Internetstiftelsens årliga rapport "svenskarna och internet 2022" handlar om svenskarnas medievanor och baseras i huvudsak på omfattande intervjuer av en stor panel som är representativ för medborgarna.
– Om vi tittar på internetanvändningen som helhet så har det egentligen inte hänt så mycket sedan föregående år, förklarar Kristina Alexandersson, som ödmjukt framhåller att hon enbart kommer att hinna belysa en pytteliten del av Internetstiftelsens statistik från rapporten.
– Det vill säga det är lika många som använder internet i år som gjorde det i fjol. Dagligen använder nio av tio svenskar internet. Det som är spännande med den siffran är att fundera över vilka det då är som inte använder eller tar del av internet? Framför allt är det de som är födda på tjugo- och trettiotalet, det vill säga de äldsta. Men vi kan även se att bland de yngsta pensionärerna så finns det personer som uppger att de är icke-användare och en stor del är så kallade “sällan användare”.
Varför väljer en del bort internet?
Ovanstående fakta gjorde att Internetstiftelsen ställde frågan “varför är det så att personer väljer bort internet?”
– Denna fråga går inte bara till icke användare eller sällan användare utan frågan berör alla Internetanvändare, enligt Kristina som förklarar att det finns två tydliga skäl till att vi som medborgare eller befolkning väljer bort eller begränsar vår användning av internet.
– Bland den äldsta delen av befolkningen så är det en viss osäkerhet eller okunnighet kring tekniken, det vill säga personer känner sig inte trygga med hur den digitala tekniken fungerar, men tittar vi på den yngre delen av befolkningen eller på alla som är stora användare av internet så begränsas dessa gruppers användning av internet också främst på grund av osäkerhet kring tekniken, säger Kristina och tillägger:
– Det är också 30 procent som uppger att de har tekniska kunskapsluckor, medan 50 procent uppger att de begränsar sin användning därför att de inte känner sig trygga på nätet eller på de sociala plattformar som de har.
Folkbildningsmässigt finns det med andra ord en aktuell digital klyfta för Studieförbunden att jobba med som spänner över generationsgränserna. Länge var uppfattningen att det enbart handlade om ålder, men årets rapport från Internetstiftelsen visar att detta kunskapsbehov berör alla generationer. Framför allt finns det behov av ett tekniskt kunskapslyft för alla som känner sig osäkra på den nya tekniken, men det finns också ett behov av att motverka den digitala otryggheten på nätet som sticker ut i årets rapport. Exempelvis har näthatet bland ungdomar nästan fördubblats och många framförallt kvinnor känner sig otrygga av olika anledningar.
Ökad användning av digitala samhällstjänster
I årets rapport kan vi också se att användningen av digitala samhällstjänster ökar. Fler svenskar väljer att skaffa sig en digital brevlåda eller att ta emot myndighetspost digitalt. Fler använder tjänster som förenklar logistiken i vardagen. Det kan röra sig om att köpa allt från e-biljetter till att betala parkeringsavgiften via en app.
– Särskilt användningen av vårdtjänster har ökat vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att vi kommer från en situation där vi alla uppmanades att ladda ned en app för att boka våra vaccinationer, förklarar Kristina som påpekar att effekten av att vi befunnit oss i en pandemi är väldigt tydlig. Även på denna punkt har och gör folkbildningen viktiga insatser då inte alla har samma förutsättningar för att tillgodogöra sig det digitala. UNESCO-proffesorn Ulla Carlsson brukar framhålla att det idag inte räcker att vara läs- och skrivkunnig för att tillgodogöra sig medborgerliga rätt- och skyldigheter. Vi behöver även vara medie- och informationskunniga, samt digitalkompetenta.
Ändrade medievanor: titta på istället för att läsa
En annan aspekt som Kristina Alexandersson lyfter fram är att många sociala medier som lanserades för ett visst syfte har fått ett förändrat användningsområde. Ta exempelvis YouTube som lanserades som en tjänst varigenom alla skulle kunna bli tv-stjärnor och ha en egen kanal. Idag är det enbart tre procent av användarna som regelbundet lägger upp eller publicerar innehåll på YouTube medan upp till 50 procent fortfarande publicerar innehåll regelbundet på Facebook och Instagram:
– Det är väldigt tydligt att när vi tittar på vad vi gör på YouTube, säger Kristina, så är det att vi använder tjänsten framförallt för att titta på andras innehåll för att underhålla oss eller för att hitta lösningar på problem som vi har i vardagen.
Ofta ser vi då på tutorials, instruktionsvideos.
– För tio år sedan lärde vi oss genom att läsa instruktioner på olika Wiki:s, idag lär vi oss genom att titta på korta filmer på YouTube, konstaterar Kristina.
Generationsöverskridande och generationssluten social media
En annan sak som Kristina tycker är spännande i undersökningen är att titta på vilka åldersgrupper som använder sociala medier.
– Här kan vi se att det är stor skillnad i ålder beroende på vilka sociala medier man använder i vardagen. Vi som tillhör generationen 30+. Vi tycks vara generation Facebook, konstaterar Kristina och fortsätter:
– YouTube är den tjänst som löper över alla åldrar. Den är unik på det sättet. Alla använder YouTube, men även Instagram är populär både bland äldre och yngre generationer, berättar Kristina och tilläger:
– Men om vi enbart tittar på den yngre befolkningen. Det vill säga våra barn och unga. Så är det väldigt tydligt att Snapchat är den tjänst som de under 25 använder, medan TikTok är en tjänst som används av tonåringar. Och bland barn så tycks Roblox, det vill säga ett spel vara det sociala medium som är de mest populära.
– Och det här är ju spännande därför att här får vi generationer som har helt olika plattformar, med helt olika logik för hur de kommunicerar och hur de tar del av information, och hur den informationen sprids.
Kristina avslutar kort därefter sin presentation och uppmanar alla att läsa rapporten. Läs också gärna de tidigare artiklarna i dessa ämnen längre ned.
