Vi har kört fast!

Spånmodell – från galen idé till genomförbar möjlighet

Det som börjar som ett skämt kan ibland leda till riktigt bra idéer, många framgångsrika projekt har faktiskt startat just så. Med hjälp av spånmodellen får ni öva på att spåna idéer, problem och lösningar tillsammans.  Modellen hjälper er att först släppa loss alla idéer, både galna och seriösa, och sedan plocka fram de som är mest realistiska och genomförbara. Och ja, det går faktiskt att göra både kreativt och roligt på samma gång, samtidigt som ni utvecklar ert musikskapande som grupp. 

Börja med det lättaste – Bestäm ett tema

I det här exemplet utgår vi från att det du och bandet vill mest just nu är att komma ut och spela live. Spelningar och ställen att spela på är alltså temat. Spånmodellen går dock att applicera på vilket ämne som helst. Det enda som behövs är penna och papper och någon som antecknar. 

Steg 1 – Laget runt

Ok, så ni vill ut och spela. Börja med att låta varje bandmedlem nämna ett ställe hen verkligen skulle vilja spela på. Gå laget runt och anteckna alla förslag. Ullevi, Liseberg, Pipeline etc. skriv ner allt och uteslut ingenting.  

När ni kört några vändor är det dags att läsa upp förslagen på nytt, för att sedan sortera in dem i olika kategorier, exempelvis ”visst om hundra år”, ”kanske om ett par spelningar” och ”tja, varför inte”.  

Låt oss säga att ni hittar tre ställen bland förslagen som verkar realistiska. Kör en vända till och spinn vidare på det – försök hitta tio förslag till som går i samma stil som de tre första. Undersök vilka faktorer de realistiska förslagen har som de andra saknar.  

Gör sedan om sorteringen och lista återigen för förslagen i kategorier. Kanske har ni nu fem ställen i kategorin ”tja, varför inte”. 

 Steg 2 – Öppningar

Vi låtsas att ett av ställena råkar vara Pustervik i Göteborg. Frågan nu är hur ni skall ta er dit, det vill säga hur ni skall göra för att faktiskt få spelningen och äntra Pusterviks scen.  

Fokusera på olika öppningar, olika sätt på vilka en spelning skulle kunna bli möjlig, och gå laget runt igen.  

Trummisen kanske föreslår att ni kan hyra in er och arra spelningen på egen hand, sångaren vet en klubb på Pustervik som tar in lokala band, dit ni skulle kunna skicka en platta. Keyboardistens syster känner diskaren och gitarristen har blivit utslängd från Pustervik tillräckligt många gånger för att känna alla vakter vid namn.  

Kör på, tills ni fått en hel radda med förslag. Nu är det dags för sortering igen, men denna gången är det öppningarna som ska delas in i olika kategorier, exempelvis ”skulle kunna gå”, ”kan bli knivigt” och ”troligtvis inte”. 

 När ni är klara, gör om steg två med resterande spelställen i kategorin ”tja, varför inte” (från steg 1).   

Steg 3 – Identifiera hindren och röj dem ur vägen

Kanske har ni nu fyra eller fem ”skulle kunna gå”-öppningar för varje ställe i ”tja, varför inte”-kategorin. Naturligtvis skall ni undersöka alla öppningar, på alla ställen, men man kan inte göra allting på en gång, så enas om ett ställe (och en öppning) att arbeta vidare med för tillfället.   

Det har blivit dags att granska öppningarna, för att identifiera hinder och frågetecken. Trummisen tyckte att ni kunde hyra in er på Pustervik, men hur mycket skulle det kosta egentligen och kan man verkligen hyra in sig där som privatperson? Låt alla bandmedlemmar komma till tals och lista hinder/frågetecken med öppningen.   

Nu har ni en lista på saker som måste lösas eller kollas upp. Numrera dessa och diskutera hur de skulle kunna lösas. Skriv upp tänkbara lösningar vid varje hinder/frågetecken.  

Vi tar ekonomin som exempel. Hur skall ni få råd att hyra in er på Pustervik? Finns det någon organisation eller förening som kan hjälpa till? Gitarristen har hört att ABF har en arrangörshandbok och keyboardisten vet ett annat band som fick hjälp av kommunen när de skulle fixa en spelning. Skriv ner och gå vidare.  

Nu har ni en lista på hinder/frågetecken men också ytterligare listor med tänkbara lösningar på varje enskilt hinder och frågetecken! Rinse and repeat!  

Steg 4 – delegera och undersök

Nästa steg är att delegera olika uppgifter till alla i bandet. Låt oss säga att det finns fyra öppningar, med tillhörande hinder/frågetecken och möjliga lösningar. Alla i bandet får alltså en öppning var och ansvarar för att undersöka de möjliga lösningarna till nästa rep. Skriv den personens namn bakom den eller de punkter som ska kollas upp. Huvudsaken är att alla vet vad de skall undersöka. Eftersom gitarristen var duktig och förde anteckningar, får keyboardisten nu i uppdrag att renskriva allt och ladda upp i bandets gemensamma molnlagring.  

Steg 5 – rapportera och fullfölj

Vid nästa rep får alla redogöra för vad de kommit fram till. När ni nu samtalat in fakta kan ni granska de möjliga lösningarna och dela in dem i kategorier ännu en gång exempelvis ”lätt”, ”svårare”, ”mycket krångligt”. Kanske finns det ett flertal öppningar där ni direkt kan se att hindren/frågetecknen går att lösa på många olika sätt. Välj den öppning ni gillar bäst och den lösning som är lättast att genomföra!   

Låt oss säga att ni väljer att arrangera själva, med hjälp av ABFs arrangörshandbok och tillsammans med två andra band. Allt ni behöver göra nu är att hitta de banden och kontakta ABF för hjälp.  

