ABF Kronobergs cirkelböcker

“Alltid på plats, alltid på språng – Kvinnor i ABF” av Loka Kanarp & Carl-Michael Edenborg (red.) (4 ex) 

“Den här boken hyllar en närmast osynlig del av ABF:s 100-åriga historia: de kvinnor som outtröttligt ordnat, fixat, förberett, genomfört.” 

“Bara jag vet vem jag är” av Sture Bergwall (3 ex) 

Sture Bergwall ger oss en unik och uppskakande inblick i hur vården på Säter bedrevs och om polisens och åklagarens arbete. Han berättar om hur det känns att befinna sig i stormens öga, om att ta sig igenom ett helvete och komma ut på andra sidan som en ny och starkare människa. 

“Befrielsen” av Maria Sveland (6 ex) 

Psykologisk roman som skildrar fyra kvinnor och deras relationer, i en stad där våldet paralyserar och terroriserar. 

“Bluffen” av Unni Drougge (6 ex) 

Spänningsroman om en mediebransch i kris. Någon försöker döda Sveriges mest bästsäljande författare med en penna på bokmässan i Göteborg. Dekadenta, överviktiga skandaljournalisten Berit Hård råkar filma attentatet. 

“Boken om Ljungby” av Sölve Rydell (8 ex) 

Huvudpersonen i “Boken om Ljungby” är en liten plats vid en svart flod och en allt större väg. Bilder av kända konstnärer, fotografer och illustratörer blandar sig med texten och levandegör stadens historia och människor.  

“Britt-Marie var här” av Fredrik Backman (5 ex) 

En kärleksroman och en kärleksförklaring. Om en kvinna som väntat ett helt liv på att hennes ska börja, och om samhällen vid vägar där fotboll och pizzerior är det sista som överger människorna. 

“Denis Mukwege – en levande berättelse” av Berthil Åkerlund (3 ex) 

Denis Mukwege är läkaren som har nått världsberömmelse för sitt arbete med de kvinnor som utsatts för grovt sexuellt våld under det utdragna krig som i decennier plågat befolkningen i östra Kongo. Den här boken är berättelsen om hans liv. 

“Det opålitliga hjärtat” av Morgan Larsson (5 ex) 

Humoristisk roman om mänskliga relationer, medicinska under och livets oväntade vändningar. När Love äntligen får beskedet han drömt om i hela sitt liv reagerar han inte alls med den eufori han trott. Tvärtom. Han får panik och drabbas av ett hjärtstillestånd. 

“Döden vid Raatevägen – Finska vinterkrigets mest mytomspunna slag” av Teemu Keskisarja (3 ex) 

“Finska vinterkrigets mest mytomspunna slag ägde rum vid Raatevägen nära den ryska gränsen i mellersta Finland. Här inringade och utplånade finländarna två fastfrusna, tungt utrustade och numerärt överlägsna sovjetiska divisioner. Hur uppfattades blodbadet av fotsoldaterna på den finska och sovjetiska sidan? I den prisbelönta Döden vid Raatevägen skildras de kaotiska striderna.” 

“Elin i mitt liv – om Elin Wägner och mitt unga jag” av Thage G Peterson (6 ex) 

En ovanlig berättelse med två huvudpersoner: Elin och Thage. En vacker och insiktsfull skildring om ett mänskligt möte mellan gammal och ung. 

“En tidsresa” av Evald Jönsson Hamneda (6 ex) 

En bok om Hamnedas historia. 

“Ers majestäts olycklige Kurt” av Lena Ebervall och Per E Samuelsson (3 ex) 

Den fullständigt osannolika sannsagan om Kurt Haijby, som har fått ge namn åt en av de största skandalerna i Sverige på 1900-talet. Han var en enkel Söderkis som dock var förutbestämd att leva ett dramatiskt och äventyrligt liv, med de mest högtflygande mål och med en förunderlig förmåga att dupera alla, inte minst sig själv. 

“Finnjävlar” av Kristian Borg (red.) (6 ex) 
I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla. Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och.  

