Myten om hörselskador och musik
Myten att ”musik man gillar inte skadar” är fel. Undersökningar visar att en stor del av både rock-, jazz- och orkestermusiker får hörselskador som tinnitus, ljudöverkänslighet och hörselnedsättning. Här har vi samlat lite information om ljudnivåer och vad som kan hända om man exponeras för höga ljudvolymer över tid.
Hur ljudnivåer fungerar
- Ljud mäts i decibel (dB).
- dB-skalan är logaritmisk: det betyder att var tredje ökning av dB innebär en fördubbling av ljudets effekt.
- Rekommenderade gränser:
- 85 dB i 8 timmar per dag anses säkert.
- Vid 100 dB (vanligt vid konserter) är den säkra exponeringen mycket kort.
Tinnitus och andra skador
Tinnitus beror ofta på att hårceller i innerörat skadats av för höga ljudnivåer.
Symtom kan också vara:
- ljudöverkänslighet (hyperacusis)
- ljudförvrängning
- hörselnedsättning
Skador kan komma både plötsligt och efter lång tids exponering.
Om du får tinnitus
De flesta får en mild form som går över eller blir hanterbar. Vid kvarstående besvär bör man undersökas på en audiologisk klinik. Någon botande behandling finns inte, men vissa metoder (t.ex. avspänning, masker, akupunktur) kan lindra.
Förebygg hörselskador
Den viktigaste åtgärden är att hålla nere volymen – både i replokalen, studion och på scen.
Replokalen
Dämpa lokalen:
- akustikplattor, mattor, tyg
- isolering (t.ex. Gullfiber) klädd med tyg
- skärmar (t.ex. kontorsskärmar)
Justera utrustning:
- sätt förstärkare i öronhöjd och rikta dem rätt
- dämpa trummor/använd tunnare stockar
- använd ljudmätare för att kontrollera nivåer
- överväg tysta system, t.ex. in-ear och triggade trummor
På scen
- Trummorna styr ofta ljudnivån – dämpning är nyckel.
- Håll scenljudet under 100 dB för att mixern ska kunna skapa ett bra och säkert utljud.
- Arrangörer måste enligt Socialstyrelsen mäta och dokumentera ljudnivåer.
Hörselskydd
Hörselskydd är ofta nödvändigt och rekommenderas.
Olika typer av hörselskydd:
- Individuella formgjutna proppar (dyrast men bäst; rakt dämpande och anpassade efter dina öron)
- Öronproppar framtagna för musik (dyrare än skumproppar men billigare än formgjutna och anpassade för att inte dämpa alla frekvenser)
- Skumproppar (dämpar mycket men påverkar ljudkvalitet kraftigt)
- Hörselkåpor (dämpar mycket och påverkar ljudkvalitén, men bättre än ingenting!)
En vanlig fälla är att man höjer volymen i replokalen när man satt i propparna för att “kompensera” för dämpningen – undvik det då öronpropparna förlorar sin funktion!
AMMOT
Organisationen AMMOT (Artister och musiker mot tinnitus) erbjuder kunskap och stöd för musiker som vill skydda sin hörsel. Läs mer på: https://www.ammot.se/