Till sidans huvudinnehåll

Hårdbantad folkbildning förödande för landsbygden

Studieförbunden har stängt lokaler i fyra av tio kommuner och nästan var tredje studieförbundslokal har stängt helt eller delvis. Det visar en ny rapport, "Vid vägs ände?" från Studieförbunden, Svensk Biblioteksförening och Folkbildningsrådet.

Publicerad 2025-10-30

Landsbygden drabbas hårdast

– Neddragningarna innebär att fler hamnar ännu längre ifrån att ta del av och delta i kultur, framför allt på landsbygden och på mindre orter. Studieförbund och bibliotek är ofta de enda mötesplatser för kulturverksamhet och aktiviteter som erbjuds, säger Annica Dahl, ABFs förbundssekreterare.

Hon nämner verksamhet för många olika målgrupper, dels de omtalade replokalerna för musik, men också viktig verksamhet som PROs och funkisrörelsens studiecirklar som skapar mening och bryter ensamhet. Likaså integrationsfrämjande insatser som språkkaféer och andra platser där människor möts och lär av varandra. ABF har en lång tradition av att finnas för alla över hela landet men när var tredje krona försvinner får det förstås stora, märkbara konsekvenser.

– För studieförbundens framtid är det helt avgörande vilken politik som förs, säger Annica Dahl, som ser Tidöpartiernas hårda nedskärningar som ett direkt hot mot en livskraftig folkbildning.

– Det minskar möjligheterna till samtal som vi så väl behöver i denna hårt polariserade tid. ABF är en bred folklig rörelse och en viktig del i ett starkt civilsamhälle. Vi behöver resurser för att fortsätta göra skillnad.

”Neddragningarna innebär att fler hamnar ännu längre ifrån att ta del av och delta i kultur, framför allt på landsbygden och på mindre orter.”

Annica Dahl

ABFs förbundssekreterare

Mer om rapporten

Folkbiblioteken och studieförbunden är de enda aktörerna för kultur och folkbildning som finns i hela landet. Efter år av urholkade bidrag och nedskärningar har möjligheten att behålla personal och lokaler förändrats. Rapporten ”Vid vägs ände?” från StudieförbundenSvensk Biblioteksförening och Folkbildningsrådet analyserar hur de offentliga bidragen till studieförbund och budgetar till folkbibliotek utvecklats under längre tid, samt hur det påverkat infrastrukturen för kultur och folkbildning i landet.

 

Rapporten visar bland annat vad gäller studieförbunden:

  • Under de senaste tio åren har 30 procent av bidragen till studieförbunden försvunnit.
  • Redan före nedskärningen 2024-2026 var var tredje bidragskrona borta, jämfört med 1992.
  • Efter nedskärningen 2026 kommer den totala bidragsnivån vara nere på 57 procent av nivån 1992.
  • Om bidragsnivåerna hade legat stabila och tagit hänsyn till inflationen, hade studieförbunden år 2024 fått 1,7 miljarder kronor mer i bidrag.
  • De offentliga bidragen till studieförbunden har gått från en jämbördig fördelning mellan staten och kommuner/regioner, till en kraftig övervikt mot staten. Från 1992 till 2023 har nära två tredjedelar, 62 procent, av de kommunala och regionala bidragen till studieförbunden försvunnit. Summan av de kommunala och regionala bidragen har gått från att utgöra nära hälften, 45 procent, av de totala bidragen, till under en tredjedel, 30 procent.
  • I fyra av tio kommuner har något av studieförbunden stängt lokaler.
  • Nästan var tredje lokal (29,2 procent) som fanns 2023 har stängt helt eller delvis under 2024 eller 2025. Mer än var femte studieförbundslokal (21,5 procent) är helt borta.
  • Landsbygderna drabbas dubbelt så hårt som storstäderna, när studieförbunden tvingas till nedskärningar.
  • Till september 2025 har 940 årsarbetstider försvunnit i studieförbunden. Det motsvarar 23 procent av de som var anställda före nedskärningen. Till nästa år kommer tusen personer ha slutat.
  • Samtidigt minskade det ideella arbetet i studieförbundens med mer än 730 000 timmar.
HÄr kan du läsa hela rapporten
Engagera dig för folkbildningen! Läs mer här

Dela artikeln