“Finska inbördeskriget” av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg (4 ex) 

“I januari 1918, bara några veckor efter självständigheten, störtades Finland in i ett skoningslöst inbördeskrig mellan ‘röda’ och ‘vita’. Med hjälp av ögonvittnesberättelser och arkivstudier skildras här inte bara hur detta krig kom att forma Nordens historia, utan också hur åtskilliga av de svenska befäl som tjänstgjorde på den vita sidan sedermera kom att hamna på ledande positioner i Sverige.” 

“Flickan med en lapp om halsen – Historien om ett finskt krigsbarn” av Maria Bourancle (4 ex) 

“Flickan med en lapp om halsen är en verklighetsbaserad roman och den fristående fortsättningen på boken “Det kom för mig i en hast – historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson”. “ 

“Florence Stephens förlorade värld” av Lena Ebervall och Per E Samuelsson (6 ex) 

Sannsagan om Florence Stephens märkliga liv och Husebysaken, som blev en av de skandaler som skakade Sverige på femtiotalet. Huseby bruk var i början av 1900-talet Smålands mäktigaste egendom. Det var i denna ljusa tillvaro Florence växte upp. Men livet igenom hade hon en stor svaghet sin starka kärlek till kungahuset och hon blev ett lätt offer när ögonstenen prins Carl och hans skrupelfria vän gjorde entré. 

“Folkbildningens 50-tal” av Eva Swedenmark (15 ex) 

“50-talet är en minnesplats för nostalgi och tillbakablick. Vi sätter stringhyllan på väggen och drömmer om den gamla goda tiden då folkhemmet skulle växa fram i optimistisk anda. Men den gamla goda tiden hade också moln på himlen. Kanske ter sig livet då lättare vid en hastig blick i backspegeln. Men vad talade man om? Vilka cirklar gick man i? Vad läste man?”  

“Folkbildningens 60-tal” av Karin Englund (15 ex) 

“60-talet är ett ungt årtionde, en tid då traditioner och orättvisor ifrågasattes och utmanades. Engagemanget var stort mot rasförtrycket i USA, apartheidpolitiken i Sydafrika och USA:s krigs i Vietnam. Här hemma fanns antikommersialismen, sexuell frigörelse, alternativ jul, du-reform, kvinnofrigörelse, studentuppror, krav på arbetsplatsdemokrati och medbestämmande i skolan. Inom konsten experimenterade man med happenings, mobiler och op-konst. Modet genomgick en revolution när kjolarna kortades, BH:n slängdes och T-shirt och jeans fick sitt definitiva genombrott. Folkbildningen fanns med i de stora samhällsomvandlingarna.” 

“Folkbildningens 70-tal” av Karl-Olof Andersson (15 ex)  

“70-talet blev något av en guldålder för folkbildningen. Då skördade studieförbunden, inte minst ABF, frukterna av 60-talets kamp för jämlikhet och rättvisa på utbildningsområdet. Anslagen till folkbildning och vuxenutbildning ökade. Uppsökande verksamhet lockade lågutbildade till kostnadsfria studiecirklar. Fackföreningsrörelsen radikaliserades och de många arbetslivsreformerna medförde ett stort uppsving för fackliga studier. Studieförbunden fick ansvaret för invandrarundervisningen.  

Proggmusik och fria teatergrupper spelade en viktig roll i kulturlivet. Kvinnokampen och engagemanget mot USA:s krig i Vietnam fick en bred förankring. Arbetar- och bygdespel gav lokalhistorisk forskning och teater ett stort tillskott av både aktiva och publik. Konstnärligt skapande och hantverk med folkliga rötter erkändes som likvärdigt med “finkulturen” 

70-talet medförde också bakslag och besvikelser.” 

“Folkbildningens 80-tal” av Anne-Marie Lindgren (15 ex) 

“80-talet var kontrasternas årtionde. I början av decenniet hade Sverige en borgelig regering, men en politisk debatt som fortfarande styrdes av 70-talets vänsteragenda. När 80-talet slutade var bilden snarare den omvända.  

