Juridiken kan sägas vara frusen politik – en produkt av politiska kompromisser som skrivs ned i lagstiftning. Eftersom vårt samhälle är, och har varit, format av ojämlikhet och förtryck av olika grupper av människor kommer detta återspeglas i rätten. Denna förståelse, att juridiken är politiskt skapad, är utgångspunkten i den nya rapporten Rörelsejuridiken som motstånd som släpps den 21 maj.
– Det finns ett behov av att diskutera juridikens förhållningssätt till politik. Vi behöver belysa och problematisera hur politiken genomsyrar tillämpningen av lagstiftningen och vilka sociala verkningar detta kan få på enskilda och olika samhällsgrupper, säger Miran Kakaee, juridikstudent och en av rapportförfattarna i en intervju med Arena idé.
Hösten 2015 publicerade tankesmedjan Arena Idé rapporten Rörelsejurister som introducerade rörelsejuridiken i en svensk kontext. Rapporten blev snabbt en av tankesmedjans mest lästa. Om den första rapporten lyfte behovet av nya jurister samlar den nya rapporten flera exempel från Sverige och utlandet om hur rörelsejurister kan arbeta i praktiken. Centralt är rörelsejuristens förankring hos folkrörelser.
– Rörelsejuridiken behöver i större utsträckning implementeras inom civilsamhällets organisationer, inom den fackliga rörelsen, Hyresgästföreningen och folkbildningen för att stötta de grupper som behöver juridiken på sin sida. Även fler bildande plattformar som Akademin för rörelsejurister krävs runt om i landet, säger Rami Al-khamisi, jurist och en av rapportförfattarna.
Den nya rapporten bygger till stor del på möten och föreläsningar som ägt rum under Akademin för rörelsejurister. Utbildningen är ett sommarinternat för jurister och juridikstuderande som brinner för rättvisefrågor. Bakom initiativet står tre organisationer från arbetarrörelsen: ABF, Hyresgästföreningen och Arena Idé.
I bild: Brasiliens president Jair Bolsonaro, USA:s president Donald Trump och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Bilder från: Gage Skidmore och Wikimedia Commons.