Hos ABF i Sundsvall samlas varje månad ett tiotal personer för att sy tillsammans under en hel dag. 12 timmar av mönsterklippning, sömnad, lärande – och skratt.
Det som började som ett initiativ bland några entusiaster har idag blivit en viktig mötesplats – där kunskap delas, kreativitet och gemenskap växer. För Kristina Fryxell började det med en vilja att träffa likasinnade igen.
– Jag hade gått en utbildning i sömnad tidigare, men det var länge sedan. Jag sydde lite sporadiskt hemma men ville träffa andra för att få in mer inspiration och energi. Den hjälpen fanns redan där.
– Det är så himla fin gemenskap. Ibland kanske jag pratar mer än jag syr, säger hon och skrattar.
Idag har hon varit med i drygt tre år och är en av arrangörerna bakom SY LAN i Sundsvall.
En dag som ger utrymme att fördjupa sig
Ungefär en gång i månaden fylls ABF huset av symaskiner, tyg och deltagare för en heldag tillsammans.
– Vi kör från klockan nio på morgonen till nio på kvällen. Då hinner man verkligen komma in i det, säger Kristina.
Här finns tiden att testa, göra om och komma vidare. Något som ofta saknas hemma.
– Det är så skönt att få komma hit och kunna bre ut sig. Hemma finns inte riktigt den möjligheten.
Lokalerna gör också att gruppen kan arbeta parallellt. I ett rum sys det, i ett annat klipps tyg och material stryks.
Delad kunskap – utan pekpinnar
I gruppen finns ingen uttalad expert.
– Alla kan något och vi hjälper varandra. Det är inte en person som är “gurun”, utan kunskapen finns lite överallt.
Det märks i hur deltagarna arbetar tillsammans. Någon testar nya tekniker, en annan syr avancerade plagg och ibland uppstår spontana samarbeten där flera gör liknande saker samtidigt. Ett exempel är när två deltagare sydde ett större antal plagg under en dag genom att dela upp arbetet i olika moment.
– Man blir nyfiken på andras projekt, vi lär och inspireras mycket av varandra.
Rum för återhämtning och samhällsnytta
Många jobbar också med återbruk. Man syr om plagg, använder stuvbitar eller testar idéer i enklare tyg, så kallat syr en toile, innan de går vidare till sitt slutliga projekt.
För flera av deltagarna har träffarna blivit ett återkommande inslag i vardagen.
– Vi har deltagare som varit sjukskrivna för utmattning men ändå försökt komma hit. Ibland kanske bara några timmar, men de har sagt att de får energi av att träffas och sy tillsammans, säger Kristina.
Det mesta som skapas under träffarna är sådant deltagarna syr till sig själva eller sina familjer. Men genom åren har det också funnits exempel på projekt för andra.
– Några deltagare har till exempel sytt små kläder till prematura barn på neonatalavdelningen.
Hur skulle ni göra om ABF inte fanns?
När Kristina får frågan om hur verksamheten skulle påverkas utan ABF kommer svaret direkt.
– Det skulle påverka jättemycket. Vi skulle tappa lokalen, och det är svårt att hitta något liknande.
Framför allt skulle kontinuiteten försvinna.
– Då kanske det bara skulle bli någon gång per år. Framför allt skulle det förändra vilka som kan delta.
– Det skulle kunna bli en klassfråga. Idag kostar det 50 kronor per gång, en självkostnadsavgift för fika och material, det har de flesta råd med. Men om vi måste hyra lokaler blir det något helt annat.
“Vad skulle du sakna mest?”
Svaret kommer snabbt.
– Att kunna vara där. Att få plats att sy och att kunna fråga när man fastnar. Och så gemenskapen och vännerna.
Det är inte en enskild del som gör det, utan helheten.
När dagen är slut packas symaskinerna ihop igen, och för de flesta är det självklart att komma tillbaka. Inte för att de måste bli klara med något, utan för att de vill fortsätta. Med skapandet, skratten – och lärandet.
