Vid det förra riksdagsvalet, 2014, tog inte ens hälften av svenskarna del av politisk information på internet. Nu gör en stor majoritet det. Det första riktiga internetvalet är här. Något som uppmärksammas i Internetstiftelsens, IIS, nya rapport ”Svenskarna och internet – valspecial 2018”.
I rapporten går det att läsa att det första internetvalet för med sig flera utmaningar. En av fyra har avstått från att uttrycka sin politiska åsikt på internet för att undvika hård kritik, hat och hot under det senaste året. Politiskt intresserade drabbas oftare än andra. Statistiken visar även att de som har blivit utsatta för näthat också oftare undviker att uttrycka politiska åsikter på nätet.
– Som politiker och folkrörelsekvinna tillhör jag en av de grupper i samhället som får utstå mest hot och hat på internet, så jag tar dessa resultat väldigt personligt. Särskilt ont i magen får jag när jag läser att det främst är unga tjejer som drabbats av näthatet. Vilket debattklimat vill vi lämna över till kommande generationer? säger ABFs förbundsordförande Helén Pettersson, som även är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
Yngre personer och framförallt yngre kvinnor är överrepresenterade bland de som drabbats av näthatet. Hos åldersgruppen 16–25 år har 33 procent utsatts. Motsvarande siffra för kvinnor i åldersgruppen 16–25 år är 38 procent. Endast 30 procent anser att internet gör samhället mer demokratiskt och bara 12 procent av Facebookanvändarna anser att det mesta eller all politisk information som de tar del av på Facebook är pålitlig.
– Det bekymrar mig att sociala medier gått från något som skulle stärka det offentliga samtalet till något som ibland dödar det. Det måste vara fakta, inte rädsla som avgör en valrörelse. Med folkbildningen som metod kan vi återerövra det offentliga samtalet från de som sprider hat. Genom studiecirklar, möten, samtal, seminarier och kultur ska vi fortsätta motverka hat, hot och rasism. På och utanför nätet, säger Helén Pettersson.