Det offentliga rummet i folkhemmet kränktes 1986 med mordet på Olof Palme. Tjernobylolyckan samma år och säldöden sommaren 1988 satte fart på miljörörelsen.  

Intresset för amatörteater och arbetarspel växte och 1982 bildades Sveriges arbetarteaterförbund. ABF införlivade ungdomars intresse för rockmusik i folkbildningen: överallt i landet omvandlades tomma industribyggnader till repetitionslokaler.  

Under hela 80-talet rådde en högkonjunktur som orsakade både glädje och bekymmer.” 

“Folkbildningens 90-tal” av Helle Klein (15 ex) 

“Egentligen började väl 90-talet redan 1989 då muren föll och öst- och väst kom samman. Demokratins vindar blåste förhoppningsfullt över Europa, men också på andra håll i världen. Med Sovjetunionens upplösning trodde vi att ondskans tid var över. Tyvärr hade vi fel. Det var krigens, de etniska rensningarnas och folkmordens tid.  

Här hemma gjorde Socialdemokraterna 1991 ett uselt val. Regeringen Bildt tillträdde och sedan kom 90-talskrisen med massarbetslöshet och företagsnedläggningar. Nyliberalismens vindar blåste kraftigt. Marknaden blev politikens mantra. Till 90-talet hör tyvärr också främlingsfientlighet. 

Det är en tid då partiernas medlemsantal sjunker medan studieförbundens deltagare ökar.” 

“Folkbildningens 00-tal” av Jesper Bengtsson (15 ex) 

“00-talet var ett decennium fullt av frågetecken. Vad skulle USA föra i kriget mot terrorismen? Vad betyder Kinas växande dominans? Är klimathotet verkligt? Hur påverkar IT, sociala medier och en allt tydligare urbanisering oss människor? Och vad gör allt detta med folkbildningen och människors engagemang, demokrati och globalisering?” 

“Född på en söndag” av PeKå Englund (4 ex) 

En dråplig och varm roman om hur man upprepar misstag och det tragikomiska i att man – utan att förstå det – återskapar det elände man tror sig ha flytt ifrån.  

“Förlossningen” av Måns Wadensjö (6 ex) 

Roman om den första, kanske också om den andra och alla senare separationer, om regler och deras osynlighet, om verkligheten på en av 2000-talets svenska förlossningsavdelningar och om att bli en egen människa. 

“För vad sorg och smärta” av Thom Lundberg (6 ex) 

En episk roman om resandefolket i Sverige, en väv av berättelser och skrönor. På en svenska med insprängd romani berättar Thom Lundberg om skrothandlare, hästagillare och tivolifolk; om synska resandekvinnor och stridslystna resandekarlar, och kärlek, hämnd och kamp. 

“Gunnar Hirdman – humanisten, demokraten, folkbildaren” av Georg Karlsson (6 ex) 

Biografi över Gunnar Hirdmans livsväg från ungdomen i Avesta via Arosgården till framträdande engagemang inom såväl den svenska som den internationella arbetarbildningen.  

“Hej syster – en personlig berättelse om flykt och mellanförskap” av Navid Modiri (4 ex) 

Med utgångspunkt i sitt eget liv berättar Navid Modiri om Sverige idag – om integration, flykt och utanförskap, men också om språkets makt att sammanföra människor. Det är en berättelse om svårigheten att anpassa sig till ett nytt land, om att hitta hem, och om flykt i en vidare mening: Kanske befinner vi oss alla egentligen på flykt från någonting?  

“Himlabrand” av Moa Backe Åstot (5 ex) 

En roman om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Men också om förväntan, värme, om känslor som går som elektricitet genom kroppen. Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. För honom är det självklart att han, som familjens enda barn, ska fortsätta arbetet med renarna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. 

“Hur jag lärde mig förstå världen” av Hans Rosling och Fanny Härgestam (5 ex) 

Det var fakta som hjälpte honom att förklara hur världen fungerar. Men det var nyfikenhet och engagemang som gjorde Hans Rosling till vår tids mest folkkära forskare. “Hur jag lärde mig förstå världen” är hans egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. 

