På vilket sett är den svenska demokratin hotad?
– Förra året uppmanade polisen ett flertal demokratiska organisationer, däribland ABF, att stänga ner sina verksamheter under Almedalsveckan. Orsaken var att de inte kunde garantera säkerheten på grund av nazistiska gruppers närvaro. Det här är bara ett av många exempel på hur antidemokratiska krafter flyttar fram sina positioner i en tid när hat, hot och lögner får ta plats i det offentliga samtalet. En extremism som göds av ett klassamhälle som breder ut sig och den ojämlikhet som följer i dess spår.
Vad behövs för att motverka den här utvecklingen?
– Möten, samtal och dialog. Det är demokratins livsnerv. Men samtidigt måste vi även se till att minska grogrunden till extremismen genom att främja ökad delaktighet i samhället. Där har folkbildningen en viktig roll att spela då den bidrar till att ge människor makt, inflytande och möjlighet att göra sina röster hörda. Demokratin ska märkas i vardagen för vanligt folk. Den får aldrig reduceras till att bara rösta var fjärde år eller vara reserverat för ett fåtal PR-konsulter och lobbyister. Därför kämpar vi varje dag, 365 dagar om året, i Sveriges alla 290 kommuner för att utjämna klasskillnaderna och för att ge alla samma möjligheter att påverka sin livsmiljö. Folkbildningssverige och det civila samhället gör ett fantastiskt jobb för garantera demokratins fortsatta livskraft. Så demokratin må vara hotad, men den står inte oförsvarad.
Vad kan man själv göra för att försvara demokratin?
– Gå ihop med andra. Organisera och bilda er själva och människor runt om kring er. Varje dag använder lärare, cirkelledare, forskare, författare, journalister och andra eldsjälar folkbildningen som metod för att tillsammans stoppa de antidemokratiska krafternas framfart. Det kan vem som helst också göra. Ett konkret tips är att läsa boken Handbok för demokrater. Börja där, starta en studiecirkel med några vänner och fördjupa era tankar kring demokrati. För demokratin måste ständigt återerövras.