Hoppa till huvudinnehåll

Åtta frågor och svar om prepping

Efter Rysslands invasion av Ukraina har frågor många frågor väckts. Hot om krig och kärnvapen kan få många att känna en ökad oro även för säkerheten i Sverige.

Har du frågat dig saker som ”Var finns närmaste skyddsrum?” och ”Ska jag börja bunkra jodtabletter?”. Vi brukar säga att folkbildning är demokratins självförsvar och att vi klarar oss bättre om vi förbereder oss tillsammans. Här får du därför 8 handfasta frågor och svar om prepping i en orolig tid.

1. Hur är det med skyddsrum där jag bor? Var finns närmaste skyddsrum?

Om du bor utanför en stad kan det vara långt till närmaste skyddsrum eller väldigt nära om du bor i en stad.. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en karta över Sverige där skyddsrummen är utmärkta se: Skyddsrumskartan
Symbolen för skyddsrum ser ut så här:

2. Skyddsrummet där jag bor är förråd och fullt med saker

Ja, i fredstid det kan vara så. I händelse av att skyddsrummen måste ställas i ordning så är det fastighetsägaren (privat eller kommunal, eller en bostadsförening), som har ansvaret att ställa skyddsrummet i ordning inom två dygn. Läs mer om skyddsrum på MSBs webbplats.

3. Jag blir bedrövad av att läsa och se på nyheterna om kriget i Ukraina, varför kan jag inte sluta?

Det finns numer ett ord för detta, doom scrolling eller domedagsscrollande. Det kan handla om att i tider när vi är oroliga så kan det uppstå ett stort behov av kontroll. Beteendet är helt rationellt och sannolikt något som människan haft nytta av genom sin evolutionära utveckling. Tyvärr kan nyhetsflödet göra oss oroliga. Då kan en ond cirkel av tvångsmässigt scrollande uppstår.

Om du tycker att scrollandet börjar bli ett problem för dig och din omgivning kan det vara bra att söka hjälp. Det kan också hjälpa att engagera sig aktivt tillsammans med andra i din närhet. Det är bättre att vara förberedd än rädd.

Kan radioaktivt avfall från kärnvapen i Ukraina även drabba Sverige?

Vid en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Den påverkan som eventuellt kan ske i Sverige är i första hand på livsmedelsproduktion. Läs mer på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

4. Bör jag börja bunkra jodtabletter?

NEJ. Det är inte dumt att ha jodtabletter hemma men det finns ingen anledning till att bunkra upp stora mängder. Jodtabletter är ett läkemedel som bara ska tas vid kärnkraftsolyckor i vårt närområde, och på uppmaning av Länsstyrelsen. Det finns lager med jodtabletter för lägen då de behövs. Jodtabletter är en effektiv skyddsåtgärd i samband med kärnkraftsolyckor men inte i samband med nedfall från en kärnvapenexplosion.

Vid nedfall av radioaktiva ämnen från en kärnvapenexplosion kommer istället det största bidraget till stråldoserna från radioaktiva ämnen på marken, även på kort sikt. Den viktigaste skyddsåtgärden för att minska stråldosen i områden med högre nedfall är därför att vistas inomhus i lokaler som erbjuder gott skydd, till exempel skyddsrum. Inomhusvistelse i sådana lokaler ger också ett tillräckligt skydd mot stråldoser mot sköldkörteln. Läs mer på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

5. Är det skillnad på jodtabletter och naturläkemedel med jod från alger?

Algprodukter som säljs som näringstillskott, kan i vissa fall innehålla skadligt höga jodhalter, vilket framförallt kan vara ett problem när man är gravid eller ammar. Olika preparat har visat skilja sig mycket i fråga om jodmängd, vilket kan bero på att de utgår från olika alg-arter.

Livsmedelsverket rekommenderar därför gravida och ammande att vara försiktiga med havsalgprodukter under graviditets- och amningsperioden. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.

6. Är det inte bra att äta jod?

Jo, det är viktigt att få i sig jod men inte i för stora doser. Ett för lågt intag kan leda till sjukdomen struma, förstoring av sköldkörteln. Ett för högt intag av jod kan påverka sköldkörtelns funktion och leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen. En övre gräns för säkert intag (UL, upper level) är 600 mikrogram jod per dag för vuxna men den rekommenderade nivån är betydligt lägre. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.

7. Radioaktiv strålning skrämmer mig. Finns det kartor där jag kan följa läget i realtid?

Ja det finns både enklare och väldigt avancerade kartor över radioaktiv strålning tillgängliga på nätet från tillförlitliga källor, exempelvis EUs övervakning över radioaktivitet REMon. Stålningsdos mäts i mängden millisievert per exponerad timme (mSv/h). Är strålningen över 1000 mSv/h uppstår strålskador och det finns en ökad risk för vissa cancertyper. I princip måste du befinna dig vid området runt Tjernobyl i en timme för att risken för skador ska uppstå. I Sverige är Radon ett betydligt större problem.

8. Jag vet inget om prepping och har ingen koll men jag vill göra något!

Ett bra första steg är att sätta dig ner och fundera vilka behov du har. Därefter bör du ställa dig frågan om du kan tillgodose alla dina behov en vecka utan fungerande el och rinnande vatten? Kanske bor du ihop med någon/några, kan ni tillgodose allas behov i en vecka? Prata om hur ni kan hjälpas åt? När ni känner att ni kommer klara av en vecka kan ni ställa er frågan om ni känner någon som skulle få det svårt att klara sig, kanske er granne eller en släkting? Gemenskap är viktigt, både i en tid av kris och i en tid när allt är som det ska. Genom att bygga en gemenskap kan både den individuella och kollektiva motståndskraften växa.

ABFs preppingsatsning bygger på vetskapen om att de som känner sina grannar och har nätverk i lokalsamhället har större chanser att hantera kriser på ett bra sätt. Läs mer om hur du kan preppa med ABF.