“Hämnaren” av Dan Buthler och Dag Öhrlund (6 ex) 

Deckare om Christopher Silfverbielke – stjärnmäklare, mördare och psykopat. Han har frigivits ur fängelset och inlett en framgångsrik politisk karriär som kristdemokrat. Men på väg mot partitoppen måste han först undanröja några hinder för att återvinna svenska folkets förtroende och fullfölja sin plan. 

“Jag blev Stockholmssyndromet – Valvet, föraktet och mitt kärleksförhållande med Clark Olofsson” av Kristin Enmark (6 ex) 

När statsministern frågade hur det skulle kännas att dö på sin post insåg hon det helt säkert: hon skulle dö i bankvalvet. Men det som sommaren 1973 blev känt som Norrmalmstorgsdramat fick mot alla odds ett lyckligt slut. Kristin Enmark, då 23 år, överlevde. I “Jag blev Stockholmssyndromet” berättar Kristin Enmark om skräcken i valvet, skuldkänslorna efteråt och om sitt intensiva kärleksförhållande med Clark Olofsson, den unge bankrånare som polisen förde till banken för att förhandla med rånaren som tagit gisslan. Den enda person hon anser försökte skydda henne. 

“Kalevala – Finlands nationalepos” av Elias Lönnrot (red.) (4 ex) 

“Det finska nationaleposet Kalevala sammanställdes av Elias Lönnrot (1802-1884). Han byggde sitt verk på egna och andras uppteckningar av finska folksånger i östra Finland och Karelen.  

Översättningen är utförd av Lars Huldén och Mats Huldén.” 

”Klass i Sverige – ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet” av Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weitz (red.) (3 ex) 

“Sverige är idag det land i Europa som har de snabbast växande klyftorna, den svårast privatiserade välfärdsstaten och där klass allt tydligare dömer människor till olika levnadsstandard, livslängd och liv. I denna bok ges statistiska bevis för klassamhällets existens.” 

“Krutdurk Europa – Arbetarrörelsen och högerpopulismen” av Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg (20 ex) 

“Högerpopulismen växer i Europa. Den riktar sin udd mot minoritetsgrupper och fattigare regioner, men framförallt mot romer och muslimer. Högerpopulismen hotar också arbetarrörelsen, i dubbel bemärkelse: den tar väljare från vänstern samtidigt som den ger stöd åt högerns politik.” 

“Käraste Herman – rasbiologen Herman Lundborgs gåta” av Maja Hagerman (4 ex) 

Herman Lundborg blev 1922 chef för Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Sverige blev därmed världsledande på området. 1913 ger Herman sig av norrut på den första av många resor till Lappland. Han mäter, fotograferar, samlar och jämför utseenden. Klassificerar alla han möter i högre och lägre raser. Han talar hotfullt om rasblandningens degenererande effekter. Men i hemlighet förälskar han sig i en kvinna av “fel typ”. Och hon blir med barn.  

“Kärleken i Julia Anderssos liv” av Åsa Moberg (5 ex) 

“Medan jag skrev kände jag mig som buren av en flödande tidsanda.” Så beskriver Åsa Moberg tillkomsten av denna roman som hon skrev på sjuttiotalet och sedan lät ligga i byrålådan. Fram tills nu. Vi befinner oss i sent sextiotal och i början av sjuttiotalet det är den sexuella frigjordhetens tid. De revolutionära stämningarna från -68 kan fortfarande kännas, men samtidigt håller samhället på att förändras. Julia Andersson är en ung, engagerad textilkonstnär och brinnande feminist. 

“Mammorna” av Alexanda Pascalidou (6 ex) 

Vi kommer från mödrarna. Alla mödrar genom historien har haft en sak gemensam – från Moder Jord till Jungfru Maria och Moder Svea: de har sällan fått komma till tals. I den här boken får du möta 20 mammor bosatta i Sveriges fattigaste och mest utsatta områden. 

