Tidigare i år släpptes Folkbildningsrådets rapport Folkbildningens betydelse för demokratin – Fördjupad bedömning av demokratisyftet 2021.
Rapporten framhåller att folkbildningens syfte sedan starten i slutet av 1800-talet har varit att rusta folket demokratiskt.
Staten har fyra syften med statsbidraget till folkbildningen och det är Folkbildningsrådet som på uppdrag av regeringen ska se till att dessa riktlinjer efterföljs.
Statsbidraget ska:
- Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
- Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
- Bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet
Inkludering i fokus
I den nyligen släppta rapporten från Folkbildningsrådet framkommer bland annat att folkbildningen stärker demokratin och ökar inkluderingen, möjliggör möten, mötesplatser och demokratiska samtal, samt erbjuder livslånga möjligheter för den enskilde (såväl som föreningens) möjlighet att odla sin egenmakt och aktiva medborgarskap.
Inkludering, det vill säga att folkbildningen ger en ökad mångfald människor en ingång till samhällsgemenskap, bildning och utbildning, kan i det här sammanhanget betraktas som en demokratieffekt i sig. Men det är samtidigt en förutsättning för att möten och demokratiska samtal ska äga rum och för att befolkningens samhällsengagemang ska kunna stärkas.
I inkluderingsavsnittet tas en viss oro upp över antidemokratiska och antiliberala strömningar i samhället. I Sverige har vi en stark tradition av att exempelvis acceptera mänskliga rättigheter. Rapporten påvisar ett fortsatt behov av folkets livslånga möjlighet till bildning för att motverka “marginalisering och utanförskap”.
Folkbildningen har goda möjligheter att inkludera:
- Genom att man når ut till många människor
- Genom att man når ut till olika grupper i befolkningen
- Genom sin geografiska spridning.
Folkbildningen skapar förutsättningar för offentliga mötesplatser
Rapporten definierar två typer av offentligheter. Den “slutna” där lokala föreningar ägnar sig åt studieverksamhet och föreningsverksamhet i samarbete med sitt studieförbund och den “öppna” där exempelvis föreningar arrangerar publika samtal i samarbete med sitt studieförbund.
Under pandemi-åren utvecklades också det digitala mötet än mer och särskilt många äldre som riskerade att isoleras bröt sin ensamhet via det digitala mötet. Den digitala klyftan i samhället blev således mindre med hjälp av Studieförbunden.
Vikten av det demokratiska samtalet
Det demokratiska samtalet handlar i grunden om att följa kärnan i folkbildningens pedagogik, det vill säga att möjliggöra ett samtal där varje deltagare får komma till tals, samt att varje deltagares röst respekteras genom ett ömsesidigt lärande, bekräftelse och kunskapsutbyte. När detta sker på många olika platser och i olika sammanhang bildar dessa samtal och möten en väv, ett nätverk av offentligheter där deltagarna får träna sig på att “(…) lyfta, vrida, vända och testa sina kunskaper, idéer och värderingar i samtal med andra.”
Rapporten redogör slutligen för hur Sveriges unika folkbildningstradition – där alla människor under hela livet ska ha möjligheten till icke-kommersiell fortbildning på fritiden – lever upp till statens fyra syften med folkbildningen.
Idag utmanar reaktionära krafter denna över hundraåriga svenska tradition. Möjligheten för den lilla människans att grunda sin egenmakt med livslångt lärande har kommit att ifrågasättas av reaktionära. På ABF värnar vi om allas fortsatta rätt att kunna bilda sig en uppfattning oavsett bakgrund.