit ett n\u00f6je. Numera blir det en del poesi och g\u00e4rna romaner som ligger n\u00e4ra sj\u00e4lvbiografiska skildringar \u2013 men bara tunna och luftiga b\u00f6cker.<\/p>\n

\u2013 Jag har fortfarande inte s\u00e5dan l\u00e4slust att jag kan ta mig an tjocka b\u00f6cker, s\u00e4ger hon och skrattar.<\/p>\n

Just nu njuter Elin Persson av att vara f\u00e4rdig med Pizzeria Roma. En lustfylld skrivperiod v\u00e4ntar, bland annat i stugan i hembyn i H\u00e4lsingland.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r fruktansv\u00e4rt att vara i slutet av ett skrivprojekt, det \u00e4r ungef\u00e4r som matte att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ihop allting. Men n\u00e4r man \u00e4r i b\u00f6rjan, d\u00e5 beh\u00f6ver man inte t\u00e4nka p\u00e5 l\u00e4sarna utan kan bara skriva p\u00e5.<\/p>\n

Fotnot:<\/strong> Den h\u00e4r webbversion \u00e4r n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n den som \u00e5terfinns i F\u00f6nstret 1-2025.<\/p>\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n

\n
\n

\n ELIN PERSSON\n <\/h2>\n <\/header>\n
\n