“Mannen som slutade ljuga – berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick” av Dan Josefsson (6 ex) 

“Mannen som slutade ljuga” är resultatet av ett grävjobb som Dan Josefsson inledde efter journalisten Hannes Råstams bortgång i januari 2012. Med hjälp av wallraffande och en omfattande research avslöjar han den häpnadsväckande historien om kvinnan som skapade den falska seriemördaren Thomas Quick och om gruppen som följde henne. 

“Memoarer – första delen” av Bob Dylan (5 ex) 

Platsen är Greenwich Village. Tiden är 1961, hans första år på Manhattan.
Bob Dylans New York är en magisk möjligheternas plats med ett överflöd av musikklubbar och caféer, ständiga nattliga fester, nya litterära rörelser på framväxt, snabba kärleksaffärer och tillfälliga förbindelser men också nya vänskapsband för livet. Melankoliska hågkomster varvas med genomträngande och skarpa iakttagelser av den tid som var. 

“Morsning och goodbye” av Magnus Härenstam och Petter Karlsson (6 ex) 

Magnus Härenstam var kanske mest känd som ena halvan av Magnus och Brasse och som en tredjedel av ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, men hans karriär omfattade också samarbeten med större delen av den svenska humor- och underhållningseliten under 1970- och 1980-talen. Här berättar han för första gången allt om sin långa karriär och sitt festglada liv, men också om den kärlekslösa uppväxten, om den utomäktenskapliga dottern, om saknaden efter bortgångna familjemedlemmar och kolleger samt om den egna cancersjukdomen. 

“Nattstad” av Simon Häggström (5 ex) 

Kriminalinspektör Simon Häggströms debut “Skuggans lag” slog ned i debatten som en blixt. Den självbiografiska boken visade på ett hårt och realistiskt vis upp flera av samhällets skuggsidor och gjorde upp med myten om den lyckliga horan. “Nattstad” är den fristående uppföljaren och precis som sin föregångare innehåller den starka berättelser som chockerar och berör. 

“När vi var samer” av Mats Jonsson (8 ex) 

Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. 

“Och sen då… vad händer i Glasriket?” av Agneta Gustavsson (red.) (5 ex) 

Glasjobbarnas egen berättelse om händelseutvecklingen i Glasriket.  

“Populärmusik från Vittula” av Mikael Niemi (6 ex) 

Mikael Niemi fick med romanen “Populärmusik från Vittula” ett sällan skådat genombrott. Matti och hans tystlåtna kompis Niila växer upp i det barnrika kvarter i Pajalas utkant som i folkmun kallas Vittulajänkkä, förkortat Vittula. I översättning blir det Fittmyren, så kallat ”som ett slags rå hyllning till den kvinnliga fruktsamheten”. Det är sexti- och sjuttital, vägarna asfalteras, småjordbruken läggs ned, rockmusiken gör sin entré. De äldre generationerna bjuder dock hårt motstånd mot nymodigheterna, arvet från trettitalets magerår och från laestadianismen sitter djupt rotat. Men Matti och hans kompisar drömmer om ett annat liv, det som kan anas bortom Tornedalens horisont. 

“På flykt från krig – Asylsökande, ensamkommande och internflyktingar i Sveriges historia” av Anna Fredholm (red.) (4 ex) 

“Krig har alltid drivit människor på flykt. Den här boken handlar om människor på flykt under stora nordiska kriget 1700-1721, andra världskriget 1939-1945 och krigen i Mellanöstern under 2000-talet. Samtliga artiklar bygger på enskilda människors öden och berättelser.” 

“Resandefolket – från tattare till traveller” av Bo Hazell (6 ex) 

Omkring 30 000 svenskar tillhör resandefolket. Trots att vi möter dem på våra arbetsplatser, i våra bostadsområden och ute i samhällslivet är de anonyma för oss. På grund av tvångssteriliseringar, rasregistreringar och etniska rensningar har de hållit sig undan offentligheten. Men från slutet av 1990-talet kom vändningen. Då påbörjades något av en revival, främst bland unga, att våga träda fram och visa stolthet för sina rötter. Flera resande berättar själva i boken om hur det varit att växa upp inom resandekulturen. 

