Folkbildningen når idag många av de människor som offentlig och privat verksamhet har svårt att nå. För de människor som står längst bort från makt och inflytande gör studieförbundens verksamhet störst skillnad.
Hos oss på ABF utbildar sig människor till folkbildare mot nazism eller lär sitt ett nytt språk. Vi bryter ofrivillig ensamhet och sluter den digitala klyftan i studiecirklar för seniorer där vi lär ut allt från hur de använder sociala medier till hur Bank-ID och 1177.se fungerar. Ideellt engagerade får lära sig om föreningsdemokrati och styrelsearbete. Fackligt förtroendevalda får kunskap om MBL och andra rättighetsfrågor. Barn och ungdomar kan utöva ett fritidsintresse eller få läxhjälp tack vare verksamhet vi stöttar. Hos oss får människor möjlighet att bejaka sin kreativa sida, lära sig nya färdigheter och utvecklas som individ. Tillsammans med andra.
Folkbildningen spelar en viktig roll för människors möjlighet till inflytande över sitt eget liv, deltagande i samhällsutvecklingen och stärker den sociala tilliten.
Vår verksamhet bidrar med värden som är avgörande för att det demokratiska samhället ska kunna fungera. Den är bred, tillgänglig, fri och frivilligt – och framförallt kan verksamheten möta de utmaningar vår demokrati står inför. Exempel på detta är i debatten om stad och land där studieförbund finns kvar i lokalsamhällena när många andra försvinner. Faktum är att vi har verksamhet i alla landets 290 kommuner.
Folkbildning handlar om att bygga människors självförtroende och kompetens, oavsett om det handlar om att fördjupa sig i ett särskilt intresseområde eller lära sig en ny färdighet. Vi ger människor förutsättningar att delta i samhällsutvecklingen, att uppleva kultur och gemenskap, att bilda sig och öka sin kompetens i en föränderlig omvärld.
I undersökningar som Folkbildningsrådet genomfört framgår det tydligt att verksamheter som studiecirkeln
- ökar allmänbildningen,
- stärker gemenskap och social tillit
- leder till kompetens som deltagarna har användning av långt efter att cirkeln avslutats.
Genom bildning och kultur bidrar folkbildningen till allas lika möjligheter att påverka sin egen vardag och samhället i stort.
Ny forskning pekar på folkbildningens betydelse för etablering, arbetskraftsdeltagande och ett brett kulturliv.
De ekonomiska och sociala nyttorna som folkbildningen bidrar till spänner sig från att vara en mötesplats för människor från alla delar av samhället och att utjämna den digitala klyftan till att hjälpa människor att ta första steget in på arbetsmarknaden, lära sig språket och bryta ofrivillig ensamhet.
På många platser i vårt avlånga land är ABF garanten för ett kulturellt utbud och vår verksamhet säkerställer att hela Sverige lever i praktiken. Utöver den verksamhet vi själva bedriver så skapar vi förutsättningar för hundratals föreningar att genomföra aktiviteter och skapa nya mötesplatser – från PRO och funktionshinderrörelsen till etniska föreningar, fristående bokcirklar och ungdomar som sysslar med nördkultur. Utan studieförbund som ABF skulle många lokalsamhällen, på landsbygden och i förorten, stå helt ensamma.
Folkbildningens finansiering måste vara stabil, förutsägbar och långsiktig.
Massiva nedskärningar från kommuner och regioner har pågått de senaste 25 åren och utgör i sig ett hot mot den folkbildning som behövs nu mer än någonsin. Folkbildningen når idag många av de människor som offentlig och privat verksamhet har svårt att nå – det kan handla om
- unga som hamnat utanför skolsystemet
- nyanlända som saknar etablering i det svenska samhället,
- äldre som upplever en ökad klyfta i takt med samhällets digitalisering
- människor på landsbygden och i förorterna som ser hur samhällsservice och verksamhet försvinner.
Det är där folkbildningen som är bred, tillgänglig, fri och frivillig bidrar till att hålla ihop samhället.
Det finns en oroande utveckling i form av kommuner tar fram egna kriterier för bidrag istället för att fördela medel i linje med Folkbildningsrådets fördelningsmodell. Även tendensen att medel fördelas i kortare projektfinansiering resulterar i osäkerhet, sämre förutsättningar för planering och mer administration. I slutändan blir både den enskilde individen och samhället förlorare då det urholkar folkbildningen lokalt. Vad händer med kulturlivet, lokala föreningar och marginaliserade gruppers delaktighet i samhället om studieförbunden, vars verksamhet är avgörande för dessa målgrupper, försvinner?
ABF tycker att politiker på lokal, regional och nationell nivå ska göra ett handslag för att säkra stödet till studieförbunden.
Relevanta länkar:
- Syfte med statens stöd till folkbildningen (Folkbildningsrådets webbplats)
- Folkbildningens betydelse för samhället (Folkbildningsrådets webbplats)
- Hur folkbildningsrådet fördelar pengar till studieförbunden (Folkbildningsrådets webbplats)
- Forskare: Sverige på väg mot skenande klassklyftor - ABF
- Här har SD-attacken mot folkbildningen redan börjat - ABF
