Forum för poesi och prosa

Kjell Westö är en av Nordens främsta författare. Hans mångförgrenade utgivning rymmer romaner, noveller, poesi, essäer och krönikor. Debuten skedde 1986 som poet. Tre år senare kom hans novellsamling Utslag och andra noveller. Romandebuten Drakarna över Helsingfors (1996) innebar ett definitivt genombrott. Därefter har han skrivit en följd uppmärksammade romaner som Vådan av att vara Skrake, Hägring 38 och Den svavelgula himlen. Han har belönats med och nominerats till de mest framstående priserna i Sverige och Finland, som Finlandiapriset, Sveriges Radios romanpris, Svenska Yles litteraturpris och Nordiska rådets litteraturpris. I höst utkommer han med romanen Coda. Konstnärskollektivet Kommando Kronopio grundades på 1980-talet och bestod av unga radikala som ville förändra Helsingfors kulturliv. Men nu faller mörkret över drömmarnas stad och förläggaren Andy Montag försöker nå sanningen om kollektivet innan det är för sent. Med tiden har dess medlemmar kommit att själva representera makten – och ifrågasätts nu av en ny generation. Coda är en svidande uppgörelse med konsten, kärleken och samtiden men också en Helsingforsskildring av den sort som bara Kjell Westö kan skriva.

Pamela Jaskoviak debuterade som poet 1995 med Svart tulpan. Hennes bildrika dikter leker med klichéer och kan påminna om popmusik i det snabba, sensuella anslaget. Sedan debuten har hon givit ut diktsamlingar, barnböcker och romaner, däribland den uppmärksammade Agadir, my love (1999). Pamela Jaskoviak är också verksam som dramatiker och översättare och är återkommande kåsör i "God morgon världen!" Senast utkom hon med Kvinnor utan män, en samling oroande, överraskande och avslöjande noveller. "Pamela Jaskoviak är en suverän skildrare av livets utsökta små besvikelser", skrev Andrea Lundgren i GP. I höst är hon aktuell med en ny, efterlängtad diktsamling, Rubedo, där ett ensamt diktjag i medelåldern iakttar tidens inre och yttre förlopp i ett kustlandskap och gradvis smälter samman med naturen. I staden, där hon tidvis vistas, luckras gränsen mellan det organiska och det urbana upp, medan omänskligheter pågår runt om i världen. Rubedo hänvisar till den röda slutfasen inom alkemin, där kropp och ande blir ett eller, om man så vill, där guldet framkallas.

Hanna Nordenhök debuterade som uppmärksammad poet men har på senare år främst blivit läst för sina drabbande, mörkt förtätade romaner. Hon har tilldelats flera utmärkelser för sitt författarskap och sina böcker, bland dem Sveriges Radios romanpris, Stina Aronsons pris och Göteborgs-Postens litteraturpris. Hon är också verksam som översättare och har lovordats för sina översättningar från spanskan av bland andra Fernanda Melchior och Andrea Abreu. I höst är hon aktuell med romanen Det underjordiska biblioteket, där en kvinna vandrar genom ett ödelagt landskap i en nära framtid tillsammans med andra överlevande efter en namnlös katastrof. Hon vill ta sig till någon hon älskar, men hindras av inre och yttre krafter och möter på vägen två barn som hon binds till. Det är en roman om sorg och mänskliga prövningar men samtidigt en bländande vacker skildring av kärlek och hemhörighet i en yttersta tid.

Martin Kalin, född 1994, arbetar som frilansande förlagsredaktör och är utbildad på Biskops Arnö författarskola. Han debuterade i år med boken Gästerna, en samling noveller som skildrar vår nutid som genom ett förvillande raster – eller en yta av armerat glas. Det är berättelser på gränsen mellan det verkliga och det absurda, där aktörerna bara delvis har kontroll över sig själva, än mindre sina öden. Kvicksilverförgiftade gästarbetare, åldrade trettio år i förtid, återhämtar sig på landets vackraste sjukhus. Ett par går genom en stadsdel som ser ut som en rendering i en bostadsannons. Och på ett smältverk märker en gjutugnsoperatör att det hörs hjärtslag inifrån den färdiggjutna slutprodukten. "Det som gör Kalins Gästerna till, ja, den bästa debuten jag har läst på flera år, är dess poetiska kraft. (…) Det är tjusigt, mångdimensionellt och blixtrande intelligent", skrev Rasmus Landström i sin recension i Aftonbladet.