Hoppa till huvudinnehåll

"Vissa grupper i vårt samhälle fick sin rösträtt först 1989"

Publicerad

Idag är det internationella funktionshinderdagen. Den instiftades av FN år 1992 för att uppmärksamma funktionsnedsattas rättigheter. Dagen påminner om att vi har en lång väg kvar, menar ABFs tillgänglighetsansvariga Carin Thurfjell.

Det officiella temat för årets funktionshinderdag är kopplingen mellan funktionsrätt och hållbar utveckling. I Agenda 2030 står att ”ingen ska lämnas efter”, och FN har flera gånger påpekat att alla skulle tjäna på att tillgänglighetsperspektivet togs på större allvar. Det handlar alltså om att funktionsnedsatta måste få delta fullt ut i demokratin, och inkluderas på riktigt i samhällsdiskussionen.

– Den här dagen är en påminnelse om att kampen fortfarande pågår. Om några veckor firas till exempel att den svenska rösträtten fyller 100 år. Men många glömmer att vissa grupper i vårt samhälle fick sin rösträtt först 1989, när staten tog bort det som kallades omyndigförklarande. För den som under halva sitt liv fått veta att den inte är lämpad att rösta kan det ta emot att ropa hurra, säger Carin Thurfjell, tillgänglighetsansvarig på ABF.

Thurfjell menar, precis som FN är inne på, att det gäller att funktionshinderorganisationerna får ta lika mycket plats som alla andra grupper i samhället, som en naturlig del av demokratin. Det räcker inte med att man har rätt att gå och rösta vart fjärde år.

– Demokratin är ju så mycket mer än så. Det handlar om vilken plats man har vid bordet, vilka frågor som diskuteras, hur man behandlas i samhället, möjligheterna på arbetsmarknaden och ibland om livet självt, som ju den senaste tidens LSS-debatt gjort tydligt. Och så om kunskap och bildning förstås, många människor vet än idag inte att de har rätt att gå och rösta. Det är oacceptabelt och den här dagen påminner oss om att vi har en lång väg kvar, säger Thurfjell.