“Sara och Serafina” av Dževad Karahasan (8 ex) 

Roman som utspelar sig i det belägrade Sarajevo. Det berättande jaget är en professor som bor i ett av de mest utsatta områdena.  

“Sex dagar – en roman om upploppen i Los Angeles 1992” av Ryan Gattis (5 ex) 

April 1992. I sex dagar brinner Los Angeles, efter att poliserna som misshandlat Rodney King frikänts. Gängen tar över, affärer plundras, polisen är någon annanstans. En av de drabbade är Ernesto, som på väg hem från jobbet blir indragen i en uppgörelse som egentligen inte har med honom att göra. Ryan Gattis har skrivit en explosiv kollektivroman som för tankarna till tv-serien “The Wire” – en roman om rasism, polisvåld, gängkrig. Men också om gemenskap och lojalitet in i döden. 

“Sjukhuskatten Oscar – en vanlig katt med en ovanlig gåva” av David Dosa (6 ex) 

Det är vårdhemmets sjuksköterskor som först märker det: gång efter gång vet katten Oscar något som vårdpersonalen inte vet. När en patient inte har långt kvar, hoppar Oscar upp i sängen och håller den sällskap. Läkaren och geriatrikern David Dosa tror inte riktigt på det, han är ju utbildad naturvetare och skeptisk till den här sortens påståenden. Men till slut kan han inte längre blunda för Oscars ovanliga gåva. För att gå till botten med frågan börjar han samtala med sin personal och sina patienters närstående. Samtalen ger honom insikter som han skriver ner. Det blir en varm och fin, rent av uppmuntrande, berättelse om hur relationer och livet som helhet förändras när en nära och älskad blir dement. 

“Spill” av Sigrid Combüchen (6 ex) 

Roman om en författare som får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Men mellan författaren och den gamla Hedda uppstår en dragkamp om hur och varför hennes liv blev som det blev. 

“Spådomen – en flickas memoarer” av Agneta Pleijel (6 ex) 

Öppenhjärtigt och i laddade minnesbilder skriver Agneta Pleijel fram en ung flicka som en gång var hon. Boken spänner över tiden från födelsen 1940 och tjugo år framåt. Ledmotivet är den spådom som en älskad faster har fått, och vars uppfyllelse flickan med spänning följer. 

“Testamente” av Nina Wähä (6 ex) 

Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman “Testamente”. I “Testamente” möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. 

“Ur språkmurens skugga – om sverigefinskhet och minoritetskunskap” av Merja Heed, Helena Helander, Riitta Korhonen, Satu Rekola och Heli Henriksson Vasara (3 ex) 

“Ur språkmurens skugga syftar till att ge minoriteten redskap inför framtiden. Författarna skildrar processen från omedveten majoritetsidentitet till medveten minoritetsmedvetenhet, analyserar härskartekniker och synliggör de fällor och problem som minoritetsgruppens aktiva ofta kan hamna i.” 

“Vi som valde Sverige – Våra berättelser” (4 ex) 

“En antologi med berättelser av asylsökande som ger en mångfacetterad bild av livet i hemlandet, flykten och den första asyltiden i Sverige. Allt som det innebär att vara människa kommer till uttryck.” 

“30 år av tystnad – mitt liv i skuggan av ordet på Olof Palme” av Anna Hage (6 ex) 

En vardagkväll i februari 2016 möter Anna sin egen blick i tv-rutan. Det är blicken hos en skrämd sjuttonåring. En tjej med sprejat hår i 80-talsfrisyr sitter i Aktuelltstudion och berättar om mordnatten då Olof Palme mördades. Nu, trettio år senare, sitter Anna hemma i tv-soffan och drabbas av frossa. Det skakar i hela kroppen och hon mår illa. På natten känns det som om hon ska kvävas. Tankar, minnen och känslor, allt flimrar förbi som i ett kalejdoskop. 

“438 dagar – vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar” av Johan Persson och Marin Schibbye (6 ex) 

”Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett. Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen. Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen. Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.”