Ett dråpslag för folkbildningen

När regeringen presenterar statsbudgeten står det klart att det svenska civilsamhället och kulturlivet inte står högt i kurs. Regeringen tycker inte att pensionärer, landsbygd och föreningsliv är viktigt för en stark demokrati nu och i framtiden, skriver Anna-Karin Ingman med flera.

Publicerad 2023-09-27

I 2024 års statsbudget som nyligen presenterats av regeringen försvinner en tredjedel av de statliga anslagen till studieförbunden fram till år 2026. Ett dråpslag mot det svenska civilsamhället, kulturen och demokratin.

Den nuvarande regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, har valt att rikta in sig på en av demokratins hörnstenar: folkbildningen. Nedskärningen i regeringens budget gällande bidragen till studieförbunden är inte bara ett angrepp på det svenska civilsamhället, utan också ett direkt angrepp mot pensionärer, landsbygd och föreningsliv.

Utan studiecirklar och kulturarrangemang riskerar landsbygden att förlora en viktig kulturell resurs. Dessutom kommer mötesplatser som Folkets hus, bygdegårdar och hembygdsföreningar att få det svårare.

I dag lär vi bland annat äldre och personer med funktionsvariation att använda bank-id och andra livsviktiga digitala tjänster för att till exempel kunna ha kontakt med vården och betala räkningar. Tillsammans med oss utbildar också Missing people sina insatsledare och facken sina skyddsombud och förtroendevalda.

De senaste åren har folkbildningen i Värmland riktat ljuset mot en av vår tids största folkhälsofrågor – den psykiska ohälsan. Många har fått bildning genom allt från föreläsningar till kurser och konstnärligt skapande. Studieförbunden har stor betydelse både för privat personer och föreningar som håller på med musik, konst, litteratur, foto med mera.

Utan folkbildningen blir avstånden i Värmland och mötet mellan människor och kultur längre, särskilt i de glest befolkade delarna där studieförbundens lokala närvaro är avgörande. Ett kallare, fattigare och mer ensamt Värmland.

Enligt en analys från Staffan Larsson, professor emeritus vid Linköpings universitet, deltar en större andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet på landsbygden jämfört med storstäderna. I ren glesbygd är deltagandet betydligt högre. I kommuner som Vilhelmina och Åsele deltar en betydande del av befolkningen, medan deltagandet i norra Stockholms välbärgade kommuner är betydligt lägre.

Detta betyder alltså att regeringens beslut kommer ha en oproportionerlig påverkan på landsbygden. Studieförbundens anslag är en viktig del av statens stöd till landsbygdens kultur. Folklig kultur, som är beroende av studiecirklar för att utveckla kunskap inom hantverk, musik och konst, kommer påverkas. Det handlar inte bara om tillgång till resurser som verkstäder, musikstudios och ateljéer, utan folkbildningen är också om en plattform inom civilsamhället där vuxna kan odla sin egenmakt, lära sig om och delta aktivt i demokratin.

Det som är särskilt bekymmersamt är att regeringen och Sverigedemokraterna verkar gå emot en bredare folklig uppfattning. En nyligen genomförd undersökning av ABF Stockholm tillsammans med Novus visar att det svenska folket värderar studieförbunden högt.

Men bortom siffror och statistik finns det en djupare aspekt av detta. Studieförbunden skapar meningsfulla möten som bryter ensamhet och bygger gemenskap. Ingen kommersiell aktör kan ersätta den genuina mänskliga kontakten och det meningsskapande utbyte som sker i dessa sammanhang. Stå upp för demokratin, civilsamhället och landsbygden. Studieförbunden förtjänar regeringens stöd, inte deras förakt. #rörinteminstudiecirkel

Anna-Karin Ingman
Ombudsman, ABF Värmland

Blåvitt Elofsson
Ordförande, ABF Värmland

Åsa Hååkman Eriksson
Ombudsman, ABF Norra Värmland

Kenneth Henriksson
Ordförande, ABF Norra Värmland