Till nästa rep skall dessa moment genomföras och förhoppningsvis har ni fixat ett nytt gig.  

Dela upp uppgifterna mellan er! 

Gör sedan om hela processen med resterande ställen i kategorin ”tja, varför inte” (från steg ett) och fixa ännu fler spelningar. 

 Och när ni lärt er processen utan och innan kör ni samma veva med andra teman, exempelvis spela in fullängdsalbum, åka på miniturné och så vidare. Variera spånmötena så att ni ibland lägger dem först på repet, när ni är pigga och fräscha, och ibland sist när ni är trötta och fnissiga men fulla av galna idéer. Gör om modellen så att den passar er. Huvudsaken är att ni hittar ett sätt att spåna som funkar! 

Förebygga konflikter i gruppen

Det är inte ofta konflikter uppstår i studiecirkelsammanhang, däremot kan rädsla för att de ska uppstå vara hämmande på olika sätt. Kanske gör oro för konflikt att någon inte vågar hålla nya cirklar, eller utmana bandet att testa nya saker. Att veta hur vi kan förebygga och hantera konflikter ger trygghet som i sin tur kan skapa utrymme för kreativitet och nya upptäckter! 

Lösa konflikter 

Konflikter behöver inte vara något negativt, rätt hanterade kan de bidra till både kreativ utveckling och starkare gemenskap. Det absolut bästa sättet att förhindra destruktiva konflikter är att förebygga dem genom att skapa ett tryggt och varmt klimat i gruppen.    

I en musikverksamhet kan konflikter handla om till exempel låtval, arbetsmetoder, repetitionstid, ambitionsnivå eller utrymme i replokalen. Att tycka olika är naturligt och ofta en tillgång, men en konflikt uppstår när någon upplever att hens behov inte blir tillgodosedda.    

Förebygg konflikter genom tydliga ramar, gemensamma beslut och öppen dialog. Om en konflikt uppstår, stanna upp, fokusera på sakfrågan och försök att hitta lösningar tillsammans.  

När gruppen vill varandra väl kan konflikter bli en drivkraft för musikalisk utveckling i stället för ett hinder. Kom ihåg att framför allt fokusera på problemet och inte på personerna. Det är viktigt att vara vänlig och visa empati.   

Reflektera:

• Vilka typer av konflikter upplever du/ni uppkommer i gruppen?
• Exempel på konflikter. Reflektera hur ni förhåller er till dem proaktivt? 

Övning: Fallbeskrivningar

Fall 1:

Du och gruppen har olika åsikter om vart ni vill komma. Själv prioriterar du era träffar och vill gärna att ni skall ses så ofta som möjligt för att få något gjort, medan de andra tycker att det tar för mycket tid, bland annat eftersom de inte bor i samma stad som du. En av dina kompisar föreslår att ni skall ses en gång per månad – det räcker väl? Och det arrangemang ni planerar rinner ut i sanden, eftersom de andra har fullt upp med prov, släktingar, födelsedagar, resor och annat. Vad gör du åt saken? 

Fall 2:  

Ni är oftast i tid till era träffar – alla utom en, som alltid försover sig, tappar bort ena skon eller bara måste läsa klart den där tidningen först. Ibland glömmer hen helt enkelt bort vilken tid ni börjar och var ni brukar vara – fast ni alltid är i samma lokal! Vad gör du? 

Fall 3:

Dina studiekamrater har inte alls fattat att musik är något som bör tas på allvar. Medan du drömmer om skivkontrakt och är beredd att jobba hårt för att få spelningar, använder de andra oftast replokalen till att äta mat i. Alla era träffar urartar i småprat, papperstuss-kastande och dåliga internskämt. Trevlig stämning, visserligen – men ni får ju aldrig något gjort! Du är rejält trött på dem, men säger inget, eftersom du inte vill framstå som tråkig. Och en studiecirkel handlar ju ändå mest om att träffas och ha roligt, eller?   

Fall 4:

Ni har en person i cirkeln som hoppar på alla projekt och uppdrag som dyker upp – problemet är bara att hen aldrig har tid att göra klart något! Förutom er cirkel är hon aktiv i SSU, med i elevrådet, jobbar extra på Konsum, spelar musik med bandet och när hon får tid över gör hon butikskampanjer eller klimataktioner på stan. För resten av gruppen passar det bäst att träffas lördagar eller söndagar, men hon har inte haft en helt ledig helg sedan förra året. Det här funkar ju inte. Vad säger ni till hen?  

Fall 5: 

Stämningen i er cirkel är rå men hjärtlig. Och ni har hur kul som helst! Skulle utomstående höra er så skulle de helt klart bli förskräckta men ni tycker inte det är något problem. Är det någon som gör bort sig skämtas det friskt med hen, och allas ovanor och gamla misstag är uppe till diskussion – det är helt enkelt bara så er grupp funkar! Nu skall ni ta in en ny medlem i cirkeln, och frågan är hur ni inviger denna i er jargong på ett bra sätt? Behöver någon ändra eller anpassa sig, och i så fall vem?  

Avslutning

När ni nu fortsätter ert arbete med musiken tar ni säkert med er nya tankar, frågor och insikter. Att leda och delta i en studiecirkel handlar inte bara om att repa, skriva musik och gigga. Det handlar också om människor, möten och gemensamt lärande. Folkbildningen bygger på just detta: nyfikenhet, dialog och tron på att vi tillsammans kan skapa något större än vad var och en kan åstadkomma ensam. Oavsett om ni arbetar mot en konsert, en inspelning eller helt enkelt glädjen i att repa tillsammans, är varje steg en del av er gemensamma bildningsresa.